Personer med utvecklingsstörning får inte tillräckligt med stöd kring matlagning och måltider. Det framgår i en ny avhandling från Uppsala universitet. Den studie avhandlingen baserar sig på visar att bara en fjärdedel av deltagarna får i sig tillfredsställande nivåer av vitaminer och mineraler. Många var också missnöjda med hur måltiderna intogs.
Att det är svårt att låta bli att klia sig när det kliar vet alla. Men hur kan klåda lindras? I en ny studie som publiceras i den ansedda tidskriften Neuron idag presenterar forskare vid Uppsala universitet det överraskande fyndet att samma nervceller som är aktiva vid brännande smärta även kan kopplas till klåda.
Mjölk som byter färg när den blir för gammal eller en pappersremsa som lyser rött när den får förorenat vatten på sig, det är två tänkbara användningsområden för Uppsala universitets bidrag till årets iGEM- tävling vid ansedda MIT, Boston, USA 5-8 november.
En ny avhandling från Uppsala universitet visar på en skillnad i utvecklingen mellan för tidigt födda och fullgångna barn. I avhandlingen framgår att barn födda före vecka 32 utvecklar sin förmåga att uppfatta rörliga objekt senare än fullgångna barn. I förlängningen kan detta leda till att utvecklingen senare i livet påverkas.
För tidigt födda barn skulle må bra av att få mer bröstmjölk under tiden de vårdas på sjukhus än vad de får i dag. Det visar en ny studie som presenteras i en avhandling från Uppsala universitet.
Att ozon är skadligt att andas in är sedan tidigare känt. Nu visar ett svensk-brittiskt forskarteam vilka molekyler i det skyddande lagret på lungans insida som påverkas negativt. Studien har publicerats i senaste numret av tidskriften Langmuir, utgiven av American Chemical Society, och ger ny kunskap om ozonets skadliga verkan.
Det första mötet mellan barn, föräldrar och behandlare i barn- och ungdomspsykiatrin är viktigt för hur resten av behandlingen ska gå. För att skapa en bra och läkande atmosfär krävs att behandlarna lyckas balansera mellan samarbete, öppenhet och tydlig struktur. Det visar en avhandling av Monica Hartzell på institutionen för neurovetenskap vid Uppsala Universitet.
Annika Nordén-Hägg har i sin avhandling studerat olika aspekter av kvalitet på apotek – ett högaktuellt ämne i den rådande avregleringen. Hennes studier kan komma att ligga till grund för hur nya apoteksaktörer syn på patientsäkerhet och kvalitetsarbete och därmed bidra till en säkrare läkemedelsanvändning.
Fyra miljoner barn dör varje år under den första levnadsmånaden. Trots att en stor del av dessa dödsfall skulle kunna förhindras med enkla och kostnadseffektiva metoder har inget hänt de senaste decennierna. ST-läkaren Mats Målqvist beskriver i sin avhandling några av orsakerna och visar bland annat att majoriteten av dödsfallen inte ens rapporteras.
En helt ny typ av läkemedelssubstans mot Alzheimers sjukdom som utvecklats av Uppsalaforskare har nu gått in i klinisk prövning i USA. Den angriper förstadiet till de proteintrådar som orsakar sjukdomen, de så kallade protofibrillerna.
En forskargrupp från Uppsala universitet har utvecklat en helt ny metod som innebär en lösning på ett mycket svårt problem inom läkemedelsutvecklingen i prekliniska studier. Nämligen att mäta exakt hur mycket läkemedel som hamnat exakt var i en vävnad. Studien har nyligen publicerats i den ansedda tidskriften PLoS ONE.
Professor Otto Cars, som vid sidan av sin forskning om infektionssjukdomar har ett starkt internationellt engagemang för att förebygga det växande problemet med antibiotikaresistens, uppmärksammas nu internationellt för sitt arbete. APUA, The Alliance for the Prudent Use of Antibiotics, meddelade idag att han utsetts till årets mottagare av det prestigefyllda APUA Leadership Award.
Den 17-19 september samlas en grupp forskare i medicin och antropologi till en gemensam konferens för att diskutera studier som rör kvinnlig omskärelse.
Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut, tilldelas årets DISA-pris för populärvetenskapligt författande. Hon får priset för sina böcker där hon med engagemang förmedlat insikter i psykologi. Prisutdelningen sker på Studentbokhandeln ikväll under Kulturnatten i Uppsala.
Intresset för berättelsen i identitetsskapande och som grund för att förstå omvärlden har ökat lavinartat bland forskare inom många discipliner de senaste åren. Den 16-17 september arrangeras en internationell konferens vid Uppsala universitet, som fokuserar på berättelsens betydelse för hur vi ser på hälsa och sjukdom.
Under 70 år har världen missbrukat antibiotika som gemensam resurs, genom slarvig användning och minskande ansträngningar att ta fram nya preparat. Resultatet är växande antibiotikaresistens, som hotar att ta sjukvården tillbaka till den tid när en lunginflammation oftast var synonym med döden.
Med gränsöverskridande samarbete och storskalig teknik är det möjligt att åstadkomma både nydanande medicinsk forskning och samhällsnytta. Detta vill SciLifeLab Uppsala nu demonstrera genom en rad projekt som får chansen att pröva nya vägar.
Ett av de allra största hoten mot den globala folkhälsan är det växande problemet med antibiotikaresistens som gör att vanliga infektioner inte längre kan behandlas. Den 6-8 september samlas forskare, politiker, hälsoorganisationer och läkemedelsindustri till ett globalt strategimöte i Uppsala.
En enkel mätning av troponin i blodprov kan identifiera patienter med en ökad risk för stroke och andra allvarliga komplikationer vid förmaksflimmer. Dessa helt färska resultat presenteras i dag av hjärtforskare från Uppsala vid den Europeiska hjärtkongressen i Stockholm.
Vinsterna med att gå över till nya blodproppshämmande läkemedel såsom dabigatran (Pradaxa) vid förmaksflimmer varierar beroende på kvaliteten på sjukhusens rutinbehandling med warfarin (Waran). Detta rapporteras idag av professor Lars Wallentin, Uppsala kliniska forsknings center (UCR), på den Europeiska hjärtkongressen i Stockholm. Studien publiceras samtidigt i tidskriften The Lancet.