Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel

  • Upptäckt av ursprung till hjärntumör

    Gliom är den vanligaste och allvarligaste formen av hjärntumör som drabbar vuxna. Det är ännu inte klarlagt vilken specifik celltyp i hjärnan som är ursprunget till tumören, men nu visar en forskargrupp vid Uppsala universitet att gliom kan uppstå från omogna stödjeceller. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Oncogene.

  • Äggantikropp i kampen mot antibiotikaresistens

    Äggantikroppen IgY från hönsägg kan förebygga lunginfektioner hos patienter med Cystisk fibros, och har dessutom potential att bli ett alternativ till antiobiotika. Det visar Elin Nilsson i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj. Det finns inte heller någon risk för att bakterier utvecklar resistens mot IgY.

  • Mobbning och stress vanligt bland barn med ADHD

    Barn med ADHD har oftare än andra ont i magen, sömnsvårigheter och känner sig trötta. De är också oftare involverade i mobbning, visar Kirsten Holmberg som har undersökt fjärdeklassare i Sigtuna. Avhandlingen, som granskas vid Uppsala universitet den 7 maj, visar även att ett nära samarbete mellan skolan och skolhälsovården är viktigt för att i ett tidigt skede upptäcka ADHD-symtom hos yngre barn.

  • Teori visar mekanism bakom fördröjd resistensutveckling

    Genom att hämma bakteriers "cellutflödespumpar", som fungerar som deras skyddsmekanism mot antibiotika, maskeras effekten av mutationer som lett till resistens genom sämre bindning av läkemedlet till målmolekyler i cellen. Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie som kan ge ledtrådar till hur utveckling av antibiotikaresistens hos bakterier kan fördröjas.

  • Folkhälsa - ett begrepp i samhällsdebatten

    Vad är hälsa och har alla samma rätt till hälsa? Dessa högaktuella frågor får historiskt perspektiv i idéhistorikern Annika Bergs avhandling där hon undersökt paret Axel och Signe Höjers roll i den svenska samhällsdebatten om folkhälsa från 1920-tal till 1960-tal. Disputationen äger rum den 8 maj.

  • Besök från Sydkorea kan ge intressanta samarbeten

    På torsdag arrangeras ett heldagssymposium tillsammans med 14 inbjudna forskare från Hallym University i Sydkorea. - Sydkorea har mycket framstående forskning inom områden där även vi har ett starkt forskningsintresse. Vårt besök i Seoul förra året har redan lett till två samarbeten, säger Kjell Öberg, professor i onkologisk endokrinologi, som ansvarat för planeringen.

  • Effektivare läkemedelsutveckling med bättre matematik

    Hanna Silber presenterar i sin avhandling en modell som förväntas få stor betydelse vid utvecklingen av nya läkemedel för behandlingen av typ 2-diabetes. Den kan dessutom leda till mindre obehag för försökspersoner, liksom till lägre kostnader. Disputationen ägde rum den 24 april vid Uppsala universitet.

  • Partydroger i fokus under heldagskurs för praktiker.

    Droganvändningen bland unga är ett allvarligt samhällsproblem. Den 27-28 april arrangeras en kurs om missbruk, neurobiologi och nya preparat, för personal inom socialtjänst, skola, psykiatrin och andra som kommer i daglig kontakt med ungdomar.

  • Molekyler som vapen i kampen mot tuberkulos

    Med hjälp av läkemedelslika molekyler är det möjligt att stoppa processer viktiga för DNA-syntesen hos tuberkulosbakterien, en upptäckt som på sikt kan resultera i nya läkemedel mot tuberkulos. Daniel Muthas vid Uppsala universitet har utvecklat nya datorbaserade metoder som han bland annat använt för att identifiera den här typen av nya molekyler. Avhandlingen granskas den 24 april.

  • Celltransplantation kan bli bot mot dövhet

    När Uppsalaforskare för några år sedan fann omogna stamceller i innerörat hos vuxna var det en världssensation. De har också lyckats odla fram hörselnerver av stamceller och mänsklig vävnad från donerade hörselsnäckor. Rörliga bilder på hur nervceller likt sociala, simmande varelser söker sig till varandra ger nu forskarna helt nya och hisnande perspektiv.

  • Nervsystemet påverkas av kemikalier under nyföddhetsperioden

    Kemikaliers påverkan på nervsystemets utveckling under nyföddhetsperioden hos möss har undersökts i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 24 april. En viss typ av flamskyddsmedel och impregneringsmedel som används i textilier, datorer och pappersprodukter, visar sig framkalla utvecklingsstörningar på nervsystemet.

  • Kulturen bestämmer när ett foster blir barn

    Gränsdragningen mellan vad som sågs som "foster" och "barn" berördes på ett påtagligt sätt av kristnandets förlopp i Skandinavien under sen vikingatid och medeltid- bland annat genom nya begravningsritualer för späda barn. Det visar arkeologen Lotta Mejsholm i sin avhandling som hon lägger fram den 25 april vid Uppsala universitet. Hon ser paralleller med dagens abortdebatt.

  • Kartläggning av förloppet vid ledgångsreumatism

    Ledgångsreumatism, eller reumatoid artrit, är en av våra vanligaste autoimmuna sjukdomar. I ett avhandlingsarbete vid Uppsala universitet har man fastställt betydelsen av en viss typ av receptorer och med hjälp av dessa även lyckats påverka sjukdomsförloppet. Disputation äger rum den 17 april, 2009.

  • Rädslans inverkan på minnet

    Vad som händer i hjärnan när vi blir rädda och vad det har för effekter på minnet har studerats i den avhandling i psykologi, som försvaras vid Uppsala universitet den 17 april 2009. Genom att låta spindel- och ormfobiker titta på bilder av spindlar och ormar har de lyckats kartlägga betydelsefulla processer i hjärnan.

  • Klas Kullander får Göran Gustafssonpris i medicin

    Klas Kullander, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet, är en av fem pristagare som fått Göran Gustafssonprisen 2009 - de största nationella prisen för naturvetenskaplig forskning, och de mest prestigefyllda bland yngre forskare. Priset är på 4,5 miljoner kronor fördelat på tre år, samt ett personligt pris på 100 000 kronor.

  • Nya forskningsrön inom intensivvård

    Vid hjärtstillestånd drabbas hjärnan av syrebrist. Det är en åkomma med hög dödlighet och de som överlever drabbas ofta hjärnskador. Men hjärnans prognos förbättras betydligt om kroppen kyls ned, något man tror är kopplat bland annat till en andra våg av syrebrist. Det visar ett avhandlingsarbete från Uppsala universitet som presenteras den 28 mars.

  • Rätt dos Waran bestäms av tre gener

    Nu har forskare vid Uppsala universitet, tillsammans med kolleger vid Karolinska Institutet och Sangerinstitutet, hittat samtliga gener som bestämmer dosen av det blodförtunnande läkemedlet Waran (warfarin) hos svenskar. Resultat publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLoS Genetics.

  • God effekt av ljusterapi

    Personer med vinterdepression eller vintertrötthet får god effekt av ljusterapi. Resultaten är så pass positiva att man bör gå vidare med ytterligare studier i ämnet, säger den legitimerade sjukgymnasten Cecilia Rastad, som står bakom studien. Den 19 mars 2009 lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Ett nytt verktyg inom läkemedelsutveckling

    Att navigera i kemisk rymd handlar den avhandling i läkemedelskemi som läggs fram vid Uppsala universitet den 27 mars 2009. Nya läkemedelskandidater kan nu tas fram med hjälp av en egenutvecklad åttadimensionell rymdkarta över läkemedelsmolekyler.

Visa mer