Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel

  • Verktyg för bättre stöd till nyblivna föräldrar i Tanzania

    Hälsovård efter barnafödande är mindre förekommande än mödra- och förlossningsvård i Tanzania och i många andra låginkomstländer. Sjuksköterskan Columba K Mbekenga har med sin avhandling skapat ett underlag för hur stödet till nyblivna föräldrar kan förbättras. Hon upptäckte också att sociala normer om sexuellt samliv under amningsperioden var en källa till spänning och oro hos föräldrarna.

  • Enkelt mötesverktyg ger bättre vårdkvalitet

    Små förändringar i bemötandet gör att patienterna upplever större delaktighet och blir mer nöjda med vården som helhet. Sjuksköterskan Eva Jangland har i sin avhandling belyst kirurgisk vård från patienternas horisont och visar att bemötandet och vårdkvaliteten kan förbättras med ganska enkla medel om man sätter patientens upplevelse i centrum.

  • Uppsala Biobank öppnar ishotell för forskning

    En effektiv och kvalitetssäkrad biobank som låter höra om sig bland forskare långt utanför Uppsala och Sverige. Det vill Uppsala universitet och Landstinget i Uppsala län skapa med sin gemensamma satsning på en utbyggnad av Uppsala biobanks biobanksservice. Den 31 maj är det dags för invigning.

  • Forskningsgenombrott om manlig infertilitet

    Omkring en av tjugo män är infertil. Trots intensiv forskning förblir de underliggande orsakerna till infertiliteten ofta okända. En svensk/australiensisk forskargrupp har nu hittat en ledtråd till mysteriet i gener som finns inuti cellens mitokondrier och bara ärvs på mödernet. Resultaten publiceras nu i tidskriften Science.

  • Pressinbjudan: Världskonferens om Alzheimerbehandlingar

    Att hitta immunterapeutiska behandlingsmetoder mot Alzheimers sjukdom är ett mycket spännande och expansivt forskningsfält, där Uppsala universitet har en framskjuten internationell ställning. Den 26 -27 maj hålls för andra gången en världskonferens i Uppsala.

  • Ny markör hopp för säkrare upptäckt av prostatacancer

    En helt ny markör för diagnos av prostatacancer har upptäckts av Uppsalaforskare med hjälp av en unik metod som utvecklats vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Studien, som denna vecka publiceras i amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, kan leda till säkrare diagnoser och färre onödiga operationer.

  • Nya resultat underlättar identifiering av sjukdomsorsakande genetisk variation

    Ett internationellt samarbetsprojekt lett av forskare från Uppsala universitet har hittat nya och bättre strategier för att upptäcka en viss form av genetisk variation, så kallad kopietalsvariation. Denna typ av variation har visat sig ha betydelse för utveckling av till exempel autism och schizofreni. Studien publiceras idag i den prestigefyllda tidsskriften Nature Biotechnology.

  • Arsenik i mammors dricksvatten gör småbarnen allvarligt sjuka

    En stor andel av brunnarna för dricksvatten i Bangladesh innehåller höga halter av arsenik. Forskare vid Uppsala universitet har tidigare visat att detta ökar risken för missfall och spädbarnsdöd. Nu visar de att det även ökar risken för diarré och lunginflammation hos de små barnen.

  • Operation minskar risken för död i prostatacancer även för lågriskgrupper

    En svensk forskargrupp med forskare från bland annat Uppsala universitet har under femton år följt en grupp nordiska patienter med prostatacancer. Fynden i uppföljningen efter 15 år visar bland annat att en operation minskar risken för att dö i prostatacancer även för män med lågrisktumörer. Resultaten publiceras idag i The New England Journal of Medicine.

  • För lite sömn kan leda till fetma

    Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med internationella kollegor sett att för lite sömn kan få kroppen att minska energiförbrukningen samtidigt som den lagrar extra mycket näring. I långa loppet kan detta leda till fetma. Forskningsresultaten har nyligen publicerats i American Journal of Clinical Nutrition.

