I det nya numret av Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, presenteras i ett svensk-amerikanskt samarbete en evolutionär modell för hur nya gener kan uppstå. Den bygger på att varje gen inte bara har en huvudsaklig aktivitet utan också en sekundär aktivitet som plötsligt kan komma till användning, snabbt kopieras och ge upphov till en ny gen genom att någon av kopiorna muterar.
Om man är ängslig för att tala inför publik har åhörarnas ansiktsuttryck extra stor betydelse. Osäkra talare reagerar starkare än andra på glada respektive arga miner och reaktionen syns omedelbart i talarens eget ansikte, visar en ny avhandling i psykologi av Monika Thunberg. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 19 oktober.
Thomas Lönngren, chef för Europas högsta läkemedelsmyndighet EMEA (European Medicines Agency) i London, samt en framstående amerikansk peptidforskare, Abba Kastin, har utsetts till nya hedersdoktorer vid Uppsala universitets farmaceutiska fakultet.
För att till exempel förstå mekanismerna bakom utvecklingen av våra olika celltyper, eller bakom olika sjukdomar behövs biologisk kunskap, stora datamaterial och matematiska modeller. Vid en workshop den 18-19 oktober kommer forskare och laboratoriepersonal att utbyta erfarenheter om några av den tvärvetenskapliga bioinformatikens mest centrala områden.
I en storskalig studie för att hitta gener som är skadade vid bröstcancer och tjocktarmscancer visar Uppsalaforskare tillsammans med amerikanska kollegor att patienter med samma tumörsjukdom ofta har en unik profil av skadade gener. Resultaten, som idag publiceras i nätupplagan av tidskriften Science, ger nya verktyg för framtidens diagnostik och behandling av cancer.
Ekonomiskt utsatta barn, sexuellt vilsna eller deprimerade unga, nya droger. Hur mår barn och unga idag? Hur riktar man insatser till dem som behöver det bäst? Höstens ”Forskning pågår” vid Uppsala universitet går av stapeln den 18 oktober och får besök av folkhälsominister Maria Larsson som ska berätta om regeringens åtgärder för en trygg uppväxt
I dagens nummer av den vetenskapliga tidskriften Science presenteras forskning om parasiten Giardia lamblias arvsmassa och biologi som på sikt kan leda till bättre diagnos och behandling av diarrésjukdomen giardiasis som drabbar 200 miljoner människor varje år. Det kan också leda till att flera livsviktiga biologiska processer i människor kan förstås.
Om ett pulsåderbråck bakom knäet proppar igen är risken stor för amputation av benet. Hans Ravn visar i sin avhandling, som utgör den största studie som gjorts på denna patientgrupp, att det finns flera sätt att förbättra oddsen för dessa patienter. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 28 september.
Melaninproduktion gör att vi blir solbrända, men hjälper också ryggradslösa djur att kapsla in angripande svampar och parasiter. Nu visar forskare att melanin också skyddar mot bakterieinfektioner, åtminstone hos kräftor. Studien publiceras i senaste nätupplagan av den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry.
Flyttfåglar kan ha betydelse uppkomst av områden med TBE-smittade fästingar. Det visar en studie av fästingar som insamlats från flyttfåglar vid Ottenby på Öland. Resultaten har publicerats i tidskriften Emerging Infectious Diseases och följs nu upp med en större studie.
Diagnostiseringen av personer som man misstänker har haft eller löper risk att få en hjärtinfarkt kan bli både snabbare och effektivare, visar en ny avhandling vid Uppsala universitet. Med hjälp av ny teknik är det möjligt för patienten att få sin diagnos bara två timmar efter att han eller hon har kommit till sjukhuset med smärtor i bröstet. Kai Eggers försvarar sin avhandling den 14 september.
Tidig upptäckt av sjukdom är ofta avgörande för hur framgångsrik en behandling kan bli. Därför är utveckling av nya metoder för diagnostik ett hett forskningsområde, där varje litet steg är av stor betydelse. I en artikel i senaste numret av Molecular & Cellular Proteomics beskriver Uppsalaforskare en teknik som av tidskriften bedöms som särskilt intressant.
Bara en tredjedel av de svenska astma- och KOL-patienterna hämtar ut sina receptbelagda mediciner så som läkaren har föreskrivit. Över hälften av patienterna hämtar ut för lite medicin medan var femte hämtar ut för mycket, visar en ny avhandling av Kristin Krigsman vid Uppsala universitet. Avhandlingen granskas den 21 september.
Bröstcancerpatienter i behov av stödsamtal kan få lika mycket hjälp genom att tala med en specialutbildad sjuksköterska som med en psykolog, visar en ny avhandling av Cecilia Arving vid Uppsala universitet. Den randomiserade studien visar också att stödsamtal är förhållandevis billiga att genomföra, samtidigt som de är till stor hjälp för patienter som lider av oro eller nedstämdhet.
Bakterier har lärt sig att överlista antibiotika, vilket gör att vi inte längre kan vara säkra på att ha tillgång till effektiv behandling mot vanliga bakterieinfektioner. Nu bjuder forskare in allmänhet, beslutsfattare och vårdpersonal för att få hjälp med idéer om hur man ska komma till rätta med detta ökande problem.
Cancertumörer är dåliga på att uppta läkemedel, men upptagningsförmågan kan förbättras om man förändrar de fysiologiska förhållandena inuti tumören.
Ögonsjukdomen glaukom, tidigare kallad grön starr, drabbar många i den äldre befolkningen. Nu har forskare vid Uppsala universitet och universitetssjukhuset på Island tillsammans med företaget deCODE genetics funnit den gen som kan orsaka en särskilt svårbehandlad form av sjukdomen.
Uppsalaforskare har utvecklat nya redskap för att lättare identifiera oupptäckta neuropeptider från hjärnan. Detta har betydelse för möjligheten att hitta biomarkörer för tidig diagnos av sjukdomar som Parkinson och Alzhemier.
Det finns ett stort behov av nya läkemedel mot tuberkulos. Multiresistenta tuberkulosbakterier blir allt vanligare och dagens läkemedel har flera biverkningar. I en ny studie som publiceras i julinumret av Journal of Biological Chemistry presenteras nya data som kan innebära en knuff framåt i jakten på nya mediciner.
Ännu en viktig pusselbit är funnen när det gäller utvecklingen av tumörspecifika läkemedel mot cancer. Det visar forskare vid Uppsala universitet under ledning av professor Bengt Mannervik i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Biochemical Pharmacology den 1 juni. Cancerceller skiljer sig från varandra och svarar på olika sätt vid cellgiftsbehandling av tumörer. Biokemi