Farmaceutiska fakulteten firar 40 år
Vid Uppsala univeristet finns sedan 40 år landets enda farmaceutiska fakultet. Detta jubileum firas med en högtid den 24 april med intressanta föreläsare och särskilt inbjudna gäster.
Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel
-
-
Solskyddsmedel ger missbildade reproduktionsorgan hos fåglar
Många hygienprodukter innehåller UV-filter. I solskyddskrämer finns de för att skydda huden, men de kemiska egenskaper som ger UV-filtren en god skyddande effekt kan ibland leda till problem för miljö och hälsa. En studie av Jeanette Axelsson, utförd på fågelembryon, visar att de kan ha skadliga effekter på reproduktionsorganen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 19 april.
-
Preventivmedel ses fortfarande som flickornas ansvar
Både tonårsflickor och -pojkar anser att preventivmedel i första hand är flickornas ansvar. Ifall de själva eller deras partner skulle bli gravida ses abort som ett självklart val. Det menar Maria Ekstrand, som har undersökt ungdomars syn på risker i samband med sex. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 25 april.
-
Analysmetod kan minska dödlighet i tredje världen
Att mäta läkemedelshalter i torkat blod istället för i färskt är både smidigare och säkrare. Det visar kemisten Mikaela Malm, som också gjort en analysmetod som i förlängningen kan minska dödligheten i Afrika. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 18 april.
-
Reformer inom psykiatrisk tvångsvård gjorde ingen skillnad
Samhällets försök att förändra den psykiatriska tvångsvården har haft mycket begränsad effekt på patientens och anhörigas upplevelse av den. Det visar läkaren Tuula i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitets centrum för klinisk forskning i Västerås den 18 april.
-
Huvudkontakt ledtråd i kriget mot cancer
Genom att strypa näringstillförseln till tumörer via förrädiska blodkärl kan man kanske vinna mark i kriget mot cancern. Molekylärbiologen Dan Edholm har spionerat på huvudkontakten för de celler som bildar blodkärl och försvarar sin avhandling den 11 april vid Uppsala universitet.
-
Inflammationshämmande växter kan bli nya läkemedel
Växten slåttergubbe är känd för sin förmåga att kunna lindra inflammationer, och kan bli en framtida komponent i läkemedel. Nu visar en ny avhandling att även två av dess nära släktingar har samma egenskaper. Catarina Ekenäs har studerat släktskap, biologiska effekter och kemiskt innehåll hos släktet arnika, och disputerade vid Uppsala universitet den 14 mars.
-
Grunden lagd för att dirigera och filma blodkärl
En ny metod för att filma blodkärlsceller som rör sig mot riktade signaler har utvecklats av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med forskare vid University of California. Metoden kan även användas för att studera hur migration av exempelvis cancerceller och nerver kan kontrolleras. Dessa intressanta rön har nu publicerats i tidskriften Journal of Biological Chemistry.
-
Världsvattendagen uppmärksammas i Uppsala
Grunden för vårt moderna samhällets infrastruktur lades när människor förstod kopplingen mellan dålig hygien och sjukdomsspridning. Den 19 mars uppmärksammas FN:s Världsvattendag på temat ”Hygien och Hälsa” av bland andra Uppsala vattencentrum.
-
Mekanism av betydelse för normal fosterutveckling klarlagd
Heparansulfat är en kolhydrat som tillverkas av nästan alla celler i kroppen. Det är allra viktigast under fosterutvecklingen, men heparansulfat är också involverad i t ex blodkärlsbildning, fettomsättning och njurfunktion hos vuxna. Nu har Uppsalaforskare identifierat den mekanism som kan styra den biologiska aktiviteten hos heparansulfat, vilket på sikt kan få medicinska tillämpningar.
-
Nytt verktyg för kartläggning av bananflugans genetik
Bananflugan har länge varit viktig för att identifiera gener och mutationer som ligger bakom fysiska defekter, men forskningen har försvårats av bristen på effektiva metoder. I dagens nätupplaga av Nature Methods presenterar en europeisk forskargrupp, med forskare från Uppsala universitet, en helt ny forskningsresurs för att kartlägga bananflugans genetiska mutationer.
