Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel

  • Uppsalaprofessor får prestigefyllt pris för engagemang mot antibiotikaresistens

    Professor Otto Cars, som vid sidan av sin forskning om infektionssjukdomar har ett starkt internationellt engagemang för att förebygga det växande problemet med antibiotikaresistens, uppmärksammas nu internationellt för sitt arbete. APUA, The Alliance for the Prudent Use of Antibiotics, meddelade idag att han utsetts till årets mottagare av det prestigefyllda APUA Leadership Award.

  • 10-årsjubilerande Disapris till Anna Kåver

    Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut, tilldelas årets DISA-pris för populärvetenskapligt författande. Hon får priset för sina böcker där hon med engagemang förmedlat insikter i psykologi. Prisutdelningen sker på Studentbokhandeln ikväll under Kulturnatten i Uppsala.

  • Berättelser är med och skapar vår hälsa – konferens om hett forskningsområde

    Intresset för berättelsen i identitetsskapande och som grund för att förstå omvärlden har ökat lavinartat bland forskare inom många discipliner de senaste åren. Den 16-17 september arrangeras en internationell konferens vid Uppsala universitet, som fokuserar på berättelsens betydelse för hur vi ser på hälsa och sjukdom.

  • En ny start för antibiotika

    Under 70 år har världen missbrukat antibiotika som gemensam resurs, genom slarvig användning och minskande ansträngningar att ta fram nya preparat. Resultatet är växande antibiotikaresistens, som hotar att ta sjukvården tillbaka till den tid när en lunginflammation oftast var synonym med döden.

  • SciLifeLab Uppsala lanserar demonstrationsprojekt

    Med gränsöverskridande samarbete och storskalig teknik är det möjligt att åstadkomma både nydanande medicinsk forskning och samhällsnytta. Detta vill SciLifeLab Uppsala nu demonstrera genom en rad projekt som får chansen att pröva nya vägar.

  • Uppdaterad pressinbjudan: Världen samlas till unikt möte om antibiotikaresistens

    Ett av de allra största hoten mot den globala folkhälsan är det växande problemet med antibiotikaresistens som gör att vanliga infektioner inte längre kan behandlas. Den 6-8 september samlas forskare, politiker, hälsoorganisationer och läkemedelsindustri till ett globalt strategimöte i Uppsala.

  • Nytt blodprov påvisar risk för stroke vid förmaksflimmer

    En enkel mätning av troponin i blodprov kan identifiera patienter med en ökad risk för stroke och andra allvarliga komplikationer vid förmaksflimmer. Dessa helt färska resultat presenteras i dag av hjärtforskare från Uppsala vid den Europeiska hjärtkongressen i Stockholm.

  • Sjukvårdens kvalitet påverkar hälsovinsterna vid övergång till nya behandlingsalternativ

    Vinsterna med att gå över till nya blodproppshämmande läkemedel såsom dabigatran (Pradaxa) vid förmaksflimmer varierar beroende på kvaliteten på sjukhusens rutinbehandling med warfarin (Waran). Detta rapporteras idag av professor Lars Wallentin, Uppsala kliniska forsknings center (UCR), på den Europeiska hjärtkongressen i Stockholm. Studien publiceras samtidigt i tidskriften The Lancet.

  • Ny blodproppshämmare bättre än dagens behandling oberoende av patientens genetiska profil

    Den nya blodproppshämmaren ticagrelor (Brilinta) från AstraZeneca är bättre på att minska risken för hjärtkärlrelaterade händelser hos patienter med akut kranskärlssjukdom än dagens rutinbehandling med clopidogrel (Plavix). Detta gäller oavsett genetisk profil. Dessa nya resultat presenteras idag vid den Europeiska hjärtkongressen i Stockholm samtidigt med publicering av resultaten i the Lancet.

