Nu har forskare vid Uppsala universitet, tillsammans med kolleger vid Karolinska Institutet och Sangerinstitutet, hittat samtliga gener som bestämmer dosen av det blodförtunnande läkemedlet Waran (warfarin) hos svenskar. Resultat publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLoS Genetics.
Personer med vinterdepression eller vintertrötthet får god effekt av ljusterapi. Resultaten är så pass positiva att man bör gå vidare med ytterligare studier i ämnet, säger den legitimerade sjukgymnasten Cecilia Rastad, som står bakom studien. Den 19 mars 2009 lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Att navigera i kemisk rymd handlar den avhandling i läkemedelskemi som läggs fram vid Uppsala universitet den 27 mars 2009. Nya läkemedelskandidater kan nu tas fram med hjälp av en egenutvecklad åttadimensionell rymdkarta över läkemedelsmolekyler.
Att snabbt fånga upp patienter med psykos och tidigt påbörja behandling har stor betydelse för patienternas välmående, även 20 år efter insjuknandet. Forskningsresultaten presenteras i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 20 mars 2009.
Genetisk variation i immunförsvaret påverkar risken att drabbas av livmoderhalscancer. Ju bättre immunförsvaret är på att bekämpa den virusinfektion som förorsakar cancern, desto lägre är risken att utveckla cancer. Det visar Emma Ivansson i en ny avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 13 mars.
Ny storskalig sekvensteknologi kommer att revolutionera biomedicinsk forskning det närmaste decenniet. Nu expanderar Uppsala universitets enhet UPPMAX sin verksamhet och ger Sveriges forskare ett kraftfullt forskningsverktyg för storskalig beräkning och lagring av data, vilket kan leda till nya genombrott i forskningen kring våra folksjukdomar.
De äldres välfärd, människors åldrande och om det överhuvudtaget är möjligt att förlänga vår livslängd, är några av de forskningsområden som presenteras den 11 mars när Uppsala universitet och Regionförbundet Uppsala län bjuder in till heldagsseminariet: Forskning pågår - om äldre och åldrande.
Uppsalaforskares identifiering av ett tidigare okänt protein i nedre luftvägarnas celler innebär nya möjligheter till tidig diagnos av en allvarlig lungsjukdom. Rönen, som nu publicerats i nätupplagan av den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift Proceedings of the National Academy of Sciences, kan också ge ny kunskap om orsaken till vanliga sjukdomar som astma och kronisk bronkit.
Roughly 100,000 Swedes are under treatment with the blood-thinning drug Waran. Patients evince varying sensitivity to Waran, which makes the initiation of treatment a risky balancing act between hemorrhaging and clotting. Researchers at Uppsala University have developed a model for calculating the appropriate dose before treatment starts. The study appears in New England Journal of Medicine.
Ungefär 100 000 svenskar behandlas med det blodförtunnande läkemedlet Waran. Patienter är olika känsliga för Waran, vilket gör att behandlingen i början blir till en riskfylld balansgång mellan blödning och blodpropp. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat en modell för att beräkna rätt dos innan behandlingen påbörjas. Studien publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine.
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat ett nytt verktyg för att kunna studera de signaler i kroppen som styr blodkärlsbildning. Forskarnas rön, som publiceras i det nya numret av Lab on a Chip, gör det möjligt att bestämma vilka signaler i kroppen som drar till sig eller stöter bort blodkärl - kunskap som är mycket intressant inom tumörforskningen.
Varför många invandrare har svårt att hitta fasta anställningar och anställningar som motsvarar deras kompetens och varför vissa lyckas behandlas i den avhandling i nordiska språk som läggs fram vid Uppsala universitet den 20 februari 2009.
Den aggressiva cancerformen neuroblastom hos barn har studerats i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 27 februari 2009. Förhoppningen är att resultaten kan ligga till grund för nya kliniska prövningar och nya behandlingsmetoder för att i framtiden kunna ge de drabbade barnen en bättre prognos.
De celler som frigörs vid astma frigörs också vid KOL och hjärtinfarkt. Nu visar en omfattande studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics vilka genvarianter som ligger bakom dessa sjukdomstillstånd och även betydelsen av de eosinofila granulocyterna, en slags nyckelceller, för dessa inflammatoriska sjukdomar.
Behovet av kommunikation och samordning inom hemsjukvård och äldreomsorg beskrivs nu i en avhandling i medicinsk informatik vid Uppsala universitet. Dagens problem beror delvis på bristande möjligheter till informationsdelning mellan olika vårdgivare, säger Maria Hägglund. Den 13 februari försvarar hon sin avhandling, och visar vad som fått hemtjänsten i Hudiksvall att kasta sina papper.
Hundar kan också få Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) eller Lou Gehring’s disease och nu har forskare vid Uppsala universitet identifierat en mutation i en gen, SOD1, som ger upphov till dessa symptom hos flera hundraser, och det är samma gen som orsakar ALS hos människor.
Nu visar forskare vid Uppsala universitet att det är möjligt att stoppa sjukdomen multipel skleros, ms. Genom att behandla patienter med blodstamceller har man lyckats stoppa sjukdomsförloppet.
Patienter med schizofreni har en lägre viloenergiomsättning än förväntat och även en förändrad förbränning under arbete. Det visar Björn Nilsson i en avhandling som läggs fram vid Uppsala Universitet 31 januari. Resultaten kan leda till bättre förståelse av den viktuppgång och den kroppsliga ohälsa som många schizofrenipatienter drabbas av.
Patienter med lungsjukdomen KOL har ofta svårt att hålla vikten, och bland magra patienter är sjukligheten och dödligheten större än bland andra. Runa Hallin vid Uppsala universitet har undersökt underviktiga KOL-patienter, och visar bland annat att det är viktigt att fånga upp denna grupp så tidigt som möjligt för att försöka förebygga viktnedgången. Avhandlingen granskas den 16 januari.
Kvinnor med svåra premenstruella besvär har sämre förmåga än andra att filtrera inkommande sensoriska intryck under perioder när hormonnivåerna i hjärnan förändras snabbt. Det visar Kristiina Kask i sin avhandling som hon lade fram vid Uppsala universitet den 5 december.