Hur hanterar vi de etiska utmaningar som stamcellsforskningen ställer oss inför? Hur förhåller vi oss till andra biomedicinska forskningsresultat? Hur prioriterar vi resurser i ett samhälle med en åldrande befolkning? Svaren på svåra frågor som dessa kommer att sökas i ett nytt samarbete mellan Uppsala universitet och universitetet i Newcastle.
En ny studie av en forskargrupp vid Uppsala universitet visar hur nya funktioner kan utvecklas i ett enzym. Detta kan till exempel förklara hur resistens mot gifter enkelt kan uppstå. Resultaten publiceras nu i den internationella biokemitidskriften The Journal of Biological Chemistry.
När ribosomer tillverkar protein i alla levande celler sker det genom en kemisk reaktion, vars höga hastighet har förbryllat forskare. Med hjälp av stora kvantmekaniska beräkningar på ribosomens reaktionscentrum har Uppsalaforskare nu för första gången kunnat ge en detaljerad bild av reaktionen. Resultaten publiceras tidskriften Proceedings of The National Academy of Sciences, PNAS.
Forskare vid Uppsala universitet har, i samarbete med internationella kolleger, funnit ett samband mellan vanligt förekommande genetiska varianter i arvsmassan och genetisk sårbarhet för att utveckla sjukdomen kronisk lymfatisk leukemi. Resultaten publiceras i Nature Genetics. I en annan studie i tidskriften Blood presenterar forskargruppen en ny mekanism för hur sjukdomen uppkommer och utvecklas.
Uppsalaforskaren Kerstin Lindblad-Toh har bidragit till den nya upptäckten av en gen som indikerar tvångssyndrom hos hundar. Studien är publicerad i den ansedda tidskriften Molecular Psychiatry.
Med hjälp av en unik samling tekniker, reagens, prover och klinisk expertis ska forskare vid Uppsala universitet utveckla metoder för skräddarsydd behandling av grovtarmscancer, och för läkemedelsutveckling. För detta får de ett stort ramanslag 20 miljoner kronor för en femårsperiod av Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.
Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har i dag beviljat ett femårigt rambidrag på 20 miljoner kronor för epigenetiska studier av patienter med akut barnleukemi till en grupp forskare vid Uppsala universitet. Projektet leds av professor Ann-Christine Syvänen vid institutionen för medicinska vetenskaper.
Forskare vid Uppsala universitet får 34 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning för forskning som syftar till att förhindra antibiotikaresistens. Det är ännu ett i raden av stora anslag till detta forskningsområde vid Uppsala universitet i år.
Terapeutiska vacciner skulle kunna användas för att skapa både billiga och effektiva läkemedel mot sjukdomar som cancer och allergier. Ett problem i utvecklingen har tidigare varit bristen på adjuvans, substanser som ska göra vaccinet mer effektivt, men nu har ett viktigt genombrott gjorts på området. Studien, som letts av forskare vid Uppsala universitet, publiceras i tidskriften Vaccine.
Stroke orsakat av ett brustet åderbråck på en av hjärnans artärer drabbar ofta plötsligt och utan förvarning. Många patienter möter svårigheter under rehabiliteringen. Sjuksköterskan Mathilde Hedlund visar i sin avhandling att det är viktigt att tidigt identifiera individer med risk att utveckla psykiska problem. Avhandlingen försvaras den 12 december vid Uppsala universitet.
”Akutpersonal läste facebook”, ”Patienten dog i väntan på läkare”, ”Orimligt lång väntetid”. Rubriker om akutvården förekommer ofta i media. Sjuksköterskan Åsa Muntlin visar i sin avhandling hur akutens verksamhet kan förbättras och hur snabb smärtbehandling gör att patienter känner sig mer nöjda med vården. Avhandlingen försvaras den 18 december vid Uppsala universitet.
Diarrésjukdomen Giardiasis beror på fel i kommunikationen mellan parasit och värd. Mikrobiologen Emma Ringqvist har i sin avhandling visat vad som händer när humana tarmceller interagerar med tarmparasiten Giardia intestinalis under en infektion. Avhandlingen försvaras den 12 december vid Uppsala universitet.
Monica Lind, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, har fått drygt 6,5 miljoner från Formas för att studera en vanligt förekommande plastkemikalies påverkan på människans hälsa.
Forskare vid Uppsala universitet och Akademiska barnsjukhuset i Uppsala har hittat ett nytt, kraftfullt redskap för att bestämma sjukdomstypen hos barn med akut lymfatisk leukemi och för att förutspå hur barnen med leukemi kommer att svara på cytostatikabehandling. Studien har publicerats i elektronisk form av den välrenommerade hematologiska tidskriften Blood.
2010 startar tretton forskargrupper i sex olika länder en stor forskningsstudie om hur antibiotikaresistens kan förhindras. Projektet har beviljats 63 miljoner kronor av EU och koordineras av professor Dan Andersson vid Uppsala universitet.
Majoriteten av dem som drabbas av ledgångsreumatism är kvinnor. Immunologen Kajsa Prokopec visar i sin avhandling hur några av de mekanismer bakom sjukdomen påverkas av kvinnligt könshormon. Avhandlingen försvaras den 27 november vid Uppsala universitet.
Infertilitet och att genomgå behandling med provrörsbefruktning kan vara förenat med depression. I sin avhandling visar barnmorskan Helena Volgsten att trettio procent av de kvinnor och tio procent av de män som genomgick provrörsbefruktning hade depression och/eller ångestsyndrom i samband med behandling. Avhandlingen försvaras den 27 november vid Uppsala universitet.
Denna helg påbörjar Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, en resa till Antarktis där han tillsammans med kollegor ska undersöka om influensavirus och antibiotikaresistenta bakteriestammar fått spridning där.
Forskare vid Uppsala universitet har i samarbete med svenska och utländska kollegor identifierat en helt ny mekanism, som förklarar funktionen bakom ett av de proteiner i kroppen som hämmar nybildningen av blodkärl. Att förhindra nya blodkärl från att bildas är en viktig del i behandlingen av till exempel cancer. Studien publiceras i novembernumret av tidskriften Molecular Cancer Research.
Plasmider, DNA-molekyler som kan föröka sig på egen hand inne i celler, har spelat en viktig roll i gentekniken. Användningen har hittills varit begränsad till encelliga organismer som bakterier och jästsvamp, men nu visar Uppsalaforskare att det går att arbeta med plasmider i mossa. Detta öppnar dörren för en rad kraftfulla metoder som hittills inte kunnat användas i växter.