Det är ett välkänt faktum i läkemedelsprövningar att personer kan svara lika bra på placebo som på det aktiva läkemedlet. Däremot är det svårt att förklara varför bara vissa personer förbättras av sockerpillret. En grupp forskare vid universiteten i Uppsala och Göteborg har nu hittat genvarianter som kan påverka placeboeffekten och en mekanism i hjärnan som kännetecknar de som svarar på placebo.
Clas Linnman vid Uppsala universitets institution för psykologi har påvisat förändringar i nacken och i hjärnan på whiplashpatienter. Resultaten kan leda vidare till en bättre förståelse för vad som orsakar den kroniska smärtan och till en mer individanpassad vård. Clas Linnman lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 3 december.
Ett protein har inte bara en speciell aminosyrasekvens, det måste också ha rätt veckad struktur för att fungera som det ska i kroppen. I en internationell studie ledd av Per Jemth vid Uppsala universitet visas nu hur denna veckning går till.
Influensaläkemedlet Tamiflu är ett potent och viktigt försvar mot framtida influensapandemier. På senare tid har man dock börjat se ökad resistensutveckling mot detta viktiga läkemedel. Forskningsrådet FORMAS har nu beviljat 5.9 miljoner till ett nytt forskningsprojekt som ska undersöka resistensutvecklingen hos influensavirus och hur läkemedlet Tamiflu beter sig i miljön.
"De är nog hälsosamma, men förmodligen onödiga. Åtminstone för mig." Så tycker många om så kallade funktionella livsmedel. Det är också svårt även för vårdpersonal att veta vad dessa livsmedel gör, vilket pekar på att mer pålitlig information behövs. Detta visar nutritionisten Eva Landström i sin avhandling, som hon presenterar vid Uppsala universitet den 28 november.
Medicin som hjälper de så kallade Müller-cellerna skulle kunna lindra grön starr. Att Müller-cellerna är viktiga visste man sedan tidigare, men Ulrika Lönngren bryter i sin avhandling ny mark för hur dessa celler kan inverka på sjukdomsförloppet. Ulrika Lönngren försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 28 november.
Ämnet simvastatin dödar cancerceller och kan minska risken för blodpropp hos cancerpatienter. Experimentiella studier visar också att låga doser simvastatin kan minska risken för att drabbas av bl a prostatacancer och för att den ska sprida sig i kroppen. Apotekaren Mikael Åberg lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 21 november 2008, kl. 9.15 på Akademiska sjukhuset, ingång 50.
Vid analys av kliniska studier används i vissa fall statistiska modeller som inte fungerar tillfredställande. Maria Kjellsson visar i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 21 november, att läkemedelseffekter både kan underskattas och överskattas och föreslår lösningar på problemet.
Bestråla det sjuka organet med ljus och ett effektivt läkemedel aktiveras i kroppen. Det är målet för forskning som går ut på att koppla en verksam läkemedelssubstans till en peptid och undersöka hur den ändrar form vid ljusbestrålning. Miranda Varedian visar i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 27 november, lovande resultat i den riktningen.
Större sjukvårdsutnyttjande än andra med samma sjukdom, sämre livskvalitet och högre dödlighet - förtidspension tycks inte förbättra hälsan. Allmänläkaren Thorne Wallman har undersökt de medicinska konsekvenserna av förpensionering och konstaterar att det är angeläget att söka orsakerna till den dystra bilden. Han lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 6 november.
Daniel Soeria-Atmadja har utvecklat nya datorbaserade metoder för att studera allergiframkallande ämnen. För att bättre kunna förebygga allergier behöver vi bättre metoder att undersöka hur olika allergier samverkar och hur stor risk det är att ett ämne utlöser en allergi. Daniel Soeria-Atmadja lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet 7 november.
Uppsalaforskare har upptäckt en mekanism som tystar ner flera gener i ett område av kromosomen helt. Rönen, som presenteras i dagens nätupplaga av Molecular cell, har betydelse för att förstå orsaken till sjukdomen Beckwith-Wiedemanns syndrom.
Barn och ungdomar med rörelsehinder kan själva ge viktig information för att kunna anpassa vården till varje barn. Sjukgymnasten Lena Jemtå visar att de flesta av barnen och ungdomarna trivs bra med livet och sig själva. Men samtidigt kan smärta och förvärvade funktionshinder få dem att trivas sämre. Den 24 oktober lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Många upplever att så fort man börjat använda en kräm måste man fortsätta; slutar man smörja sig blir huden torrare än den var när man började. Och nu finns forskning som för första gången bekräftar att normal hud kan bli torrare av krämer. Izabela Buraczewska presenterar resultaten i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 24 oktober.
Genom att ge läkemedel i form av ett pulver i en nässprej kan läkemedlet få en snabbare effekt än med en tablett och bättre än med en vanlig nässprej. Det kan vara särskilt effektivt för att behandla migrän och annan smärta, illamående och sömnsvårigheter. Det visar Nelly Fransén, som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 24 oktober.
För att kunna arbeta för en hög livskvalitet för människor i alla åldrar krävs medicinsk kunskap om de riktigt små barnens utveckling. Olof Rudbeckdagen den 17 oktober har temat små liv, stor forskning. Flera framstående forskare föreläser om livets första skede.
Många äldre har bakterier i urinen som är helt ofarliga och därför inte behöver behandlas med antibiotika. I sin avhandling presenterar distriktsläkaren Nils Rodhe en metod för att snabbt kunna avgöra om en bakterieinfektion bör behandlas eller inte, ett viktigt steg mot att minska antibiotikaanvändningen i samhället. Disputationen äger rum den 25 oktober vid Uppsala universitet.
En svår brännskada är ett trauma fyllt av smärta och påfrestningar som kan förändra hela livet för den som drabbas. Sjuksköterskan Björn Wikehult har undersökt hur det gått för patienter vid Akademiska sjukhusets brännskadeavdelning och visar att personlighetsdrag kan betyda mer än brännskadan i sig för hur livet ser ut ett antal år efter skadan.
Endorfiner är välkända som förmedlare av smärtlindring och belöningskänsla. Dessa och flera andra signalämnen åstadkommer detta via fyra olika receptorer på nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Forskare vid Uppsala universitet har nu funnit att alla fyra receptorerna fanns redan i de tidiga ryggradsdjuren och alltså uppstod för minst 450 miljoner år sedan.
Det började i Colombia där man lät mammorna bära sina för tidigt födda barn nära sin egen kropp för att hålla värmen när de tekniska resurserna inte räckte till. Nu sprids kängurumetoden över världen eftersom forskning visat på att den har stora fördelar för både barn, föräldrar och vården. Den 6-7 oktober samlas forskare i Uppsala för att utbyta erfarenheter och diskutera riktlinjer.