Forskare vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och deras samarbetspartners har upptäckt en specifik genvariant som har en avgörande betydelse för om en häst kan gå i passgång och om den kan trava rent i hög fart. Studien publiceras idag i Nature.
Många barn som dör under nyföddhetsperioden skulle kunna överleva om den medicinska kunskap som finns idag var bättre spridd och använd i världen. En studie som genomförts i Quang Ninh-provinsen i norra Vietnam visar att man genom att bilda lokala grupper bestående av politiker och sjukvårdspersonal som stöttats av en faciliterare kunnat sänka dödligheten bland nyfödda med nära 50 procent.
Den medfödda ögonsjukdomen persisterande hyaloid leder till blödningar, näthinneavlossning och grumlig lins. Nu visar forskare vid Uppsala universitet i en modell för sjukdomen att den kan vara kopplad till ett för stort påslag av en tillväxtfaktor under fosterstadiet.
Personer med förhöjda värden av PCB:er och DDT i blodet löper ökad risk att få stroke. Det visar en studie från Uppsala universitet som idag publiceras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Interntional.
Användning av antipsykotiska läkemedel under graviditet ökar troligen risken för graviditetsdiabetes men ökar inte risken för att föda för stora barn, visar en ny studie av forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Studien är publicerad i julinumret av den ansedda internationella psykiatriska tidskriften Archives of General Psychiatry.
Många bakterier har dynamiska kromosomer där gener kan adderas eller förloras beroende på bakteriernas levnadsbetingelser och ekologi. Nya oväntade resultat från forskare vid Uppsala universitet tyder på att förlust av vissa typer av gener kan öka bakteriernas konkurrenskraft och överlevnadsförmåga. Resultaten har nyligen publicerats i den välrenommerade tidskriften PLoS Genetics.
Vad krävs av forskare och andra för att möta hotet från multiresistenta bakterier? Vilken slags högre utbildning behöver Sverige? Uppsala universitet bjuder in till en rad angelägna panelsamtal under Almedalsveckan. Tillsammans med Gotlands högskola arrangeras också ett seminarium om det planerade samgåendet sommaren 2013.
Vätska och molekyler kan passera genom blodkärlsväggen men det sker på ett kontrollerat sätt. När kontrollen inte fungerar läcker kärlen och det uppstår svullnad i vävnaderna. I en ny studie som letts från Uppsala universitet visar forskarna hur läckage uppkommer. Resultaten kan användas för att utveckla behandlingar mot svullnad vid svåra sjukdomar, till exempel cancer.
Binjurebarkscancer är en ovanlig cancerform som ofta har dödlig utgång. För första gången har nu en stor randomiserad behandlingsstudie gjorts. Studien publiceras i den prestigefulla tidskriften New England Journal of Medicin och utgör en viktig och efterlängtad plattform för fortsatt forskning.
Att få afasi innebär en försämrad förmåga att tala, läsa, skriva och förstå talat språk. Ofta upplever patienter och närstående en försämrad livskvalitet. I en avhandling från Uppsala universitet har Monica Blom Johansson prövat en ny behandlingsform där närstående dels får stöd och hjälp för egen del men också kommunikationspartnerträning.
Barn som drabbats av cancer får ofta långvarig behandling som innehåller skrämmande och smärtsamma procedurer. I en ny avhandling från Uppsala universitet har doktoranden och barnsjuksköterskan Lena Hedén sett att distraktion med såpbubblor minskade både rädslan och obehaget hos de unga patienterna. Morfin däremot fungerade dåligt mot barnens rädsla, obehag och smärta vid nålsättning.
I en avhandling från Uppsala universitet har onkologen Nina Cavalli-Björkman studerat vilka faktorer som påverkar läkares beslut om vilken cancerbehandling deras patienter ska få. Hon har sett att läkare ser avsaknaden av socialt nätverk som en anledning att ge ensamma patienter mindre kraftfull behandling. Ensamboende patienter levde i snitt fyra månader kortare än patienter med familj.
Det finns ett samband mellan höga nivåer av miljögiftet PCB och fördelningen av kroppsfett till buken. Det visar en ny studie som idag publiceras i den vetenskapliga tidskriften Obesity. Bukfetma är sedan tidigare känt för förhöjd risk av bland annat diabetes och högt blodtryck.
En viktig del av Uppsala universitets forskningsprogram U-CARE är att utveckla internetbaserat stöd och psykologisk behandling som inte tillgodoses av dagens sjukvård. Den 29 maj invigs en ny internetportal för cancersjuka av vicerektor Britt Skogseid.
Att kombinera kirurgi med behandling med uppvärmda cellgifter i bukhålan under operation leder till att upp till 32 procent av patienter med bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer är sjukdomsfria fem år senare. Det visar läkaren Peter Cashin i sin avhandling där han även utvecklat ett poängsystem för att bättre kunna selektera de patienter som metoden passar.
Hög kaffekonsumtion ökar inte risken för benskörhet och frakturer – något som föreslagits i tidigare forskning. Det visar en studie från Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset som idag presenteras vid den årliga internationella ECTS-konferensen som hålls i Stockholm denna vecka.
I en avhandling från Uppsala universitet visar Thomas Wallby att barnhälsovården klarar sitt mål att nå alla familjer med små barn, oavsett bakgrund. Men han har också sett att sårbara grupper, som BVC ska ge särskilt stöd till, inte har mer kontakt med BVC än andra.
Sverige är ett väl fungerande, tryggt och effektivt välfärdsland. Men utan personnummer hamnar man snabbt helt utanför allt det man förknippar med detta. Kulturgeografen Erika Sigvardsdotter har i sin avhandling undersökt vad det betyder att vara papperslös i Sverige, både i laglig och samhällelig mening och i existentiell mening.
Konsekvenserna av undernäring hos mödrar och barn är särskilt stora i Sydasien. I veckans nummer av den medicinska tidskriften JAMA visar forskare från Uppsala universitet i samarbete med kollegor från Bangladesh och USA att det går att sänka dödligheten hos dessa barn genom kosttillskott till modern.
Ny forskning från Uppsala universitet tyder på att en aktiv livsstil senare i livet skyddar den grå hjärnsubstansen och kognitiva funktioner hos människor. Dessa fynd publiceras nu i den vetenskapliga tidsskriften Neurobiology of Aging.