Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel

  • Kroppens försvar inverkar på effekt av läkemedel

    Vissa läkemedel leder till att kroppen ”försvarar sig” genom ökad produktion av nedbrytande enzymer. Mats Magnusson har i sin avhandling, som han lägger fram vid Uppsala universitet den 4 maj, bland annat visat hur lång tid det tar innan denna process startar i kroppen. Resultaten kan få betydelse för exempelvis epilepsibehandling.

  • Nationella riktlinjer för vård av offer för sexualbrott tas fram

    Vården och omhändertagandet av kvinnor som har utsatts för sexualbrott måste bli bättre i hela landet, anser regeringen. Därför har nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor, NKC, vid Uppsala universitet fått regeringens uppdrag att ta fram ett nationellt program för hur detta ska gå till.

  • Noggrann fettmätning ger ökad kunskap om hälsorisker

    För att kunna bedöma hälsorisken vid övervikt behöver man kunna mäta dels mängden fett, dels fettets fördelning i kroppen. Joel Kullberg har i sin avhandling utvecklat flera nya metoder för sådana analyser, inklusive en metod för helkroppsundersökning av fettvävnad. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 27 april.

  • Många faktorer styr cancerpatienters välbefinnande

    Psykologen Elisabet Wasteson har i sin avhandling undersökt vilka faktorer som påverkar välbefinnandet och vilka strategier som används för att hantera konkreta och vanliga situationer som cancerpatienter hamnar i. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 27 april.

  • Medicin fungerar inte om man inte tar den

    Det är viktigt att man följer ordinationen för antidepressiva läkemedel. Behandlingen fungerar bättre och patienten tillfrisknar fortare vilket leder till en lägre kostnad för samhället.

  • Samverkande ämnen ger hopp om nya mediciner

    Enyin Lai har under sitt avhandlingsarbete upptäckt att det ämne i kroppen, angiotensin II, som de flesta blodtrycksmediciner riktar sig mot, samverkar med ett annat ämne i kroppen i regleringen av kroppens vätskevolym. Det öppnar möjligheten för utveckling av nya läkemedel. Disputationen äger rum den 20 april.

  • Långtidsstudie visar att svenska barn blivit fetare

    Sannolikheten för att fyraåriga flickor har ett BMI (Body Mass Index) på mer än 30 är sex gånger högre än för 20 år sedan. Det visar en studie vid Uppsala universitet som publiceras i aprilnumret av Acta Paediactrica.

  • 43:e Nordiska Lungkongressen: Aktuella lungsjukdomar i fokus

    KOL, astma och tuberkulos är tre sjukdomar som den senaste tiden fått ökad uppmärksamhet som aktuella hot mot folkhälsan. Den 26-28 april samlas nordiska forskare och kliniker i Uppsala för att diskutera de senaste rönen.

  • Otrygg uppväxt kan ge högre alkoholkonsumtion

    En otrygg uppväxtmiljö kan störa utvecklingen av olika nätverk i hjärnan, vilket i sin tur ökar risken för att utveckla en hög alkoholkonsumtion. Det visar en studie på råttor som Lisa Gustafsson har gjort.

  • Stress påverkar brännskadors läkning

    En brännskada är inte bara en skada på utsidan, utan innebär också en stor psykisk stress som inverkar på läkandet. Aili Low har i sin avhandling, som läggs fram vid Uppsala universitet den 14 april, undersökt hur det gått för olika brännskadepatienter efter skadan. Arbetet är gjort inom ramen för ett världsunikt rehabiliteringsprogram på Akademiska sjukhuset.

  • Konditionsträning bra för hälsan även vid lungsjukdom

    Personer som lider av kroniskt obstruktiv lungsjukdom, ofta förorsakad av rökning, mår bättre både fysiskt och mentalt av att träna regelbundet. En avhandling av Ragnheidur Harpa Arnardóttir visar att två träningspass i veckan hade en mycket positiv inverkan på medelsvårt eller svårt sjuka patienter. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 31 mars.

  • Bättre diagnostik av Alzheimers sjukdom kräver nya metoder

    En av de vanligaste metoderna för diagnostik av Alzheimers sjukdom har stora brister, visar en ny avhandling av Charlotte Sahlin. För att kunna upptäcka sjukdomen i tid behövs nya metoder som specifikt mäter förekomsten av giftiga proteinklumpar, så kallade protofibriller av beta-amyloid. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 23 mars. Alzheimers sjukdom har ett långsamt förlopp oc

  • Livsåskådningsfrågor viktiga för cancerpatienter

    Livsåskådningsfrågor blir betydelsefulla då man drabbas av avancerad cancer, och patienterna själva har i allmänhet lättare att acceptera sin situation än vad deras anhöriga har. Det visar Jeanette Winterling i sin studie av livsåskådning, förväntningar och optimism hos cancerpatienter och deras äkta makar. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 23 mars. När en patient får v

  • Arsenik i dricksvatten kan ge missfall och spädbarnsdöd

    För första gången har forskare kunnat visa att mödrar som dricker arsenikhaltigt vatten löper ökad risk att få missfall eller förlora sitt barn under första levnadsåret. Det visar en forskargrupp från Sverige och Bangladesh i en artikel, som i lördags publicerades i nätupplagan av American Journal of Epidemiology. Arsenik har en rad kända allvarliga hälsoeffekter, inklusive ökad cancerrisk, h

  • Ett steg mot bättre bromsmediciner mot HIV/Aids

    En ny metod för analys av proteiner hos retrovirus öppnar möjlighet för utveckling av förbättrade typer av bromsmediciner mot HIV/Aids. Studien som publiceras i marsnumret av den ansedda vetenskapliga tidskriften PLoS Computational Biology visar hur man på ett mycket exakt sätt kan analysera hur målproteiner för läkemedel interagererar med andra molekyler. Med den nya metoden, som har utveckl

  • Europeiska patent på stamceller kan bli möjligt

    Under förutsättning att forskningen uppfyller gängse patentkrav bör isolerade embryonala stamceller kunna komma ifråga både för metod- och för produktpatent. Den slutsatsen, som går på tvärs mot bland annat EU-kommissionens etikråds syn, drar en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Centrum för bioetik vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet i en vetenskaplig artikel i den internationella ti

  • Största delen av hjärtinfarkterna kan vara okända för patienten

    Kliniskt okända hjärtinfarkter är betydligt vanligare än man tidigare har trott, och detta tenderar att gälla speciellt kvinnor. Det visar Charlotte Ebeling Barbier, som har undersökt en ny metod för diagnostisering av hjärtinfarkter. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 16 mars. Charlotte Ebeling Barbier har med hjälp av så kallad MRT-teknik undersökt förekomsten och betydel

  • Vanligt med etiska dilemman inom vården

    Hälso- och sjukvårdspersonal ställs ofta inför etiska dilemman, bland annat som en följd av de ständiga förändringarna inom branschen. Sofia Kälvemark Sporrong har i sin avhandling undersökt dels hur dessa dilemman kan se ut, dels hur vårdpersonalen kan hantera dem. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 9 mars. Sofia Kälvemark Sporrong diskuterar hur moraliska dilemman ska kunna h

Visa mer