Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel

  • Mer stöd behövs efter misslyckad fertilitetsbehandling

    Infertilitet och att genomgå behandling med provrörsbefruktning kan vara förenat med depression. I sin avhandling visar barnmorskan Helena Volgsten att trettio procent av de kvinnor och tio procent av de män som genomgick provrörsbefruktning hade depression och/eller ångestsyndrom i samband med behandling. Avhandlingen försvaras den 27 november vid Uppsala universitet.

  • Ny mekanism förklarar hur kroppen hämmar nybildning av blodkärl

    Forskare vid Uppsala universitet har i samarbete med svenska och utländska kollegor identifierat en helt ny mekanism, som förklarar funktionen bakom ett av de proteiner i kroppen som hämmar nybildningen av blodkärl. Att förhindra nya blodkärl från att bildas är en viktig del i behandlingen av till exempel cancer. Studien publiceras i novembernumret av tidskriften Molecular Cancer Research.

  • DNA-molekyler i mossa öppnar dörren för ny bioteknik

    Plasmider, DNA-molekyler som kan föröka sig på egen hand inne i celler, har spelat en viktig roll i gentekniken. Användningen har hittills varit begränsad till encelliga organismer som bakterier och jästsvamp, men nu visar Uppsalaforskare att det går att arbeta med plasmider i mossa. Detta öppnar dörren för en rad kraftfulla metoder som hittills inte kunnat användas i växter.

  • Uppväxtmiljön påverkar hjärnans utveckling

    Sadia Oreland har i sin avhandling studerat uppväxtmiljöns betydelse för hjärnans utveckling och alkoholintag hos råttor. Resultaten bidrar till kunskapen om de individuella skillnader i hjärnan som har betydelse för sårbarheten för vissa psykiska sjukdomar. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 7 november.

  • Två avhandlingar banar väg för rådgivning på ny apoteksmarknad

    Två avhandlingar som läggs fram vid Uppsala universitet i november är högaktuella inför omregleringen av den svenska apoteksmarknaden. Anna Montgomerys och Tobias Renbergs avhandlingar kan komma att ligga till grund för hur nya apoteksaktörer vidareutvecklar möjligheterna att genom rådgivning bidra till en säkrare läkemedelsanvändning.

  • Könsskillnader finns i hjärnan redan före födseln

    Redan innan vi föds finns det vissa biologiska skillnader mellan könen när det gäller genuttryck i hjärnbarken. Troligen bidrar dessa genuttryck till att våra hjärnor senare utvecklas till att se lite olika ut. Det visar en ny studie av uppsalaforskarna Elena Jazin och Björn Reinius som finns publicerad i det senaste numret av tidskriften Molecular Psychiatry.

  • Fem nya riskgener identifierade för SLE

    Fem nya gener kopplade till den autoimmuna sjukdomen SLE (systemisk lupus erythematosus) har nyligen identifierats i en studie som omfattar 2 000 patienter med SLE och 4 000 kontrollpersoner från Sverige och USA. Forskare från Uppsala universitet hade en central roll i studien som presenteras i dagens nätupplaga av Nature Genetics.

  • Samarbete kring patienters ryggsmärta ger resultat

    Med ett komplett behandlingskoncept där läkare och sjukgymnaster samarbetar kring patienters ryggsmärta blir sjukskrivningstiden kortare. Det visar allmänläkaren Johan Bogefeldt i sin avhandling, som han lägger fram vid Uppsala universitet den 16 oktober. Han menar att denna kunskap direkt bör omsättas i praktiken.

  • Tvärvetenskapligt om missbruk och beroende

    Missbruk och beroende är fokus för forskning inom både medicin, biologi och samhällsvetenskap. Den 14-15 oktober arrangeras en tvärvetenskaplig konferens vid Uppsala universitet, som vänder sig till både forskare och praktiker.

  • Olof Rudbeckdagen om ett mångsidigt vitamin

    Vitamin D har inte bara betydelse för benskörhet, utan har visar sig ha tidigare okända funktioner i många olika sjukdomsprocesser. Vid årets Olof Rudbeckdag den 16 oktober presenteras aktuell forskning på området.

  • Datormodeller förutsäger om läkemedlen passar ihop

    Interaktionen mellan och biverkningar av olika läkemedel går att förklara och förutsäga med hjälp av datorbaserade modeller. Det här kan underlätta utvecklingen av nya läkemedel, och minskar dessutom behovet av djur- och människostudier. Gustav Ahlin vid Uppsala universitet har utvecklat nya sådana modeller i sin avhandling, som han försvarar den 2 oktober.

  • Anabola steroiders inverkan på hjärnan granskas i avhandling

    Anabola androgena steroider kan orsaka försämrat rumsligt minne och nedsatt inlärningsförmåga, visar studier på hanråttor. Resultaten, som presenteras i en avhandling av Kristina Magnusson vid Uppsala universitet, ger även en möjlig fingervisning om vilka effekter anabola steroider kan tänkas ha på människor. Avhandlingen granskas den 25 september.

  • Dansk-svensk akademi för industrinära läkemedelsforskning etableras

    Nu har en unik plattform för svensk-danskt samarbete kring doktorandutbildning inom läkemedelsområdet etablerats. Med industrinära utbildning, praktik och forskning för doktorander och lärare är syftet att kraftsamla för att ge en skjuts åt utvecklingen. Bakom satsningen står fyra tunga lärosäten i Sverige och Danmark.

  • Stark koppling mellan SLE-gen och hjärtkärlsjukdom

    För ett par år sedan upptäcktes några gener med stark koppling till den autoimmuna sjukdomen SLE, en "modellsjukdom" för många reumatiska sjukdomar. Nu har forskare i ett nationellt SLE-nätverk funnit en mycket stark koppling mellan en av dessa gener och hjärtkärlsjukdom och då särskilt stroke. Resultaten publiceras nu i den högt rankade tidskriften Annals of Reumatic Diseases.

  • Akut brist på nya antibiotika

    Varje år orsakar multiresistenta bakterier 25 000 dödsfall i EU och ökade kostnader på 1,5 miljarder Euro. Samtidigt har läkemedelsföretagen oroväckande få nya antibiotika under utveckling. Särskilt allvarlig är bristen på framtida preparat mot multiresistenta gramnegativa bakterier. Det visar en rapport som presenteras i samband med en EU-konferens idag i Stockholm.

  • Bättre stresshantering hjälper hjärtpatienter

    Stress och nedstämdhet ökar riskerna för att återinsjukna i hjärtsjukdom. Inom primärvården i Uppsala pågår sedan några år en unik undersökning, där hjärtpatienter med hjälp av kognitiv beteendeterapi lär sig hantera och undvika stress. Resultaten hittills är positiva, visar en ny avhandling av Mats Gulliksson som granskas vid Uppsala universitet den 18 september.

  • Forskningsmiljö för bättre cancerbehandling invigs

    En del nya, i vissa fall mycket dyra cancerläkemedel, hjälper endast 10 - 20 procent av patienterna och effekten kan vara kortvarig. För att undvika onödiga biverkningar eller behandlingar som inte gör nytta samlas nu resurserna vid Uppsala universitet för att ta fram ny diagnostik för detta ändamål.

  • Banbrytande resultat för nytt läkemedel vid förmaksflimmer

    Ett nytt blodförtunnande medel är både effektivare och säkrare än warfarin för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Det visar resultat från en omfattande internationell klinisk studie, RE-LY, som letts från Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR, vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.

Visa mer