  • En av de största hälsostudierna i Sverige påbörjas

    Nu inleds en av de största forskningsstudierna i Sverige som ska studera sambandet mellan livsstilsfaktorer och gener för uppkomst av vanliga folksjukdomar. Den genomförs i ett samarbete mellan Uppsala och Lunds universitet och målet är att 300 000 svenskar ska ingå i studien. Den 26 april öppnas ett första testcenter i Uppsala.

  • Rörelse som signalerar liv viktigast för spädbarn

    Spädbarns uppmärksamhet dras mot saker som rör sig och låter samtidigt. Men forskare vid Spädbarnslabbet vid Uppsala universitet upptäckt att barnen helt ignorerar denna sortens information om de upptäcker rörelse som härstammar från människor. Forskningen publiceras nu i tidskriften Neuropsychologia och resultaten kan bland annat användas i forskningen kring barn och autism.

  • Allt fler röker vattenpipa – familjens vanor viktiga

    Antalet människor som röker vattenpipa ökar dramatiskt i hela världen. En stor andel av dem som börjar är unga och många tror att vattenpipan är mindre farlig än cigaretter. Något som inte stämmer. Vid Uppsala universitet pågår forskning omkring varför man börjar röka vattenpipa.

  • Antibiotikaresistensen kräver engagemang från världens regeringar

    För ett halvår sedan togs ett första gemensamt steg för en global kraftsamling mot antibiotikaresistens. Inför Världshälsodagen den 7 april uppmanar nu nätverket ReAct, som leds från Uppsala universitet, världen att öka sina ansträngningar. För första gången på många år finns initiativ att få igång utveckling av de nya läkemedel som måste finnas när de gamla helt slutat fungera.

  • Störd kalkomsättning ger ökad risk för havandeskapsförgiftning

    I västvärlden är havandeskapsförgiftning den vanligaste orsaken till graviditetsrelaterad dödlighet för både mor och barn. I sin avhandling visar Hella Hultin att risken för att drabbas av havandeskapsförgiftning var mer än tiofaldigad hos kvinnor som tidigare opererats för bisköldkörtelsjukdom.

  • Nya modeller kan förbättra doseringen av antibiotika

    Det växande problemet med antibiotikaresistens är ett stort hot mot den globala folkhälsan. I sin avhandling har Elisabet Nielsen utvecklat matematiska modeller som kan främja en effektivare utvecklingsprocess för läkemedel och som kan förbättra doseringsstrategierna för nya och redan tillgängliga antibiotika. Avhandlingen försvaras den 25 mars.

  • Tvåspråkiga nervceller lär oss mer om hjärnsjukdomar

    Upptäckten att vissa nervceller kan använda två olika signalsubstanser i sin kommunikation gör att forskare nu bättre kan förstå sjukdomar som schizofreni, Parkinsons sjukdom och olika former av beroenden. I tidskriften Nature Reviews Neuroscience presenterar Uppsalaforskaren Åsa Mackenzie, tillsammans med kanadensiska kollegor, en forskningsöversikt över ett nytt spännande område.

  • Ny upptäckt om kroppens signalsystem för inflammatorisk smärta

    Kronisk smärta är ett tillstånd som är oerhört besvärligt för den som drabbas och som man idag inte kan behandla på ett tillfredställande sätt. I en ny studie presenterar nu Uppsalaforskare rön om inflammatorisk smärta som kan få betydelse för utveckling av nya behandlingar. Studien publiceras denna vecka i Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.

  • Europa kraftsamlar för gen- och proteinbaserad cancerdiagnostik

    Uppsala universitet deltar i Europas största satsning på ett samarbete mellan akademi och industri i syfte att utveckla ny diagnostik för i första hand tarmcancer. Projektet innebär ett viktigt steg mot att snabbt omsätta forskning i patientnytta inom cancerområdet.

Visa mer