Ett vanligt blodprov skulle kunna upptäcka risk för stroke och diabetes tidigare än vad vi kan göra i dag. Det visar läkaren Bernice Wiberg i sin avhandling om riskfaktorer för stroke hos män. Hon visar också att ett bokstavs- och siffertest kan visa vilka som har en högre risk för att få hjärninfarkt. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 maj.
Fukt och damm kan förvärra astma. Nu visar Kristina Bröms på institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet att de svenska förskolorna alltför ofta har fuktskador. Dessutom dammtorkas de alldeles för sällan. Hon lägger fram sin avhandling på fredag den 7 maj, i Brömssalen på Gävle sjukhus.
Sjukvårdskostnaderna i Sverige och i många andra länder ökar kraftigt. Laboratorieanalyser påverkar en mängd kritiska beslut inom vården. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar biomedicinska analytikern Mirja Mindemark hur korrekt användning av laboratorieanalyser kan minska sjukvårdens totala kostnader.
Magnetkameraundersökning är ett värdefullt komplement till ultraljud när det gäller diagnostiken av missbildningar hos foster. Magnetkameran kan upptäcka sådant som ultraljudet missar eller har svårighet att upptäcka, till exempel på grund av övervikt hos den gravida kvinnan. Det visar Hashem Amini i en avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 7 maj.
Det är känt att patienters tankar om den egna ryggsmärtan har stor betydelse för hur begränsande problemen blir i vardagen – något som också syns i de riktlinjer som finns för vårdpersonal. Problemet är att dessa inte följs, trots att de är väl kända. I sin avhandling, som läggs fram vid Uppsala universitet den 7 maj, visar Ingrid Demmelmaier hur systematisk träning på patientsamtal ger resultat.
Under senaste decenniet har sjukskrivningsfrågor varit flitigt debatterade i media. Distriktsläkaren Gunilla Norrmén vid Uppsala universitet har i sin avhandling undersökt vad det är som gör att en patient blir sjukskriven eller inte. Hennes resultat visar att en avgörande faktor för sjukskrivning är patientens egen bedömning av sin arbetsförmåga.
Uppresning från sittande till gående är en förflyttning de flesta människor gör ofta. Men för den som har haft stroke kan rörelsen innebära en utmaning. Sjukgymnasten Gunilla Elmgren Frykberg försvarar den 29 april en avhandling vid Uppsala universitet där hon med bland annat datoriserad laboratorieutrustning undersökt hur personer med stroke använder kroppen när de reser sig.
Omkring fem procent av kvinnor i barnafödande ålder lider av PCOS (Polycystiskt ovarialsyndrom). Många av dessa är också överviktiga. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar läkaren Åsa Lindholm att överviktiga kvinnor som också lider av PCOS har en sämre fibrinolytisk funktion än andra överviktiga. Det skulle kunna betyda ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar i framtiden.
RNA, som anses vara en ursprunglig livsform, har delvis glömts bort av forskarvärlden som under lång tid har fokuserat på DNA. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar för första gången en heltäckande bild av RNA-innehållet i kromatinet, den viktigaste biologiska komponenten i cellkärnan. Studien har nyligen publicerats i tidskriften Genome Research.
Att ställa in rätt temperatur i duschen kan vara svårt, eftersom det tar tid innan en vridning på kranen får effekt. På samma sätt fungerar det när gener slås ”på och av” i våra celler. I ett tvärvetenskapligt samarbete vid Uppsala universitet har en ny teori för hur man kan analysera tidsaspekten av genernas reglering tagits fram. Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Tre år efter tsunamikatastrofen var flera av dem som drabbades fortfarande påverkade av det som hänt. Sämst mådde de som förlorat en nära anhörig och själva utsattes för en livshotande situation. Psykologen Kerstin Bergh Johannessons avhandling om överlevnad och traumatisk sorg är den första avhandlingen i Sverige att följa efterverkningarna efter en stor katastrof av detta slag.
Vad är livskvalitet och vem bestämmer när livskvaliteten är hög? Och hur fungerar egentligen medicinsk behandling vid dövhet? Under den tvärvetenskapliga konferensen om funktionshinder vid Uppsala universitet den 20 april ges svar på dessa frågor och många andra.
Fysisk aktivitet gör att KOL-patienter upplever att de mår bättre och får en högre livskvalitet. Det visar sjukgymnasten Mats Arne i en avhandling som försvaras den 16 april vid Uppsala universitet. Hans forskning visar också att många sjuka skäms över att ha drabbats av KOL och att skammen gör att man dröjer med att uppsöka vård.
Vissa individer blir lättare beroende av god mat än andra. I sin avhandling visar apotekaren Johan Alsiö att de råttor som blev överviktiga av mat med mycket socker och fett fick ett starkt sockersug och ångest när de återgick till sin vanliga kost.
Hur hanterar vi de etiska dilemman som uppstår i samband med forskning på vuxna som inte kan in ge sitt informerade samtycke? I en artikel i tidskriften Bioethics föreslår etikforskaren Stefan Eriksson ett nytt sätt att tänka kring dilemmat med att inkludera demenspatienter och andra med nedsatt beslutsförmåga i forskning.
Forskare vid Uppsala universitet har identifierat en tidigare okänd mekanism för hudens normala omsättning och funktion. I en artikeln publicerad i tidskriften American Journal of Human Genetics visar de att den bakomliggande orsaken till en ovanlig hudsjukdom finns i en gen för cellens ”sopstationer”, proteasomerna. Studien kan på sikt leda till bättre behandlingar av olika hudåkommor.
Praktiken fyller en viktig funktion i apotekarutbildningen. I sin avhandling visar apotekaren Andy Wallman vikten av att studenter får en möjlighet att lära i en professionell miljö för att utveckla ett professionellt förhållningssätt. Omregleringen av apoteksmarknaden, med större skillnad mellan olika apotek, gör samarbetet mellan universiteten och branschen än viktigare för lärmiljön.
Ett enkelt EKG registrerat vid insjuknandet i schizofreni kan till viss del förutsäga hur psykossjukdomen kommer att utveckla sig på fem års sikt och enkla rutinblodprover tagna i det akutpsykotiska skedet kan sin tur förutsäga risken för fetmautveckling. Det är några av fynden som presenteras i en ny avhandling av läkaren Robert Bodén. Avhandlingen försvaras den 26 mars vid Uppsala universitet.
Efter en svår traumatisk hjärnskada är patienten under en längre tid beroende av andra för att få i sig näring. Sjuksköterskan Karolina Krakau visar i sin avhandling att många patienter blir undernärda under de första två månaderna efter skadan och att sjukvårdens rutiner omkring patienternas nutrition är bristfälliga. Avhandlingen försvaras den 25 mars vid Uppsala universitet.
Ticagrelor ger lägre dödlighet utan ökad blödningsrisk efter by-pass-operation jämfört med det läkemedel som används som rutin i kliniken idag. Hjärtläkaren och forskaren Claes Held vid UCR (Uppsala Clinical Research Center) presenterar de nya resultaten vid amerikanska kardiologsällskapets kongress i Atlanta, USA, idag.