Storslam till Uppsala för innovativa forskningsmiljöer
När Vinnova idag presenterar vilka forskningsmiljöer i Sverige som ska få stöd för innovationer för framtidens hälsa går tre av sex anslag till Uppsala universitet.
Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel
-
-
Partydroger i fokus under heldagskurs för praktiker.
Droganvändningen bland unga är ett allvarligt samhällsproblem. Den 27-28 april arrangeras en kurs om missbruk, neurobiologi och nya preparat, för personal inom socialtjänst, skola, psykiatrin och andra som kommer i daglig kontakt med ungdomar.
-
Molekyler som vapen i kampen mot tuberkulos
Med hjälp av läkemedelslika molekyler är det möjligt att stoppa processer viktiga för DNA-syntesen hos tuberkulosbakterien, en upptäckt som på sikt kan resultera i nya läkemedel mot tuberkulos. Daniel Muthas vid Uppsala universitet har utvecklat nya datorbaserade metoder som han bland annat använt för att identifiera den här typen av nya molekyler. Avhandlingen granskas den 24 april.
-
Celltransplantation kan bli bot mot dövhet
När Uppsalaforskare för några år sedan fann omogna stamceller i innerörat hos vuxna var det en världssensation. De har också lyckats odla fram hörselnerver av stamceller och mänsklig vävnad från donerade hörselsnäckor. Rörliga bilder på hur nervceller likt sociala, simmande varelser söker sig till varandra ger nu forskarna helt nya och hisnande perspektiv.
-
Nervsystemet påverkas av kemikalier under nyföddhetsperioden
Kemikaliers påverkan på nervsystemets utveckling under nyföddhetsperioden hos möss har undersökts i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 24 april. En viss typ av flamskyddsmedel och impregneringsmedel som används i textilier, datorer och pappersprodukter, visar sig framkalla utvecklingsstörningar på nervsystemet.
-
Kulturen bestämmer när ett foster blir barn
Gränsdragningen mellan vad som sågs som "foster" och "barn" berördes på ett påtagligt sätt av kristnandets förlopp i Skandinavien under sen vikingatid och medeltid- bland annat genom nya begravningsritualer för späda barn. Det visar arkeologen Lotta Mejsholm i sin avhandling som hon lägger fram den 25 april vid Uppsala universitet. Hon ser paralleller med dagens abortdebatt.
-
Kartläggning av förloppet vid ledgångsreumatism
Ledgångsreumatism, eller reumatoid artrit, är en av våra vanligaste autoimmuna sjukdomar. I ett avhandlingsarbete vid Uppsala universitet har man fastställt betydelsen av en viss typ av receptorer och med hjälp av dessa även lyckats påverka sjukdomsförloppet. Disputation äger rum den 17 april, 2009.
-
Rädslans inverkan på minnet
Vad som händer i hjärnan när vi blir rädda och vad det har för effekter på minnet har studerats i den avhandling i psykologi, som försvaras vid Uppsala universitet den 17 april 2009. Genom att låta spindel- och ormfobiker titta på bilder av spindlar och ormar har de lyckats kartlägga betydelsefulla processer i hjärnan.
-
Klas Kullander får Göran Gustafssonpris i medicin
Klas Kullander, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet, är en av fem pristagare som fått Göran Gustafssonprisen 2009 - de största nationella prisen för naturvetenskaplig forskning, och de mest prestigefyllda bland yngre forskare. Priset är på 4,5 miljoner kronor fördelat på tre år, samt ett personligt pris på 100 000 kronor.
-
Nya forskningsrön inom intensivvård
Vid hjärtstillestånd drabbas hjärnan av syrebrist. Det är en åkomma med hög dödlighet och de som överlever drabbas ofta hjärnskador. Men hjärnans prognos förbättras betydligt om kroppen kyls ned, något man tror är kopplat bland annat till en andra våg av syrebrist. Det visar ett avhandlingsarbete från Uppsala universitet som presenteras den 28 mars.
-
Rätt dos Waran bestäms av tre gener
Nu har forskare vid Uppsala universitet, tillsammans med kolleger vid Karolinska Institutet och Sangerinstitutet, hittat samtliga gener som bestämmer dosen av det blodförtunnande läkemedlet Waran (warfarin) hos svenskar. Resultat publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLoS Genetics.
-
God effekt av ljusterapi
Personer med vinterdepression eller vintertrötthet får god effekt av ljusterapi. Resultaten är så pass positiva att man bör gå vidare med ytterligare studier i ämnet, säger den legitimerade sjukgymnasten Cecilia Rastad, som står bakom studien. Den 19 mars 2009 lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
-
Ett nytt verktyg inom läkemedelsutveckling
Att navigera i kemisk rymd handlar den avhandling i läkemedelskemi som läggs fram vid Uppsala universitet den 27 mars 2009. Nya läkemedelskandidater kan nu tas fram med hjälp av en egenutvecklad åttadimensionell rymdkarta över läkemedelsmolekyler.
-
Snabb behandling viktig vid psykos
Att snabbt fånga upp patienter med psykos och tidigt påbörja behandling har stor betydelse för patienternas välmående, även 20 år efter insjuknandet. Forskningsresultaten presenteras i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 20 mars 2009.
-
Immunförsvaret påverkar risken för livmoderhalscancer
Genetisk variation i immunförsvaret påverkar risken att drabbas av livmoderhalscancer. Ju bättre immunförsvaret är på att bekämpa den virusinfektion som förorsakar cancern, desto lägre är risken att utveckla cancer. Det visar Emma Ivansson i en ny avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 13 mars.
-
Kampen mot våra folksjukdomar vässas med datorkraft
Ny storskalig sekvensteknologi kommer att revolutionera biomedicinsk forskning det närmaste decenniet. Nu expanderar Uppsala universitets enhet UPPMAX sin verksamhet och ger Sveriges forskare ett kraftfullt forskningsverktyg för storskalig beräkning och lagring av data, vilket kan leda till nya genombrott i forskningen kring våra folksjukdomar.
-
Forskning pågår – om äldre och åldrande
De äldres välfärd, människors åldrande och om det överhuvudtaget är möjligt att förlänga vår livslängd, är några av de forskningsområden som presenteras den 11 mars när Uppsala universitet och Regionförbundet Uppsala län bjuder in till heldagsseminariet: Forskning pågår - om äldre och åldrande.
-
Ny upptäckt banar väg för ny diagnostik av allvarlig lungsjukdom
Uppsalaforskares identifiering av ett tidigare okänt protein i nedre luftvägarnas celler innebär nya möjligheter till tidig diagnos av en allvarlig lungsjukdom. Rönen, som nu publicerats i nätupplagan av den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift Proceedings of the National Academy of Sciences, kan också ge ny kunskap om orsaken till vanliga sjukdomar som astma och kronisk bronkit.
-
Knowledge of genetics improves uncertain medication
Roughly 100,000 Swedes are under treatment with the blood-thinning drug Waran. Patients evince varying sensitivity to Waran, which makes the initiation of treatment a risky balancing act between hemorrhaging and clotting. Researchers at Uppsala University have developed a model for calculating the appropriate dose before treatment starts. The study appears in New England Journal of Medicine.
-
Kunskap om genetik förbättrar osäker medicinering
Ungefär 100 000 svenskar behandlas med det blodförtunnande läkemedlet Waran. Patienter är olika känsliga för Waran, vilket gör att behandlingen i början blir till en riskfylld balansgång mellan blödning och blodpropp. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat en modell för att beräkna rätt dos innan behandlingen påbörjas. Studien publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine.
Visa mer
Loading...