Allt fler nyfödda väger oproportionerligt mycket i förhållande till sin ålder och längd. De här barnen löper ökad risk att senare i livet drabbas av viktrelaterade hälsoproblem, och riskerar även själva att få överviktiga barn, visar en ny avhandling av Fredrik Ahlsson vid Uppsala universitet. Avhandlingen granskas den 12 september.
Våld mot kvinnor inom familjen har även allvarliga konsekvenser även för barnens tillväxt, hälsa och överlevnad. Kajsa Åsling Monemi vid Uppsala universitet har studerat kvinnor och deras barn i Bangladesh och Nicaragua, och visar bland annat att de barn vars mammor utsatts för våld växte sämre och blev sjuka oftare än andra. Avhandlingen granskas den 17 september.
Tand- och sjukvården letar ständigt nya material som kan förbättra vårdmöjligheterna. Jesper Lööf vid Uppsala universitet har i sin avhandling arbetat med ett ämne som både kan minska risken för karies efter ingrepp i munnen och reparera kollapsade ryggkotor.
Så kallade intelligenta datorbaserade metoder för klassificering av till exempel patientprover har i 25 år utvärderats med hjälp av två metoder som helt dominerat forskningen. Nu visar forskare i beräkningsmedicin vid Uppsala universitet att denna metodik är värdelös för praktiska problem. Artikel publiceras i tidskriften Pattern Recognition Letters.
I nästa vecka samlas över hundra forskare i Uppsala till en internationell konferens om proteinforskning. Det handlar om glutationtransferaser - en familj enzymer som främst är känd för att oskadliggöra giftiga ämnen i kroppens celler. Detta forskningsområde är högintressant såväl inom läkemedelsindustrin och biotekniken som inom grundforskningen.
Mats Nilsson får Uppsala universitets Fernströmpris. Nilsson får priset för sitt arbete med att utveckla nya tekniker för att studera sjukdomar på molekylär nivå. - Det känns otroligt roligt att få detta erkännande av min forskning. Jag hoppas att fler får upp ögonen för det här spännande forskningsfältet i och med priset, säger han.
Protein-C-hämmaren är ett protein som finns i många varianter och kan ha rakt motsatta effekter i olika sammanhang. Det kan hämma både de enzym som får blodet att koagulera och de som förhindrar koagulering, och kan därför spela en viktig roll för medicinska behandlingar. En grupp Uppsalaforskare har studerat proteinet närmare, och resultaten publiceras idag i The Journal of Biological Chemistry.
Uppsalaforskare presenterar i dagens nummer av den ansedda tidskriften Cell Metabolism nya rön, som kastar ljus över de processer som styr frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin. Upptäckten bygger på utveckling av nya bildanalysmetoder som möjliggör detaljstudier av skeenden alldeles innanför membranet på de insulinfrisättande cellerna.
Nästan var femte svensk lider av tinnitus. Något medicinskt botemedel finns inte, men flera studier har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan minska de besvär tinnitus ibland leder till. Viktor Kaldo har studerat KBT-behandling genom så kallad vägledd självhjälp, en metod som enligt honom är både tidseffektiv och ger goda resultat. Han disputerade vid Uppsala universitet den 13 juni.
Genom att använda små DNA-fragment från mikroorganismer i sura undervattenskällor har amerikanska och en svensk forskare för första gången lyckats länka viruspopulationer till deras värdorganismer i ett mikrobiellt samhälle. Denna metod kan sannolikt utvecklas även för andra miljöer, t ex i tarmfloran. Studien publicerades i senaste numret av tidskriften Science.
Idag går det att köpa information om sina egna gener och branschen växer. Men vad säger egentligen dessa gentest, vad gör vi med informationen och vill vi verkligen ha den? Under ett seminarium som den 12 juni arrangeras av Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet, diskuteras etiska och medicinska aspekter kring kommersiella gentest.
Det är vanligt att läkare och patienter har olika åsikter om behovet av sjukskrivning, vilket upplevs som problematiskt. Några allmänläkare känner sig även hotade av patienter eller är rädda för att bli anmälda i samband med sjukskrivningsärenden. Det visar Malin Swartling, som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 3 juni.
Användning av biologisk forskning i destruktivt syfte är ett hot som diskuteras intensivt inom säkerhetspolitiken, men knappast alls bland forskarna. Hur stort är hotet och vilket ansvar har forskarna för hur deras resultat används? Bland annat detta diskuteras vid ett mångvetenskapligt symposium den 9-10 juni.
Varje år får cirka 600 svenska föräldrar besked om att deras barn har en cancersjukdom. Många av dessa föräldrar skulle behöva mer praktiskt stöd än de får idag, för att åtminstone till viss del kunna upprätthålla sina vanliga liv och på så sätt minska risken för post-traumatiskt stressymtom. Det visar en avhandling av Ulrika Pöder som granskas vid Uppsala universitet den 28 maj.
Varje dag exponeras vi för ämnen som orsakar skador på våra celler. Det kan vara fria radikaler, ultraviolett strålning, cancerogena ämnen eller något läkemedel. Kyle Christian vid Uppsala universitet har studerat hur skadorna påverkar de molekylära mekanismerna i cellerna och har hittat ett sätt att påverka en av generna som styr utvecklingen av cancer.
Hälften av befolkningen i västvärlden dör i hjärtkärlsjukdom. Orsaken till en stor andel av fallen saknar förklaring. Anders Holmlund vid Uppsala universitet har undersökt om dåliga tänder och inflammation i munhålan kan vara avgörande.
Yrkesgrupper med människovårdande arbeten drabbas ofta av stress och ohälsa. Ann-Sophie Hanssons studier inom Svenska kyrkan och äldrevården visar bland annat att ett alltför starkt engagemang bland anställda är på gott och ont och tenderar leda till svårigheter att sätta gränser i arbetet. Gemensamt är bristen på återhämtning vilket ofta resulterar i utmattningssymptom och sjukskrivning.
I njurarna sker de processer som har betydelse för kroppens vätskebalans. Vid inflammation, diabetes, eller vid transplantationer, kan denna viktiga balans störas och Louise Rügheimer har i sin avhandling undersökt detta närmare. Den 23 maj sker disputationen vid Uppsala universitet.
Diskussionen om åldrande och bilkörning inom svensk transportpolitik har fokuserat på körkortsfrågor, vilket gör att perspektivet blir snävt. Andra frågor som anpassning av fordon, trafikmiljö och hastighet har hamnat i bakgrunden. Det visar sociologen Satu Heikkinen i sin avhandling, som hon försvarar vid Uppsala universitet den 23 maj.
40 procent av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer i Sverige behandlas med cellgifter. Många av dem behandlas i onödan, vilket beror på bristfälliga prognostiska faktorer. Cecilia Ahlin har undersökt hur prognosen kan förbättras ifall man mäter förekomsten av ett visst protein, cyklin A, i tumören. Hon lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 21 maj.