KOL, astma och tuberkulos är tre sjukdomar som den senaste tiden fått ökad uppmärksamhet som aktuella hot mot folkhälsan. Den 26-28 april samlas nordiska forskare och kliniker i Uppsala för att diskutera de senaste rönen.
En otrygg uppväxtmiljö kan störa utvecklingen av olika nätverk i hjärnan, vilket i sin tur ökar risken för att utveckla en hög alkoholkonsumtion. Det visar en studie på råttor som Lisa Gustafsson har gjort.
En brännskada är inte bara en skada på utsidan, utan innebär också en stor psykisk stress som inverkar på läkandet. Aili Low har i sin avhandling, som läggs fram vid Uppsala universitet den 14 april, undersökt hur det gått för olika brännskadepatienter efter skadan. Arbetet är gjort inom ramen för ett världsunikt rehabiliteringsprogram på Akademiska sjukhuset.
Det är känt att kvinnor med kroniskt högt blodtryck som blir gravida löper ökad risk för komplikationer, detsamma gäller barnet.
Personer som lider av kroniskt obstruktiv lungsjukdom, ofta förorsakad av rökning, mår bättre både fysiskt och mentalt av att träna regelbundet. En avhandling av Ragnheidur Harpa Arnardóttir visar att två träningspass i veckan hade en mycket positiv inverkan på medelsvårt eller svårt sjuka patienter. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 31 mars.
SNP-plattformen vid Uppsala universitet har beviljats ett anslag på 5,5 miljoner kronor till ny teknologi för analys av genetiska sekvensvariationer.
En av de vanligaste metoderna för diagnostik av Alzheimers sjukdom har stora brister, visar en ny avhandling av Charlotte Sahlin. För att kunna upptäcka sjukdomen i tid behövs nya metoder som specifikt mäter förekomsten av giftiga proteinklumpar, så kallade protofibriller av beta-amyloid. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 23 mars. Alzheimers sjukdom har ett långsamt förlopp oc
Livsåskådningsfrågor blir betydelsefulla då man drabbas av avancerad cancer, och patienterna själva har i allmänhet lättare att acceptera sin situation än vad deras anhöriga har. Det visar Jeanette Winterling i sin studie av livsåskådning, förväntningar och optimism hos cancerpatienter och deras äkta makar. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 23 mars. När en patient får v
För första gången har forskare kunnat visa att mödrar som dricker arsenikhaltigt vatten löper ökad risk att få missfall eller förlora sitt barn under första levnadsåret. Det visar en forskargrupp från Sverige och Bangladesh i en artikel, som i lördags publicerades i nätupplagan av American Journal of Epidemiology. Arsenik har en rad kända allvarliga hälsoeffekter, inklusive ökad cancerrisk, h
En ny metod för analys av proteiner hos retrovirus öppnar möjlighet för utveckling av förbättrade typer av bromsmediciner mot HIV/Aids. Studien som publiceras i marsnumret av den ansedda vetenskapliga tidskriften PLoS Computational Biology visar hur man på ett mycket exakt sätt kan analysera hur målproteiner för läkemedel interagererar med andra molekyler. Med den nya metoden, som har utveckl
Under förutsättning att forskningen uppfyller gängse patentkrav bör isolerade embryonala stamceller kunna komma ifråga både för metod- och för produktpatent. Den slutsatsen, som går på tvärs mot bland annat EU-kommissionens etikråds syn, drar en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Centrum för bioetik vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet i en vetenskaplig artikel i den internationella ti
Kliniskt okända hjärtinfarkter är betydligt vanligare än man tidigare har trott, och detta tenderar att gälla speciellt kvinnor. Det visar Charlotte Ebeling Barbier, som har undersökt en ny metod för diagnostisering av hjärtinfarkter. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 16 mars. Charlotte Ebeling Barbier har med hjälp av så kallad MRT-teknik undersökt förekomsten och betydel
Hälso- och sjukvårdspersonal ställs ofta inför etiska dilemman, bland annat som en följd av de ständiga förändringarna inom branschen. Sofia Kälvemark Sporrong har i sin avhandling undersökt dels hur dessa dilemman kan se ut, dels hur vårdpersonalen kan hantera dem. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 9 mars. Sofia Kälvemark Sporrong diskuterar hur moraliska dilemman ska kunna h
Kan man bota demens? Vad vill de äldre ha i matlådan? Och är problemet med det ökande antalet pensionärer i själva verket bara en myt? Forskning pågår har tidigare enbart handlat om barn och ungdomar, men i år tar man sig an ett nytt tema och fokuserar på äldre och åldrande. På konferensen, som hålls den 7 mars, presenterar närmare 40 forskare från olika discipliner vid Uppsala universitet si
Prognoserna för dem som drabbas av tunntarmscarcinoid har blivit bättre, visar en ny avhandling av Staffan Welin. Patienterna lever längre än tidigare, och återfall går ofta att upptäcka med relativt enkla metoder. Welin försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 9 februari. Tunntarmscarcinoid är en cancertumör som producerar hormoner. Det är hormonerna som orsakar symptomen, till e
Att ersätta skadad vävnad med konstgjorda material är ofta svårt. Basse Asplund har i sin avhandling undersökt en annan metod, nämligen hur man kan konstruera ”klätterställningar” som celler kan växa på för att återskapa sjuk eller förlorad vävnad. Asplund försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 27 januari. - Ett problem med konstgjorda material är att de inte kan ersätta all
Journalistseminarium: Resistenta bakterier – när försvaret faller Larmen om multiresistenta bakteriestammar blir alltfler och det krävs nu ett globalt samarbete för att lösa problemen. Vad säger forskarna om detta? Finns det alternativ? Är det ett informationsproblem, ett medicinskt problem eller ett metodproblem? Journalister hälsas välkomna att lyssna till och diskutera med en rad forska
Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med andra europeiska forskargrupper fått anslag från EU:s sjätte ramprogram för att utveckla nya cancerbehandlingar. - Vi är mycket glada över detta forskningsanslag. Det ger oss möjligheten att tillsammans med några av Europas främsta forskare inom området utveckla en ny behandlingsmetod mot svåra cancersjukdomar, säger Angelica Loskog som led
I modern läkemedelsutveckling är det viktigt att tillverkningen av nya läkemedelssubstanser går fort så att många ämnen kan tillverkas och testas. Andreas Svennebring visar i sin avhandling hur många förslag till framtida läkemedel kan framställas på mycket kort tid med Heck-reaktionen. Inom modern läkemedelsutveckling är tillgången till snabba kemiska syntesreaktioner av största betydelse. D
Systematiska amyloidsjukdomar är allvarliga och svårdiagnostiserade sjukdomar som bland annat kan drabba personer med myelom och kronisk ledgångsinflammation. Hur de uppkommer och bättre kan diagnostiseras ska klarläggas i ett nytt EU-finansierat projekt, som inleds med ett öppet minisymposium vid Rudbecklaboratoriet på torsdag den 14 december. EU finansierar med cirka 30 miljoner kronor ett