Endorfiner är välkända som förmedlare av smärtlindring och belöningskänsla. Dessa och flera andra signalämnen åstadkommer detta via fyra olika receptorer på nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Forskare vid Uppsala universitet har nu funnit att alla fyra receptorerna fanns redan i de tidiga ryggradsdjuren och alltså uppstod för minst 450 miljoner år sedan.
Det började i Colombia där man lät mammorna bära sina för tidigt födda barn nära sin egen kropp för att hålla värmen när de tekniska resurserna inte räckte till. Nu sprids kängurumetoden över världen eftersom forskning visat på att den har stora fördelar för både barn, föräldrar och vården. Den 6-7 oktober samlas forskare i Uppsala för att utbyta erfarenheter och diskutera riktlinjer.
Bättre kunskaper om egenskaperna hos det pulver en tablett är gjord av ger bättre och säkrare tabletter. Tillsammans med bättre kunskaper om tänkbara tillverkningsprocesser kan också kostnaden sänkas för att utveckla och tillverka läkemedel. Josefina Nordström lägger fram sin avhandling om materialsnåla metoder och modeller vid Uppsala universitet den 3 oktober.
Bättre kunskap om hur barn reagerar på cellgifter ökar möjligheterna att skräddarsy behandlingen mot cancer. Barnläkaren Josefine Palle visar i sin avhandling att känsligheten för cellgifter påverkar effekten av cellgiftsbehandlingen hos barn som lider av leukemivarianten AML. Den 26 september lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Patienter med diabetes typ 2 känner att de har större kontroll över sin sjukdom om behandlingen är en dialog mellan vårdgivare och patient än om de bara blir tillsagda hur de ska göra. Men blodsockerkontrollen blir inte bättre. Det behövs en diskussion om hur patientutbildning ska bedrivas i primärvården, menar legitimerade dietisten Eva Thors Adolfsson i sin avhandling.
Om man känner till ett ämnes kemiska egenskaper är det också möjligt att förutsäga vilken biologisk effekt ämnet har, kunskap som kan användas bland annat för att riskbedöma kemikalier och skapa nya läkemedel. Detta diskuteras som bäst vid Uppsala universitet, där 250 forskare från hela världen deltar i konferensen EuroQSAR 2008.
I en debattartikel i den brittiska medicinska tidskriften BMJ varnar forskare från bland annat Uppsala universitet för effekterna av den okontrollerade användningen av antibiotiska i världen. Den utgör ett allvarligt hot mot viktiga medicinska behandlingar, som organtransplantationer, kirurgi och cellgiftsbehandlingar mot cancer.
Allt fler nyfödda väger oproportionerligt mycket i förhållande till sin ålder och längd. De här barnen löper ökad risk att senare i livet drabbas av viktrelaterade hälsoproblem, och riskerar även själva att få överviktiga barn, visar en ny avhandling av Fredrik Ahlsson vid Uppsala universitet. Avhandlingen granskas den 12 september.
Våld mot kvinnor inom familjen har även allvarliga konsekvenser även för barnens tillväxt, hälsa och överlevnad. Kajsa Åsling Monemi vid Uppsala universitet har studerat kvinnor och deras barn i Bangladesh och Nicaragua, och visar bland annat att de barn vars mammor utsatts för våld växte sämre och blev sjuka oftare än andra. Avhandlingen granskas den 17 september.
Tand- och sjukvården letar ständigt nya material som kan förbättra vårdmöjligheterna. Jesper Lööf vid Uppsala universitet har i sin avhandling arbetat med ett ämne som både kan minska risken för karies efter ingrepp i munnen och reparera kollapsade ryggkotor.
Så kallade intelligenta datorbaserade metoder för klassificering av till exempel patientprover har i 25 år utvärderats med hjälp av två metoder som helt dominerat forskningen. Nu visar forskare i beräkningsmedicin vid Uppsala universitet att denna metodik är värdelös för praktiska problem. Artikel publiceras i tidskriften Pattern Recognition Letters.
I nästa vecka samlas över hundra forskare i Uppsala till en internationell konferens om proteinforskning. Det handlar om glutationtransferaser - en familj enzymer som främst är känd för att oskadliggöra giftiga ämnen i kroppens celler. Detta forskningsområde är högintressant såväl inom läkemedelsindustrin och biotekniken som inom grundforskningen.
Mats Nilsson får Uppsala universitets Fernströmpris. Nilsson får priset för sitt arbete med att utveckla nya tekniker för att studera sjukdomar på molekylär nivå. - Det känns otroligt roligt att få detta erkännande av min forskning. Jag hoppas att fler får upp ögonen för det här spännande forskningsfältet i och med priset, säger han.
Protein-C-hämmaren är ett protein som finns i många varianter och kan ha rakt motsatta effekter i olika sammanhang. Det kan hämma både de enzym som får blodet att koagulera och de som förhindrar koagulering, och kan därför spela en viktig roll för medicinska behandlingar. En grupp Uppsalaforskare har studerat proteinet närmare, och resultaten publiceras idag i The Journal of Biological Chemistry.
Uppsalaforskare presenterar i dagens nummer av den ansedda tidskriften Cell Metabolism nya rön, som kastar ljus över de processer som styr frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin. Upptäckten bygger på utveckling av nya bildanalysmetoder som möjliggör detaljstudier av skeenden alldeles innanför membranet på de insulinfrisättande cellerna.
Nästan var femte svensk lider av tinnitus. Något medicinskt botemedel finns inte, men flera studier har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan minska de besvär tinnitus ibland leder till. Viktor Kaldo har studerat KBT-behandling genom så kallad vägledd självhjälp, en metod som enligt honom är både tidseffektiv och ger goda resultat. Han disputerade vid Uppsala universitet den 13 juni.
Genom att använda små DNA-fragment från mikroorganismer i sura undervattenskällor har amerikanska och en svensk forskare för första gången lyckats länka viruspopulationer till deras värdorganismer i ett mikrobiellt samhälle. Denna metod kan sannolikt utvecklas även för andra miljöer, t ex i tarmfloran. Studien publicerades i senaste numret av tidskriften Science.
Idag går det att köpa information om sina egna gener och branschen växer. Men vad säger egentligen dessa gentest, vad gör vi med informationen och vill vi verkligen ha den? Under ett seminarium som den 12 juni arrangeras av Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet, diskuteras etiska och medicinska aspekter kring kommersiella gentest.
Det är vanligt att läkare och patienter har olika åsikter om behovet av sjukskrivning, vilket upplevs som problematiskt. Några allmänläkare känner sig även hotade av patienter eller är rädda för att bli anmälda i samband med sjukskrivningsärenden. Det visar Malin Swartling, som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 3 juni.
Användning av biologisk forskning i destruktivt syfte är ett hot som diskuteras intensivt inom säkerhetspolitiken, men knappast alls bland forskarna. Hur stort är hotet och vilket ansvar har forskarna för hur deras resultat används? Bland annat detta diskuteras vid ett mångvetenskapligt symposium den 9-10 juni.