Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel

  • Bättre diagnostik av Alzheimers sjukdom kräver nya metoder

    En av de vanligaste metoderna för diagnostik av Alzheimers sjukdom har stora brister, visar en ny avhandling av Charlotte Sahlin. För att kunna upptäcka sjukdomen i tid behövs nya metoder som specifikt mäter förekomsten av giftiga proteinklumpar, så kallade protofibriller av beta-amyloid. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 23 mars. Alzheimers sjukdom har ett långsamt förlopp oc

  • Livsåskådningsfrågor viktiga för cancerpatienter

    Livsåskådningsfrågor blir betydelsefulla då man drabbas av avancerad cancer, och patienterna själva har i allmänhet lättare att acceptera sin situation än vad deras anhöriga har. Det visar Jeanette Winterling i sin studie av livsåskådning, förväntningar och optimism hos cancerpatienter och deras äkta makar. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 23 mars. När en patient får v

  • Arsenik i dricksvatten kan ge missfall och spädbarnsdöd

    För första gången har forskare kunnat visa att mödrar som dricker arsenikhaltigt vatten löper ökad risk att få missfall eller förlora sitt barn under första levnadsåret. Det visar en forskargrupp från Sverige och Bangladesh i en artikel, som i lördags publicerades i nätupplagan av American Journal of Epidemiology. Arsenik har en rad kända allvarliga hälsoeffekter, inklusive ökad cancerrisk, h

  • Ett steg mot bättre bromsmediciner mot HIV/Aids

    En ny metod för analys av proteiner hos retrovirus öppnar möjlighet för utveckling av förbättrade typer av bromsmediciner mot HIV/Aids. Studien som publiceras i marsnumret av den ansedda vetenskapliga tidskriften PLoS Computational Biology visar hur man på ett mycket exakt sätt kan analysera hur målproteiner för läkemedel interagererar med andra molekyler. Med den nya metoden, som har utveckl

  • Europeiska patent på stamceller kan bli möjligt

    Under förutsättning att forskningen uppfyller gängse patentkrav bör isolerade embryonala stamceller kunna komma ifråga både för metod- och för produktpatent. Den slutsatsen, som går på tvärs mot bland annat EU-kommissionens etikråds syn, drar en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Centrum för bioetik vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet i en vetenskaplig artikel i den internationella ti

  • Största delen av hjärtinfarkterna kan vara okända för patienten

    Kliniskt okända hjärtinfarkter är betydligt vanligare än man tidigare har trott, och detta tenderar att gälla speciellt kvinnor. Det visar Charlotte Ebeling Barbier, som har undersökt en ny metod för diagnostisering av hjärtinfarkter. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 16 mars. Charlotte Ebeling Barbier har med hjälp av så kallad MRT-teknik undersökt förekomsten och betydel

  • Vanligt med etiska dilemman inom vården

    Hälso- och sjukvårdspersonal ställs ofta inför etiska dilemman, bland annat som en följd av de ständiga förändringarna inom branschen. Sofia Kälvemark Sporrong har i sin avhandling undersökt dels hur dessa dilemman kan se ut, dels hur vårdpersonalen kan hantera dem. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 9 mars. Sofia Kälvemark Sporrong diskuterar hur moraliska dilemman ska kunna h

  • Åldrandet i fokus på årets Forskning pågår

    Kan man bota demens? Vad vill de äldre ha i matlådan? Och är problemet med det ökande antalet pensionärer i själva verket bara en myt? Forskning pågår har tidigare enbart handlat om barn och ungdomar, men i år tar man sig an ett nytt tema och fokuserar på äldre och åldrande. På konferensen, som hålls den 7 mars, presenterar närmare 40 forskare från olika discipliner vid Uppsala universitet si

  • Patienter med cancer i tunntarmen lever längre än förr

    Prognoserna för dem som drabbas av tunntarmscarcinoid har blivit bättre, visar en ny avhandling av Staffan Welin. Patienterna lever längre än tidigare, och återfall går ofta att upptäcka med relativt enkla metoder. Welin försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 9 februari. Tunntarmscarcinoid är en cancertumör som producerar hormoner. Det är hormonerna som orsakar symptomen, till e

