Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel

  • Lysmaskprotein signalerar om effektivt biomaterial

    Polymera material har stor användning som biomaterial och används i bl a implantat och material för transport och frisättning av läkemedel. Jonas Mindemark vid Uppsala universitet har i sin avhandling bland annat visat att det är möjligt att få polymeren PTMC att binda till arvsmassa i form av DNA och föra in detta i levande celler. Försökens utfall mättes med hjälp av protein från lysmaskar.

  • Ny studie visar på utmaningarna för Kinas bioteknikindustri

    I en avhandling från Uppsala universitet har Åse Linné undersökt hur ett land som Kina trots både bristande industriell bas och forskningsstruktur skapar biotekniska läkemedel. Resultaten visar bland annat på betydelsen av landets militära forskning och utmaningarna med ett underutvecklat sjukvårdssystem med stark tilltro till traditionell kinesisk medicin.

  • Komplicerad återhämtning för överlevande efter nationellt trauma

    Varannan överlevande efter Estoniakatastrofen utvecklade posttraumatiskt stressyndrom, främst under de två första åren efter förlisningen. Det visar en avhandling från Uppsala universitet. Filip Arnberg har i sitt avhandlingsarbete undersökt stressreaktioner och ohälsa hos överlevande från Estoniakatastrofen 1994, flygplansolyckan i Gottröra 1991 och bussolyckan i Måbødalen, Norge, 1988.

  • Maskar och bildanalys till hjälp i jakten på nya läkemedel

    Forskare vid Uppsala Universitet har i samarbete med Broad Institute of Harvard & MIT utvecklat nya bildanalysverktyg där effekten av nya läkemedel kan testas och data från storskaliga experiment analyseras. Till sin hjälp har de haft den 1 millimeter långa masken C.elegans. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Methods.

  • Kokboken som bygger på vetenskap

    Forskare vid Uppsala universitet har redan tidigare slagit fast att mat lagad på nordiska livsmedel kan sänka kolesterol och blodtryck och minska kroppsvikten. Nu har samma forskare tillsammans med en matkreatör skrivit en kokbok där råvarorna från den vetenskapliga studien komponerats till läckra rätter.

  • Genetisk anpassning av fettmetabolism viktig för utvecklingen av människohjärnan

    För ungefär 300 000 år sedan anpassades människan genetiskt för att kunna producera ökade mängder Omega-3 och Omega-6 fettsyror. Denna anpassning kan ha varit avgörande för utvecklingen av den moderna människans unika hjärnkapacitet. I dagens livssituation bidrar denna genetiska anpassning istället till en högre risk att utveckla sjukdomar som hjärt-, kärlsjukdom.

  • Ftalater kan ge ökad risk för typ 2-diabetes

    Det finns ett samband mellan en typ av ftalater som används i bland annat kosmetika och plaster och risk att få diabetes bland äldre. Individer med förhöjda ftalatnivåer hade en ungefär dubbelt så hög risk att ha diabetes som de med lägre nivåer. Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet i en studie som publiceras i tidskriften Diabetes Care.

  • Högt blodtryck kan upptäckas tidigt hos tandläkaren

    Om tandvården samverkade med primärvården kring provtagningar skulle fler patienter med tidigare okänt högt blodtryck eller högt blodsocker kunna få en diagnos i ett tidigt stadium. Det visar en avhandling från Uppsala universitet.

  • Viktig byggsten till framtida cancerbehandling

    En forskargrupp vid Uppsala universitet har framställt ett effektivt enzym som man hoppas ska kunna ingå i en ny behandlingsform mot bröstcancer. Resultaten publiceras i den internationellt välrenommerade tidskriften Chemistry & Biology.

  • Ny mekanism för reglering av kroppsvikt har upptäckts i hjärnan

    Forskare vid Uppsala universitet har identifierat en helt ny mekanism i nervcellerna och visar att transporten av membranproteiner inne i cellen är en mycket viktigt komponent för en välfungerande kroppsviktkontroll. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PloS Genetics.

