Val av egenskaper hos ditt planerade barn, surrogatmoderskap, dödshjälp, hjärnundersökningar av brottslingar: Listan kan göras lång. Stora framsteg inom medicinsk forskning har öppnat möjligheter som väcker starka känslor men där de rättsliga aspekterna idag är outredda eller oklara. Uppsala universitet har nu fått möjlighet att satsa på detta viktiga forskningsområde inom juridiken.
Hjärt-kärl-sjukdomar är väldens vanligaste dödsorsak och förekomsten av dessa ökar. Därför behövs det ständigt bättre metoder för diagnos och uppföljning av patienter som riskerar att drabbas. Genom en enkelt utförd mätning av blodflödet i underarmen har en Uppsaladoktorand utvärderat en ny, lovande metod för att påvisa och följa kärlfunktion hos äldre.
Mindre kostnader och förkortad utvecklingstid för nya läkemedel, samt en drastisk minskning av antalet människor som utsätts för experimentella läkemedel. Det skulle kunna uppnås om man använde mer av den information som tas fram vid många kliniska prövningar av nya läkemedel. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Med rätt information och stöd kring amning skulle man kunna rädda livet på 1.3 miljoner barn per år i de länder som har högst barnadödlighet. I länder som Mexico, Indien och Bangladesh har sådana insatser genomförts med stor framgång. Men i Sydafrika bidrar rädsla för HIV -stigmatisering till att kvinnor inte följer de amningsråd de får. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Rökare löper större risk att få astma än personer som aldrig har rökt. Men även andra livsstilsfaktorer som fetma och hård fysisk träning ökar riskerna. Ett högt intag av fisk och frukt däremot kan skydda mot sjukdomen. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Genom att samla forskare, företag och kliniker som är framgångsrika inom molekylär sjukdomsdiagnostik ska ett nytt EU-projekt skapa förutsättningar för tidigare diagnoser, säkrare behandlingsval och bättre uppföljning för cancerpatienter.
Vårdpersonalen upplever ofta att vinsterna med elektroniska patientjournaler blir mindre och problemen större än man förespeglats. Apotekare Christina Ljungberg har i sin avhandling visat hur e-journaler påverkar läkarnas tillgång till information om patienten. Christina Ljungberg försvarar sin avhandling vid Uppsala universitets institution för farmaci den 4 december.
Vid multipel skleros, MS, angrips det centrala nervsystemet av immunförsvaret. Moa Fransson har utvecklat en metod där kroppsegna immunhämmande celler används för att specifikt hämma immunreaktionen i hjärnan och visar att den fungerar på möss. Den 3 december försvarar hon sin avhandling vid Uppsala universitet.
Smittspridning av resistenta bakterier i vården är ett hot mot patientsäkerheten och innebär stora kostnader för hälso- och sjukvården. Men det går att förebygga genom ett effektivt samarbete mellan sjukhusledningar och alla inblandade aktörer. Det framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet.
Uppsalaforskare har utvecklat en ny teknik för att ta fram rent DNA och RNA från många vävnadsprov på en gång. Tekniken, som presenteras idag i en artikel i tidskriften Chemical Communications, kan leda till bättre cancerdiagnostik och behandling.
Genom internationell adoption får ett barn juridisk tillhörighet till ett nytt hem i två bemärkelser; det blir en del av en ny nation och en ny familj. Trots det tillskrivs adopterades ursprung en avgörande roll i samhällets etablerade berättelser om adoption. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Ett av de vanligaste läkemedlen mot hjärtinfarkt fungerar dåligt eller inte alls hos en tredjedel av de patienter som får det ordinerat. Nu visar en ny avhandling från Uppsala universitet att problemet beror på att patienterna har nedsatt förmåga att aktivera läkemedlet i levern.
Rapporterna om stora kartläggningar av människors och djurs DNA duggar allt tätare och tekniken blir allt snabbare. Men det behövs utrymme att lagra alla data och inte minst: Kunskap om hur den kan analyseras. Nu lanserar Uppsala universitet en unik öppen webbportal för att tillgängliggöra den datorkraft och kunskap som idag utgör flaskhalsen för biologisk och medicinsk forskning.
Personer med utvecklingsstörning får inte tillräckligt med stöd kring matlagning och måltider. Det framgår i en ny avhandling från Uppsala universitet. Den studie avhandlingen baserar sig på visar att bara en fjärdedel av deltagarna får i sig tillfredsställande nivåer av vitaminer och mineraler. Många var också missnöjda med hur måltiderna intogs.
Att det är svårt att låta bli att klia sig när det kliar vet alla. Men hur kan klåda lindras? I en ny studie som publiceras i den ansedda tidskriften Neuron idag presenterar forskare vid Uppsala universitet det överraskande fyndet att samma nervceller som är aktiva vid brännande smärta även kan kopplas till klåda.
Mjölk som byter färg när den blir för gammal eller en pappersremsa som lyser rött när den får förorenat vatten på sig, det är två tänkbara användningsområden för Uppsala universitets bidrag till årets iGEM- tävling vid ansedda MIT, Boston, USA 5-8 november.
En ny avhandling från Uppsala universitet visar på en skillnad i utvecklingen mellan för tidigt födda och fullgångna barn. I avhandlingen framgår att barn födda före vecka 32 utvecklar sin förmåga att uppfatta rörliga objekt senare än fullgångna barn. I förlängningen kan detta leda till att utvecklingen senare i livet påverkas.
För tidigt födda barn skulle må bra av att få mer bröstmjölk under tiden de vårdas på sjukhus än vad de får i dag. Det visar en ny studie som presenteras i en avhandling från Uppsala universitet.
Att ozon är skadligt att andas in är sedan tidigare känt. Nu visar ett svensk-brittiskt forskarteam vilka molekyler i det skyddande lagret på lungans insida som påverkas negativt. Studien har publicerats i senaste numret av tidskriften Langmuir, utgiven av American Chemical Society, och ger ny kunskap om ozonets skadliga verkan.
Det första mötet mellan barn, föräldrar och behandlare i barn- och ungdomspsykiatrin är viktigt för hur resten av behandlingen ska gå. För att skapa en bra och läkande atmosfär krävs att behandlarna lyckas balansera mellan samarbete, öppenhet och tydlig struktur. Det visar en avhandling av Monica Hartzell på institutionen för neurovetenskap vid Uppsala Universitet.