Den samiska ceremonitrumman är ingen trolltrumma. Att den ändå in i nutid kallas så är ett uttryck för det tvång samerna utsattes för av de skandinaviska kyrkostaterna. Det menar religionshistorikern Rolf Christoffersson som i sin avhandling om den samiska trumman lyfter upp dess betydelse för förståelsen av samernas tro och riter. Avhandlingen försvaras den 12 februari vid Uppsala universitet.
Under januari och februari disputerar tre forskarstuderande inom partikelfysik vid Uppsala universitet. Samtliga avhandlingar är kopplade till forskningscentret CERN:s partikelaccelerator LHC och berör olika aspekter av en hittills oupptäckt partikel, den laddade Higgsbosonen, vars upptäckt skulle vara ett klart bevis för fysik bortom partikelfysikens standardmodell.
Enzymet glutationtransferas skyddar oss mot giftiga ämnen som kan påverka vår arvsmassa. Nu har Uppsalaforskare gjort den oväntade upptäckten att det är en enkel vattenmolekyl som aktiverar detta livsviktiga enzym. Resultaten publiceras i tidskriften Journal of Physical Chemistry och har betydelse för förståelsen av vårt avgiftningssystem.
Amöbor och bakterier i skön men farlig förening – det är temat för utställningen "Trojanska hästar" som öppnas lördagen den 13 februari på Museum Gustavianum. Utställningen är ett samarbete mellan konstnären Mattias Fagerholm och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper.
FN har utsett år 2010 till det internationella året för biologisk mångfald. Vid Uppsala universitet finns många forskare inom biologisk mångfald, i den bifogade listan finns kontaktuppgifter till några av dem.
Det finns en idé om att engagemang i föreningar och organisationer gör oss till mer politiskt aktiva medborgare, den så kallade folkrörelsetanken. I den nya boken ”Föreningsliv, delaktighet och lokal politik i det mångkulturella samhället” diskuteras, med stöd av nya forskningsresultat, hur dessa ideal stämmer överens med verkligheten då det gäller personer med utländsk bakgrund.
Arbetsgivarna ger nyutexaminerade jurister med beröm godkänt. Det visar en ny undersökning som gjorts av de sex svenska universitet som har juristprogram - Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro. 86 procent av de arbetsgivare som nyligen anställt nyutexaminerade jurister anser att de nyutexaminerade har stor eller mycket stor nytta av utbildningen som helhet i sitt arbete.
Utvärdering är en av vår tids trender inom den offentliga sektorn. Men det finns många koncept för hur en utvärdering ska göras, och inte helt oväntat ger de olika resultat. Nils Hertting och Evert Vedung vid Uppsala universitet har i en ny bok undersökt utvärderingstrenden med utgångspunkt i storstadspolitiken, och menar att utvärdering bör utgå ifrån de idéer som styrt den utvärderade insatsen.
Personer som har dåligt minne eller andra kognitiva svårigheter kan ha ökad risk att få stroke, oavsett om de fått demensdiagnos eller inte. Idag publiceras en ny studie i tidskriften Neurology som visar att personer i riskzonen för stroke troligen kan identifieras med ett enkelt test.
Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat flera gener som leder till ökad risk för en SLE-liknande autoimmun sjukdom hos hund. Det är första gången som forskare hittar gener bakom en så komplex sjukdom. Studien publiceras idag i nätupplagan av Nature Genetics.
En internationell forskargrupp, ledd av professor Rajeev Ahuja vid Uppsala universitet, presenterar nu nya rön som ger en bättre teoretisk förståelse av supraledande metallhydrider vid höga tryck. Resultaten publiceras i veckans nätupplaga av Proceedings of the National Academy of Sciences i USA (PNAS).
När stora vulkaner kollapsar leder det till explosiva utbrott och stora jordskred. Magman som slungas ut har också visat sig vara olik den vid vanliga vulkanutbrott. Genom att studera Kanarieöarna har professor Valentin Troll vid Uppsala universitet, i samarbete med internationella kollegor, förklarat sambandet mellan jordskreden, magmans sammansättning och utbrottens karaktär.
Den svenska konstnären Barbro Östlihn som levde i New York under 1960-talet har blivit marginaliserad i den svenska konsthistorien. I sin avhandling analyserar konstvetaren Annika Öhrner Östlins konstnärskap samt den amerikanska och svenska konstscenen på 60-talet. Avhandlingen försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet.
Degenerativa sjukdomar och åldrande har ett samband med oxidativ stress i kroppens celler, men det finns naturliga ”avgiftningsenzym” i hjärnan som kan oskadliggöra de farliga substanserna. En ny studie ledd av professor Bengt Mannervik vid Uppsala universitet visar nu hur detta enzym fungerar i detalj, vilket ökar möjligheten att utveckla förebyggande läkemedel.
Vilka konsekvenser får den ekonomiska krisen för Europa? I boken EU och den globala krisen – Europaperspektiv 2010, som lanseras vid ett seminarium på Norra Latin den 3 februari, presenteras aktuell forskning om hur EU hanterat den globala krisen och vilka konsekvenser krisen får för marknader, rättssystem, och unionens politiska system.
Användningen av digital teknik ger nya möjligheter för arkeologer att analysera fornlämningar i förhållande till landskapet. I sin avhandling visar Daniel Löwenborg hur analyser av arkeologiskt material tillsammans med digital teknik kan ge en bättre förståelse av samhällsövergripande förändringar. Avhandlingen försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet.
En ny lag och många aktuella diskussioner och svenskans och minoritetsspråkens ställning: Språk är ”inne”. Den 26 januari startar en ny föreläsningsserie om språk och makt vid Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet.
Sannolikheten för mental ohälsa samt språk- och inlärningssvårigheter under barndomen är högre hos dubbelhänta än hos andra barn. Det visar en studie som letts av docent Alina Rodriguez vid Uppsala universitet och Imperial College London. Den publiceras idag i nätupplagan av tidskriften Pediatrics.
Många patienter som lider av ledgångsreumatism och andra reumatologiska sjukdomar är intresserade av hur deras hälsa påverkas av det de äter. I en avhandling som nyligen lades fram vid Uppsala universitet har Maria Lidén undersökt hur en ny teknik möjligen kan användas för att hitta de patienter som eventuellt kan dra nytta av en kostomläggning.
När gener slås på i samband med genreglering sker större lokala förändringar i kromosomens struktur än man tidigare trott. Det visar en ny studie av en forskargrupp vid Uppsala universitet som publiceras i nätupplagan av tidskriften Genome Research. Studien visar bland annat att det behövs mer forskning på olika organismer för att förstå eukaryota cellers grundläggande mekanismer.