Det unika ortnamnsmaterialet i den isländska Knýtlinga saga vittnar om språkkontakt mellan vender (västslaver) och skandinaver under vikingatid och tidig medeltid. Nordbor har lånat slaviska namn och anpassat dem till sitt språk med hjälp av olika strategier. Det visar en ny avhandling av Alexandra Petrulevich som disputerar vid Uppsala universitet den 14 maj.
En av de allra mest intressanta aspekterna av Darwinfinkarnas evolution är hur olika arter utvecklat olika sorters näbbar för att kunna utnyttja olika födoresurser på Galápagos. En grupp forskare från Uppsala universitet, SLU och Princeton University har nu identifierat en specifik gen som förklarar skillnader i näbbens storlek hos Darwinfinkar. Studien publiceras i Science.
Under sällsynta omständigheter kan DNA hoppa från en art till en annan. Om DNA från en parasit hoppar till dess värd kan detta lämna spår som kan hittas miljontals år senare som en sorts “DNA-fossil”. En forskargrupp ledd från Uppsala universitet har nu upptäckt en ny typ av så kallade transposoner som kan hittas i genomet hos vissa fågelarter och rundmaskar.
Genom att titta på historiska data från USA har forskare vid Uppsala universitet kunnat se att minskat barnafödande leder till längre livslängd hos kvinnor. Hos män syntes inga sådana samband mellan faderskap och livslängd. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.
Årets Skytteanska pris för enastående bidrag till statskunskapen tilldelas Professor Jon Elster, Robert K. Merton professor in social sciences, Columbia University, och titulärprofessor vid Collège de France, Paris.
Människohandel, trafficking, är en grov kränkning av mänskliga rättigheter. För att bekämpa dessa brott krävs bättre kunskap. Den 12 och 13 april hålls en internationell konferens om trafficking vid Uppsala universitet. Där träffas bland andra toppforskare och företrädare för inflytelserika organisationer för diskussioner om kunskapsläget idag och hur människohandel bekämpas på bästa sätt
Den 30 mars arrangeras årets Dag Hammarskjöldföreläsning. Talare är FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon och temat för föreläsningen är Evolving threats, timeless values: the United Nations in a changing global landscape.
Samhället står idag inför utmaningen att hantera en situation med ökat antal flyktingar, ökande rasism och viktiga vägval för förbättrad integration. Uppsala universitet inrättar nu Forum för mångvetenskapligt forskning om rasism för att bidra med ökad kunskap inom detta område.
Man kan förvänta sig att djur som rör sig snabbt genom sin omgivning också har förmågan att uppfatta snabba förändringar. Trots detta är fåglar mer berömda för sin goda synskärpa. Nu visar forskning från Uppsala universitet i samarbete med SU och SLU att små vilda tättingars syn är betydligt snabbare än hos något annat ryggradsdjur – och mer än dubbelt så snabb som en människas.
Sömnforskaren Christian Benedict är först ut i samtal med programledarna när säsongens första avsnitt av ”Forskarpodden” släpps som ett av fem nya avsnitt under våren.
Drygt fyra decennier av forskning och utbildning i bildanalys på svenska universitet har skapat dagens framgångsrika svenska bildanalysindustri. De allra senaste resultaten presenteras på den årliga svenska bildanalyskonferensen i Uppsala den 14-16 mars där universitetsforskare och industriföreträdare möts. Den svenska intresseföreningen passar också på att fira fyrtioårsjubileum.
I april 2014 öppnades Erik den heliges skrin i Uppsala domkyrka. Nyheten fick internationellt genomslag. Forskare från olika ämnesområden har undersökt ben ur skrinet och kan nu berätta mer om var Erik den helige bodde, hur han levde och hur han dog.
Mänsklig kommunikation styrs av regler som gör det möjligt att kombinera ord för att generera nya betydelser. Sådana syntaktiska regler har länge antagits vara unika för människor men en ny studie visar att även den japanska talgoxen kombinerar sina läten med särskilda regler för att kommunicera viktiga sammansatta meddelanden.
Läkemedelsverket och den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har nu gett klartecken för en klinisk prövning för en helt ny behandling med hjälp av ett onkolytiskt virus, för patienter med neuroendokrin cancer. Viruset har kunnat tas fram tack vare donationer från tusentals personer runtom i världen.
Blackfärgen hos hästar kännetecknas av blek hårfärg kombinerat med vildtecken, i synnerhet en mörk rand längs ryggraden, som benämns ål. Nu har en internationell grupp av forskare upptäckt mekanismen som orsakar blackfärgen och varför de flesta hästar är icke-blacka och saknar denna kamouflagefärg. Resultaten publiceras idag i Nature Genetics.
För första gången har man hittat mastcellsprogenitorer i blod hos människor. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publicerats i tidskriften Blood. Tidigare har man bara sett dem hos möss. Det här fyndet kommer att kunna vara till hjälp när det gäller att förstå och hitta ny behandling av mastcellsrelaterade sjukdomar, till exempel astma eller atopiskt eksem.
Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet har tillsammans med Länsstyrelsen i Västerås publicerat en beskrivande rapport om hälsoläget hos boende och markägare som drabbades av skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Resultatet av enkäten tyder på att hälsoläget genomgående var gott ett drygt halvår efter branden, även om branden var en händelse som upplevts som påfrestande.
Blodkärlen i hjärntumörformen glioblastom har ofta dålig funktion, vilket bidrar till att tumörerna är elakartade och svårbehandlade. I en ny studie ledd från Uppsala universitet har forskarna funnit ett samband mellan tillväxtfaktorn pleiotrophin, dåligt fungerande blodkärl och sämre överlevnad hos patienterna.
Forskare har haft svårt att få någon ordning på fossilgruppen ediacarafaunan. I en ny studie som publicerats i Biological Reviews argumenterar forskare från Uppsala universitet och Spanien för att ediacarafaunan avslöjar hittills okända steg i djurens evolution - och presenterar också ett nytt sätt att se på arters samverkan för framgång i den tidiga evolutionen.
Skadliga organiska molekyler i inomhusluft kan orsaka ohälsa - "sjuka hus-syndromet". En lovande ny lösning utvecklas vid Uppsala universitet - fönsterglas med en nanostrukturerad beläggning baserad på titandioxid. Materialen använder solljuset för att bryta ned organiska föroreningar till enbart vatten och koldioxid. I en ny avhandling visas hur beläggningarna kan göras ännu mer effektiva.