  • Konferens om bukhinnecancer samlar forskarexpertis

    Spridning av cancer via metastaser till bukhinnan har sämre prognos än om den sprids till lunga eller lever. Akademiska sjukhuset i Uppsala använder som enda svenska sjukhus en framgångsrik operationsmetod, som nu är på stark frammarsch i världen. Den 8-10 september arrangeras en konferens som samlar internationell forskarexpertis i Uppsala.

  • Pressinbjudan: Världen samlas till unikt möte om antibiotikaresistens

    Ett av de allra största hoten mot den globala folkhälsan är det växande problemet med antibiotikaresistens som gör att vanliga infektioner inte längre kan behandlas. Den 6-8 september samlas forskare, politiker, hälsoorganisationer och läkemedelsindustri till ett globalt strategimöte i Uppsala.

  • Nytt lovande cancervaccin stryper blodförsörjning till tumörer

    Ett nytt vaccin, som slår ut blodförsörjningen till cancertumörer, har visat sig mycket effektivt på möss. Tumörtillväxten minskade med hela 70 procent. Bakom studien, som nyligen publicerades i FASEB Journal, står en forskargrupp från Uppsala universitet. Nästa steg är att testa vaccinet på hundar med cancer.

  • Ny transplantationsteknik för typ 1-diabetiker lovar gott

    Typ 1-diabetes, så kallad ungdomsdiabetes, kan idag behandlas genom transplantation av insulinproducerande celler till levern. Men cellerna har låg överlevnad och därför blir patienten ofta beroende av sprutor igen efter några år. I en ny studie som publiceras i den välrenommerade tidskriften Diabetes visar Uppsalaforskare att transplantation till en muskel kan vara betydligt effektivare.

  • Ny upptäckt ger hopp om behandlingen av obotlig blodcancer

    Multipelt myelom är en av de vanligaste typerna av blodcancer i Sverige. Ett forskarteam vid Uppsala universitet presenterar nu ett helt nytt koncept för hur myelomcellers etablering och tillväxt kontrolleras, en upptäckt som kan ligga till grund för utvecklingen av nya behandlingsmetoder för sjukdomen. Studien publiceras i juliupplagan av nättidskriften PLoS ONE.

  • Uppsalas Fernströmpris till diabetesforskare

    Diabetesforskning står i fokus när Uppsalas Eric K Fernströms pris till yngre forskare 2010 delas ut. Per-Ola Carlsson får priset för sin forskning om insulinproducerande celler.

  • Ny efterlängtad standard för diagnos inom neurologi

    För första gången har forskare lyckats identifiera merparten av alla detekterbara proteiner i ”ryggmärgsvätskan”, dvs cerebrospinalvätskan, hos friska personer. Framgången kan bli ett fantastiskt verktyg för diagnostik av och forskning om nervsystemets sjukdomar. Studien publiceras idag i den ansedda tidskriften PLoS ONE.

  • Tydligt samband mellan fetma och D-vitaminbrist

    Överviktiga har ofta allvarlig D-vitaminbrist och rubbad kalkomsättning i kroppen visar en ny studie från Uppsala universitet, som nu publiceras i Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism. Detta problem har fått alldeles för lite uppmärksamhet inom vården, menar forskarna.

  • Genetiskt och socialt samspel grundar alkoholvanor

    Ungdomar dricker för att hantera stress, dominera eller av sociala skäl. Men även genetiska faktorer spelar stor roll för riken för att utveckla alkoholmissbruk. Det visar forskaren Erika Comasco från institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Hon försvarar sin avhandling på Centrallasarettet i Västerås den 10 juni.

  • Näsans form och funktion påverkar livskvaliteten

    Hur näsan fungerar kan påverka livskvaliteten hos vuxna som tidigare har behandlats för läpp-, käk-, och gomspalt. Patienternas egen uppfattning om näsans utseende påverkar också hur väl de trivs med livet. Det visar plastikkirurgen Maria Mani i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 11 juni.

Visa mer