Effektiva antibiotika är en förutsättning för dagens sjukvård. En alltför hög antibiotikaanvändning i kombination med undermålig hygienisk standard leder dock till ökad resistens. I sin avhandling visar läkaren Martin Sundqvist att etablerad antibiotikaresistens inte verkar gå att ”tvätta bort” genom minskad användning. Avhandlingen försvaras den 26 februari vid Uppsala universitet.
Journalister hälsas välkomna till ett journalistseminarium om bildens roll i den medicinska forskningen.
Bråck på stora kroppspulsådern resulterar årligen i 700-1000 dödsfall i Sverige. Brustet bråck kan förebyggas om sjukdomen upptäcks i tid och opereras. I en avhandling som försvaras vid Uppsala universitet den 19 februari visar Kevin Mani att överlevnaden efter operation har förbättrats under senare tid och att det är hälsoekonomiskt lönsamt att tidigt screena patienter med annan kärlsjukdom.
Patienter som fick ett individuellt skräddarsytt program av sin tandhygienist var flitigare med användningen av tandstickor, mellanrumsborstar och tandtråd. Det visar en avhandling av tandhygienisten Birgitta Jönsson där hon utvecklat och utvärderat ett patientundervisningsprogram för patienter med parodontit.
Amöbor och bakterier i skön men farlig förening – det är temat för utställningen "Trojanska hästar" som öppnas lördagen den 13 februari på Museum Gustavianum. Utställningen är ett samarbete mellan konstnären Mattias Fagerholm och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper.
Personer som har dåligt minne eller andra kognitiva svårigheter kan ha ökad risk att få stroke, oavsett om de fått demensdiagnos eller inte. Idag publiceras en ny studie i tidskriften Neurology som visar att personer i riskzonen för stroke troligen kan identifieras med ett enkelt test.
Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat flera gener som leder till ökad risk för en SLE-liknande autoimmun sjukdom hos hund. Det är första gången som forskare hittar gener bakom en så komplex sjukdom. Studien publiceras idag i nätupplagan av Nature Genetics.
Degenerativa sjukdomar och åldrande har ett samband med oxidativ stress i kroppens celler, men det finns naturliga ”avgiftningsenzym” i hjärnan som kan oskadliggöra de farliga substanserna. En ny studie ledd av professor Bengt Mannervik vid Uppsala universitet visar nu hur detta enzym fungerar i detalj, vilket ökar möjligheten att utveckla förebyggande läkemedel.
Sannolikheten för mental ohälsa samt språk- och inlärningssvårigheter under barndomen är högre hos dubbelhänta än hos andra barn. Det visar en studie som letts av docent Alina Rodriguez vid Uppsala universitet och Imperial College London. Den publiceras idag i nätupplagan av tidskriften Pediatrics.
Många patienter som lider av ledgångsreumatism och andra reumatologiska sjukdomar är intresserade av hur deras hälsa påverkas av det de äter. I en avhandling som nyligen lades fram vid Uppsala universitet har Maria Lidén undersökt hur en ny teknik möjligen kan användas för att hitta de patienter som eventuellt kan dra nytta av en kostomläggning.
När gener slås på i samband med genreglering sker större lokala förändringar i kromosomens struktur än man tidigare trott. Det visar en ny studie av en forskargrupp vid Uppsala universitet som publiceras i nätupplagan av tidskriften Genome Research. Studien visar bland annat att det behövs mer forskning på olika organismer för att förstå eukaryota cellers grundläggande mekanismer.
Cancer kan bekämpas genom att patientens eget immunsystem aktiveras mot tumören. I sin avhandling visar Sara Mangsbo att kombinationsterapi av små syntetiska DNA-bitar som sprutas lokalt i tumören och systemisk aktivering av immunförsvaret är mycket effektivt mot experimentell cancer. Avhandlingen försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet.
Hur hanterar vi de etiska utmaningar som stamcellsforskningen ställer oss inför? Hur förhåller vi oss till andra biomedicinska forskningsresultat? Hur prioriterar vi resurser i ett samhälle med en åldrande befolkning? Svaren på svåra frågor som dessa kommer att sökas i ett nytt samarbete mellan Uppsala universitet och universitetet i Newcastle.
En ny studie av en forskargrupp vid Uppsala universitet visar hur nya funktioner kan utvecklas i ett enzym. Detta kan till exempel förklara hur resistens mot gifter enkelt kan uppstå. Resultaten publiceras nu i den internationella biokemitidskriften The Journal of Biological Chemistry.
När ribosomer tillverkar protein i alla levande celler sker det genom en kemisk reaktion, vars höga hastighet har förbryllat forskare. Med hjälp av stora kvantmekaniska beräkningar på ribosomens reaktionscentrum har Uppsalaforskare nu för första gången kunnat ge en detaljerad bild av reaktionen. Resultaten publiceras tidskriften Proceedings of The National Academy of Sciences, PNAS.
Forskare vid Uppsala universitet har, i samarbete med internationella kolleger, funnit ett samband mellan vanligt förekommande genetiska varianter i arvsmassan och genetisk sårbarhet för att utveckla sjukdomen kronisk lymfatisk leukemi. Resultaten publiceras i Nature Genetics. I en annan studie i tidskriften Blood presenterar forskargruppen en ny mekanism för hur sjukdomen uppkommer och utvecklas.
Uppsalaforskaren Kerstin Lindblad-Toh har bidragit till den nya upptäckten av en gen som indikerar tvångssyndrom hos hundar. Studien är publicerad i den ansedda tidskriften Molecular Psychiatry.
Med hjälp av en unik samling tekniker, reagens, prover och klinisk expertis ska forskare vid Uppsala universitet utveckla metoder för skräddarsydd behandling av grovtarmscancer, och för läkemedelsutveckling. För detta får de ett stort ramanslag 20 miljoner kronor för en femårsperiod av Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.
Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har i dag beviljat ett femårigt rambidrag på 20 miljoner kronor för epigenetiska studier av patienter med akut barnleukemi till en grupp forskare vid Uppsala universitet. Projektet leds av professor Ann-Christine Syvänen vid institutionen för medicinska vetenskaper.
Forskare vid Uppsala universitet får 34 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning för forskning som syftar till att förhindra antibiotikaresistens. Det är ännu ett i raden av stora anslag till detta forskningsområde vid Uppsala universitet i år.