Infektionssjukdomar och antibiotikaresistens är ett centralt problem i vår globaliserade värld. Ämnet är tema för en konferens i samband med Nordiska ministerrådets möte i Danmark den 31 oktober. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, är en av talarna.
Nyfödda möss som exponeras för Bisfenol A får förändringar i spontanbeteende och försämrad anpassning till nya miljöer samt blir hyperaktiva som unga vuxna. Det har forskare vid Uppsala universitet sett. Studien visade även att ett av hjärnans viktigaste signalsystem, det kolinerga signalsystemet, påverkades av Bisfenol A och att effekten kvarstod i vuxen ålder.
Under Olof Rudbeckdagen idag belönas två forskare vid Uppsala universitet. Olof Rudbeckpriset delas ut till hjärtforskaren Lars Wallentin och Eric K. Fernströms pris till yngre särskilt lovande forskare går till Anders Tengholm för hans forskning om orsakerna till diabetes.
Människor eller djur som saknar vissa komplementfaktorer får ett sämre antikroppssvar och har högre risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Forskarna har hittills inte förstått hur antikroppar och komplementsystemet samarbetar. En studie ledd av forskare från Uppsala universitet visar att varken IgM eller någon av de andra kända aktiverarna är nödvändig för att sätta igång antikroppssvaret.
Uppsala universitet ska de närmaste två åren utbilda befattningshavare inom äldreomsorgen på kommuner, idéburna organisationer och företag i stora delar av landet.
En internationell forskargrupp ledd av Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och Broad Institute i USA har kartlagt och jämfört 29 däggdjurs arvsmassa. Resultaten som nu publiceras i Nature visar på miljontals nya reglerelement i människans arvsmassa. Den nya kunskapen är viktig för att förstå hur mutationer i människans arvsmassa ger upphov till sjukdom.
Miljögifter som dioxiner, PCB och bekämpningsmedel kan utgöra en risk för hjärtkärlsjukdom. För första gången har ett samband mellan ökande halter av långlivade organiska miljögifter i blodet och åderförkalkning kunnat visas. Studien, som gjorts av forskare vid Uppsala universitet, publiceras denna vecka i den ansedda miljötidskriften Environmental Health Perspectives.
Cancer under tonåren behöver inte nödvändigtvis leda till att de som drabbats mår dåligt i psykosocialt avseende utan det kan också innebära en positiv psykologisk utveckling. Det visar barnsjuksköterskan Gunn Engvall i en ny avhandling. Tre och fyra år efter diagnos berättar ungdomarna om oroande tankar och utanförskap men också om en mer positiv syn på livet och förbättrad självkänsla.
Uppsala universitet, Länsstyrelsen, Uppsala läns landsting, Uppsala kommun, Polisen och en rad andra organisationer: Alla har ett gemensamt intresse av att samordna kunskap och insatser på drogområdet. För just detta syfte har en unik gemensam plattform för samverkan, U-FOLD, skapats och startskottet går den 5 oktober då en gemensam träff och ett panelsamtal arrangeras.
Exhibitionisterna berättar gärna om sin vardagliga konsumtion. Övertalarna försöker påverka andras ätande och auktoriteterna agerar opinionsbildare genom att förmedla någon annans erfarenhet. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Anna-Mari Simunaniemi analyserat bloggosfärens frukt- och grönsakskommunikation.
Uppsala Nya tidnings medicinreporter Åke Spross har utsetts till hedersdoktor vid medicinska fakulteten tillsammans med professor Lars Weisaeth, Oslo universitet, och professor Sandra Anderson, Sydney University. Vid farmaceutiska fakulteten har en ny hedersdoktor utsetts: professor Rob Verpoorte, Leiden University i Nederländerna.
Människor och djur, vilda som tama, utsätts ofta för samma sjukdomsframkallande virus och bakterier, även antibiotikaresistenta sådana. Därför krävs ett samlat grepp från flera aktörer för att nå framgång med motåtgärder. Den 29 september samlas experter från Uppsala universitet, SLU och SVA till ett seminarium som fördjupar det redan inledda samarbetet inom regionen kring infektionssjukdomar.
En ny avhandling från Uppsala universitet visar att de flesta föräldrar har intentionen att ge sina barn en god livsstil men att de inte alltid når dit. Många föräldrar upplever en stress i sin föräldraroll och önskar olika forum för att kunna ventilera sina funderingar och få stöd: Avhandlingen visar också ett samband mellan föräldrastress och risk för övervikt och undervikt hos barnet.
De flesta Sydafrikanska ungdomar som får hiv smittas genom oskyddat sex. Alla samhällssektorer, inklusive kyrkorna uppmanas att delta i arbetet med att förhindra spridningen av sjukdomen. I sin avhandling har Elisabet Eriksson sett att kyrkornas information fokuserar främst på moraliska aspekter av sexualitet men att ungdomar bör ha mer nytta av information om olika hiv-förebyggande metoder.
Omega-3 fetter från fisk har tidigare tillskrivits antiinflammatoriska egenskaper. I en ny avhandling från Uppsala universitet fann man dock inte några belägg för att omega-3 tillskott kunde minska inflammationen hos personer med förhöjd risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Däremot visade resultaten att vegetabiliska omega-6 fetter minskade inflammation.
Det internationella nätverket ReAct, som koordineras från Uppsala universitet, har en aktiv och viktig roll i en internationell konferens i Indien om antibiotikaresistens i låg- och medelinkomstländer.
Forskning visar att bröstmjölk har många fördelar för barn som föds mycket tidigt i graviditeten. Den 14-16 september arrangeras en konferens vid Uppsala universitet där en revidering av WHO:s och UNICEF:s program för amningsstöd ska diskuteras. Konferensen ska resonera omkring hur dessa råd kan utformas för att även innefatta neonatalvård.
Det första ödlegenomet har nu kartlagts av internationell forskargrupp ledd av Kerstin Lindblad-Toh vid Broad Institute, USA, och Uppsala universitet. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature och visar på både skillnader och likheter mellan ödlor, fåglar och däggdjur, samt indikerar att ödlors snabba miljöanpassning kan bero på en dynamisk arvsmassa.
När glutamat och dopamin inte samarbetar som det ska i hjärnans signalsystem ökar den kick som alkohol, socker eller andra droger kan ge. Det visar en ny svensk-kanadensisk studie på möss som idag publiceras i den ansedda tidskriften Journal of Neuroscience. Den bidrar med en ny viktig pusselbit kring mekanismerna bakom både substansmissbruk och fetma.
När glutamat och dopamin inte samarbetar som det ska i hjärnans signalsystem ökar den kick som alkohol, socker eller andra droger kan ge. Det visar en ny svensk-kanadensisk studie på möss som idag publiceras i den ansedda tidskriften Journal of Neuroscience. Den bidrar med en ny viktig pusselbit kring mekanismerna bakom både substansmissbruk och fetma.