  • Reglerna kring patientsäkerhet i behov av översyn

    Undersökningar har visat att ungefär var tionde patient råkar ut för en vårdskada. I sin avhandling har juristen Ewa Axelsson undersökt om regelsystemet kan bidra till att patienter får bra och säker vård. Studiens resultat visar att reglerna är röriga och i behov av översyn. Ewa Axelsson blev i och med sin disputation vid Uppsala universitet den första svenska doktorn i medicinsk rätt.

  • MRSA-smitta inom vården kan hanteras bättre

    Okunskap och osäkerhet hos vårdpersonal och chefer, patienter som upplever skam och rädsla och menar att vården inte ger tillräcklig vägledning. Sjuksköterskan Maria Lindberg har skrivit en avhandling om multiresistenta bakterier inom vården och konstaterar att det finns områden som behöver förbättras.

  • ​Bukpatienter behandlas med antibiotika i onödan

    Varje år drabbas tusentals svenskar av akut inflammation av tarmfickor på tjocktarmen (divertikulit). Sedan 50 år tillbaka behandlas dessa patienter med antibiotika. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att denna antibiotikabehandling inte gör någon nytta. Avhandlingen visar också på överraskande hög grad av resistens hos vanliga tarmbakterier mot antibiotika som används frekvent idag

  • Sjuksköterskors arbete i livets slutskede studerat

    Med humor, mod, lyhördhet och ödmjukhet vårdas svårt sjuka och döende i hemmet av palliativa vårdteam. Lizbeth Engström har skrivit en avhandling i pedagogik om sjuksköterskors arbete i dessa team. Hon disputerar vid Uppsala universitet den 2 mars.

  • Psykisk hälsa och gener har betydelse för förlossningssmärta

    Smärtupplevelsen och användning av smärtstillande behandling under en förlossning varierar mellan olika kvinnor. Läkaren Fatimah Dabo Pettersson har i sitt avhandlingsarbete vid Uppsala universitet sett att kvinnans psykiska hälsa under graviditeten har betydelse för smärtupplevelse men att det inte ensamt kan förklara eller förutse smärtupplevelsen hos enskilda kvinnor.

  • Enäggstvillingar avslöjar genetiska mekanismer bakom åldrandet

    I en ny studie som letts från Uppsala universitet har forskare jämfört DNA:t hos tvillingar i olika åldrar. Studien visade att DNA-förändringar i normala blodceller där stora eller små DNA-segment har bytt riktning, duplicerats eller helt förlorats är vanligare hos äldre människor än hos yngre. Resultaten kan bidra till att förklara varför immunförsvaret försvagas hos äldre.

  • Insulinresistens kopplat till hjärnans hälsa hos äldre

    Ny forskning från Uppsala universitet visar att minskad insulinkänslighet är förknippad med mindre hjärnstorlek och försämrade språkkunskaper hos äldre. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Diabetes Care.

  • Fetma minskar storleken på din hjärna

    Ny forskning från Uppsala universitet visar att en specifik del av hjärnan som påverkar vår matlust är mindre hos äldre personer med fetma. Dåliga ätvanor under en längre period kan alltså försvaga hjärnfunktionen som hjälper oss att kontrollera vår matlust. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften The International Journal of Obesity.

  • Mellan nationell jämlikhet och lokalt självstyre i vården

    En fråga som ofta uppmärksammas i media är skillnader i tillgång till vård och skillnader i behandlingsresultat mellan olika landsting. Ska inte hälso- och sjukvården vara jämlik i Sverige? I en avhandling från Uppsala universitet undersöks spänningsförhållandet mellan nationell jämlikhet i hälso- och sjukvården och landstingens lokala självstyre.

  • Sömnbrist gör din hjärna hungrig

    Ny forskning från Uppsala universitet visar att den del av hjärnan som bidrar till människans aptitkänsla påverkas av sömnbrist. Dåliga sömnvanor kan därför påverka människors risk att bli överviktiga på lång sikt. Resultaten publiceras nu i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism.

Visa mer