Bakterier har lärt sig att överlista antibiotika, vilket gör att vi inte längre kan vara säkra på att ha tillgång till effektiv behandling mot vanliga bakterieinfektioner. Nu bjuder forskare in allmänhet, beslutsfattare och vårdpersonal för att få hjälp med idéer om hur man ska komma till rätta med detta ökande problem.
Cancertumörer är dåliga på att uppta läkemedel, men upptagningsförmågan kan förbättras om man förändrar de fysiologiska förhållandena inuti tumören.
Ögonsjukdomen glaukom, tidigare kallad grön starr, drabbar många i den äldre befolkningen. Nu har forskare vid Uppsala universitet och universitetssjukhuset på Island tillsammans med företaget deCODE genetics funnit den gen som kan orsaka en särskilt svårbehandlad form av sjukdomen.
Uppsalaforskare har utvecklat nya redskap för att lättare identifiera oupptäckta neuropeptider från hjärnan. Detta har betydelse för möjligheten att hitta biomarkörer för tidig diagnos av sjukdomar som Parkinson och Alzhemier.
Det finns ett stort behov av nya läkemedel mot tuberkulos. Multiresistenta tuberkulosbakterier blir allt vanligare och dagens läkemedel har flera biverkningar. I en ny studie som publiceras i julinumret av Journal of Biological Chemistry presenteras nya data som kan innebära en knuff framåt i jakten på nya mediciner.
Ännu en viktig pusselbit är funnen när det gäller utvecklingen av tumörspecifika läkemedel mot cancer. Det visar forskare vid Uppsala universitet under ledning av professor Bengt Mannervik i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Biochemical Pharmacology den 1 juni. Cancerceller skiljer sig från varandra och svarar på olika sätt vid cellgiftsbehandling av tumörer. Biokemi
Allt oftare hörs larm i media om en psykiatri i kris. Denna vecka samlas framstående psykiatriforskare i Uppsala för att diskutera situationen för psykiatrin i Norden och globalt, och vilka förändringar som är nödvändiga. En av dessa är professor Juan E Mezzich, ordförande i WPA (World Psychiatric association), som menar att psykiatrin glömt viktiga delar vid diagnos och behandling. Den inter
Portvaktskörteln kan visa läkarna om bröstcancern spridit sig till lymfknutorna i armhålan. Jana de Boniface vid Uppsala universitet och Centrallasarettet i Västerås visar i sin avhandling den 1 juni, att kvinnor med bröstcancer kan slippa onödiga och omfattande ingrepp tack vare biopsi på portvaktskörteln. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över – under år 2004 hitt
Tom Lundin, landets första professor i katastrofpsykiatri, håller fredagen den 11 maj en öppen föreläsning om utvecklingen inom sitt forskningsområde, från 1600-talet och framåt. I sin föreläsning går professor Tom Lundin igenom vad som skrivits akademiskt om psykiatriska tillstånd efter traumatiska händelser. Han börjar i 1600-talet och går via Carl von Linnés klassifikation av sjukdomar fra
Många nyförlösta utsätts för potentiellt skadliga ingrepp helt i onödan. Med hjälp av ultraljud kan man dock undvika skrapning av livmodern. Ajlana Mulic-Lutvica visar i sin avhandling att det är normalt att det finns innehåll i livmoderhålan en viss tid efter förlossningen. Avhandlingen försvaras vid Uppsala universitet den 11 maj. Risken för komplikationer efter förlossningen ökar om det fi
Smärtstillande läkemedel som nässpray kan vara ett bra alternativ när man vill uppnå snabb smärtlindring. Ulrika Espefält Westin har undersökt hur läkemedel transporteras direkt till hjärnan via luktnerverna, en metod som kan användas till exempel för att ge cancerpatienter morfin med nässpray. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 maj. Med hjälp av studier på möss och r
Att behandla hepatit C är idag problematiskt, men det finns en ny och lovande metod som bygger på att man hämmar ett enzym som viruset använder för att föröka sig i kroppen. Robert Rönn har i sitt avhandlingsarbete utvecklat nya kemiska föreningar som har den här hämmande effekten, och som därmed kan komma att bli viktiga för framtida läkemedel. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 4
Stroke kan leda till att områden i hjärnan skadas och orsakar nedsatt rörelseförmåga eller förlamningar. Men sjukgymnast Påvel Lindberg visar i sin avhandling att intensiv träning att försöka röra handen kan stimulera andra områden i hjärnan att överta det skadade områdets funktion. Disputationen äger rum den 5 maj.
Vissa läkemedel leder till att kroppen ”försvarar sig” genom ökad produktion av nedbrytande enzymer. Mats Magnusson har i sin avhandling, som han lägger fram vid Uppsala universitet den 4 maj, bland annat visat hur lång tid det tar innan denna process startar i kroppen. Resultaten kan få betydelse för exempelvis epilepsibehandling.
Vården och omhändertagandet av kvinnor som har utsatts för sexualbrott måste bli bättre i hela landet, anser regeringen. Därför har nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor, NKC, vid Uppsala universitet fått regeringens uppdrag att ta fram ett nationellt program för hur detta ska gå till.
För att kunna bedöma hälsorisken vid övervikt behöver man kunna mäta dels mängden fett, dels fettets fördelning i kroppen. Joel Kullberg har i sin avhandling utvecklat flera nya metoder för sådana analyser, inklusive en metod för helkroppsundersökning av fettvävnad. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 27 april.
Psykologen Elisabet Wasteson har i sin avhandling undersökt vilka faktorer som påverkar välbefinnandet och vilka strategier som används för att hantera konkreta och vanliga situationer som cancerpatienter hamnar i. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 27 april.
Det är viktigt att man följer ordinationen för antidepressiva läkemedel. Behandlingen fungerar bättre och patienten tillfrisknar fortare vilket leder till en lägre kostnad för samhället.
Enyin Lai har under sitt avhandlingsarbete upptäckt att det ämne i kroppen, angiotensin II, som de flesta blodtrycksmediciner riktar sig mot, samverkar med ett annat ämne i kroppen i regleringen av kroppens vätskevolym. Det öppnar möjligheten för utveckling av nya läkemedel. Disputationen äger rum den 20 april.
Sannolikheten för att fyraåriga flickor har ett BMI (Body Mass Index) på mer än 30 är sex gånger högre än för 20 år sedan. Det visar en studie vid Uppsala universitet som publiceras i aprilnumret av Acta Paediactrica.