  • Klätterställningar hjälper cellerna att skapa ny vävnad

    Att ersätta skadad vävnad med konstgjorda material är ofta svårt. Basse Asplund har i sin avhandling undersökt en annan metod, nämligen hur man kan konstruera ”klätterställningar” som celler kan växa på för att återskapa sjuk eller förlorad vävnad. Asplund försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 27 januari. - Ett problem med konstgjorda material är att de inte kan ersätta all

  • Resistenta bakterier – när försvaret faller

    Journalistseminarium: Resistenta bakterier – när försvaret faller Larmen om multiresistenta bakteriestammar blir alltfler och det krävs nu ett globalt samarbete för att lösa problemen. Vad säger forskarna om detta? Finns det alternativ? Är det ett informationsproblem, ett medicinskt problem eller ett metodproblem? Journalister hälsas välkomna att lyssna till och diskutera med en rad forska

  • EU-anslag för att utveckla nya cancerbehandlingar

    Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med andra europeiska forskargrupper fått anslag från EU:s sjätte ramprogram för att utveckla nya cancerbehandlingar. - Vi är mycket glada över detta forskningsanslag. Det ger oss möjligheten att tillsammans med några av Europas främsta forskare inom området utveckla en ny behandlingsmetod mot svåra cancersjukdomar, säger Angelica Loskog som led

  • Snabb kemi för effektiv läkemedelsutveckling

    I modern läkemedelsutveckling är det viktigt att tillverkningen av nya läkemedelssubstanser går fort så att många ämnen kan tillverkas och testas. Andreas Svennebring visar i sin avhandling hur många förslag till framtida läkemedel kan framställas på mycket kort tid med Heck-reaktionen. Inom modern läkemedelsutveckling är tillgången till snabba kemiska syntesreaktioner av största betydelse. D

  • EU-projekt om allvarlig sjukdom leds från Uppsala

    Systematiska amyloidsjukdomar är allvarliga och svårdiagnostiserade sjukdomar som bland annat kan drabba personer med myelom och kronisk ledgångsinflammation. Hur de uppkommer och bättre kan diagnostiseras ska klarläggas i ett nytt EU-finansierat projekt, som inleds med ett öppet minisymposium vid Rudbecklaboratoriet på torsdag den 14 december. EU finansierar med cirka 30 miljoner kronor ett

  • Nya rön ökar kunskapen om insulinproducerande celler

    Insulinproducerande celler är känsliga för insulin och kan snabbt känna av hur mycket insulin som frisatts. Det visar en forskargrupp vid Uppsala universitet i en artikel som publiceras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry. Det blodsockersänkande hormonet insulin är mest känt för att stimulera upptaget av socker (glukos) från blodet till muskel

  • Molekyler som kan söka upp cancerceller i kroppen

    Marika Nestor har under sitt avhandlingsarbete funnit kombinationer av antikroppar och radioaktiva substanser, som kan lokalisera och döda cancerceller från huvud- och halscancer. Disputationen äger rum den 15 december. Varje år diagnostiseras en halv miljon människor med huvud- eller halscancer i världen, och denna siffra ökar. Dagens behandlingsmetoder för denna cancerform klarar inte av att

  • Förbättrad folkhälsa mål för konferens i Uppsala

    Förbättrad folkhälsa mål för konferens i Uppsala På torsdag, den 14 december, diskuteras aktuell kunskap om kost och hälsa vid en stor konferens i Uppsala. Syftet är att enas om ett antal viktiga mål för att få till stånd de livsstilsförändringar som behövs för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. - Vi ser idag en alarmerande ökning av fetma och diabet

  • Nytt EU-projekt om läkemedel mot hörselskador

    En forskargrupp vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset ingår i ett nytt stort europeiskt samarbetsprojekt, Nanoear, som fått sammanlagt 10,6 miljoner euro varav Uppsala får tre miljoner kronor. Forskningen ska ta fram nya läkemedel direkt riktade mot skador i innerörat, exempelvis tinnitus. Inom EU finns det ungefär 40 000 allvarligt döva personer och över 44 miljoner människor som

  • Säkrare diagnos av blodpropp

    David Edwards presenterar i sin avhandling en ny metod för säkrare diagnos av blodpropp. Disputationen äger rum den 8 december. Blodproppar är vanliga, men potentiellt livshotande händelser som ofta kan uppstå efter operation, eller som ett resultat av långa perioder av inaktivitet, till exempel vid en lång flygresa. Trots att de är vanliga, är de svåra att säkert diagnostisera. En missad blo

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Uppsala universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Uppsala universitet.

Okej