-
Nya rön om hjärnan ger behandling mot ätstörningar
Upptäckten av hjärnans så kallade melanocortinsystem och dess centrala roll för aptitkontroll har öppnat för helt nya behandlingsmöjligheter av övervikt och anorexi. I det nya numret av den ansedda tidskriften Nature Reviews Drug Discovery publiceras en översikt om banbrytande forskning på detta område som författaren Jarl Wikberg och andra forskare utfört under snart två decennier.
-
Ny proteinupptäckt hjälper forskarna att förstå autoimmuna sjukdomar
APS-1 är en ovanlig ärftlig sjukdom där immunsystemet attackerar kroppens egna organ. Inom ramen för ett stort EU-projekt, koordinerat av professor Olle Kämpe vid Uppsala universitet, har forskare nu lyckats identifiera ett protein som ger nya möjligheter att förstå både APS-1 och andra autoimmuna sjukdomar. Upptäckten publiceras i den amerikanska tidskriften The New England Journal of Medicine.
-
Digitala bilder kräver egen geometri
Att förstå komplexa digitala bilder blir allt viktigare t.ex. inom sjukvården. Men den klassiska geometrin gäller inte för digitala linjer, eftersom dessa har andra egenskaper än en klassisk linje. I en avhandling vid Uppsala universitet, som granskas den 29 februari, visar matematikern Erik Melin hur man kan konstruera digitala linjer, kurvor och ytor med hjälp av en annan topologi.
-
Ny avhandling kan ge bättre kvalitetsarbete på kliniker
Många sjukhuskliniker har ett aktivt kvalitetsarbete, men det kan vara svårt att välja den av många tillgängliga metoder som passar verksamheten bäst. Civilekonomen och medicinaren Stefan Kunkel har i sin avhandling kartlagt hur kvalitetsarbetet bedrivs i praktiken och presenterar praktiska verktyg som underlättar förbättringar. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 3 mars.
-
IRF5-genen en universell riskfaktor för autoimmuna sjukdomar?
Samma gen som ökar risken för autoimmuna sjukdomar som SLE och reumatoid artrit ökar även risken för den neurologiska sjukdomen multipel skleros (MS). Det visar en internationell genetisk studie som publicerades den 20 februari i nätupplagan av Journal of Medical Genetics.
-
Kombinationen av flera miljögifter gör dem mer skadliga
Tillsammans kan små doser av miljöfarliga ämnen störa nervsystemets utveckling hos möss, fastän doserna var för sig inte har några effekter. Det är kombinationen som avgör, vilket också kan förklara varför samma miljögifter kan vara mer skadliga för människor på vissa håll i världen. Resultaten presenteras i en ny avhandling av Celia Fischer, som disputerade vid Uppsala universitet den 9 februari.
-
Enäggstvillingar inte så lika som man trott
Enäggstvillingar är inte, som man tidigare trott, helt genetiskt identiska. Dessa överraskande rön visar amerikanska, svenska och holländska forskare i en studie som idag publiceras i den ansedda tidskriften American Journal of Human Genetics. Resultaten kan få stor betydelse för forskningen om ärftliga sjukdomar och för utveckling av nya diagnostiska metoder.
-
Snart kan läkaren känna på organen via en bildskärm
Med hjälp av datoriserad bildanalys kan det i framtiden bli möjligt för röntgenläkare att känna på bilderna med hjälp av en tredimensionell mus. Erik Vidholm vid Uppsala universitet beskriver i sin avhandling utvecklingen av den nya tekniken, som gör det lättare att ställa diagnoser och planera behandlingen av till exempel cancer. Avhandlingen granskas den 8 februari.
-
Störd genreglering orsakar vanlig rubbning i fettomsättning
Sjukdomen familjär kombinerad hyperlipidemi är en vanlig orsak till störd fettomsättning och tidig hjärtinfarkt. Uppsalaforskare har nu utvecklat en banbrytande metod och kan för första gången visa vilka gener som regleras av genen USF1, som man vet orsakar sjukdomen. Resultaten presenteras i dag i den ledande tidskriften Genome Reasearch.
Visa mer
Loading...