Allvarliga symptom hos astmatiker kan bland annat förklaras med förhöjda antal mastceller i lungorna. Forskare från Uppsala universitet visar nu i en artikel i tidskriften The Journal of Immunology hur mastcellerna kommer dit.
Hur nya gener uppstår är en grundläggande biologisk fråga. Nya resultat från forskare vid Uppsala universitet och USA visar att man i laboratoriemiljö kan få nya gener att utvecklas genom en mycket snabb, stegvis process där redan existerande gener med flera funktioner till en början amplifieras. Kopiorna förändras efterhand genom mutationer och utvecklar nya specialiserade funktioner.
Det är sedan tidigare känt att det finns många fördelar med att vårda ett förtidigt fött barn hud mot hud med sina föräldrar istället för i kuvös. I en avhandling från Uppsala universitet har barnsjuksköterskan Ylva Thernström Blomqvist sett att barn som började vårdas hud mot hud tidigt efter födseln även fick mer tid med hudkontakt med föräldrar under resten av vårdtiden.
Psykisk ohälsa och alkoholproblem hänger ihop. Vid Akademiska sjukhusets psykiatridivision har socionomen Christina Nehlin Gordh undersökt hur den psykiatriska vården kan bli bättre på att tidigt upptäcka och agera vid begynnande alkoholproblem. Resultaten presenteras nu i en avhandling från Uppsala universitet.
Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Brasilien, upptäckt en ny grupp nervceller som styr våra minnes- och inlärningsprocesser. Dessa celler fungerar som grindvakter och bär på en receptor för nikotin, vilket kan förklara hur rökning påverkar vår förmåga att minnas och sortera information.
Gravida kvinnor med diabetes utgör en särskild utmaning för sjukvården. Förekomsten av missbildade barn är flera gånger högre hos gravida med diabetes än icke diabetiska mödrar. I sin avhandling har läkaren Andreas Ejdesjö sett att inte bara svårighetsgraden hos moderns diabetessjukdom utan även genetiska faktorer hos både mor och barn påverkar risken för medfödda missbildningar.
Schizofreni är enligt WHO en av de tio mest funktionsnedsättande sjukdomarna i världen. Rickard Färdig har i sin avhandling utvärderat programmet IMR, Illness Management and Recovery, och sett att deltagarna i programmet fick minskade symtom och bättre coping-färdigheter. Dessutom uppvisade deltagarna minskade självmordsbeteenden.
Patienter som får höga doser cytostatika, ”cellgift”, riskerar att drabbas av smärtsamma skador på slemhinnan i munhålan. I en avhandling från Uppsala universitet visar Anncarin Svanberg att patienter som fick suga på is medan de fick cytostatikabehandlingen fick mindre besvär och behövde mindre smärtlindring.
Sjuksköterskorna på sjukvårdsrådgivningen 1177 ställde fler slutna än öppna frågor, många samtal var relativt korta och fördes inte direkt med den sjuke utan via ombud. I en unik studie har distriktssköterskan och doktoranden Annica Ernesäter vid institutionen för Folkhälso – och vårdvetenskap, Uppsala universitet, analyserat de samtal till 1177 som senare ledde fram till en Lex Maria-anmälan.
Nybildade känslominnen kan suddas ut ur människans hjärna. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science. Resultaten kan innebära ett genombrott för forskningen om minne och rädsla.
Biobanksforskning är viktig. Den kan förbättra sjukvården utan att människor utsätts för allvarliga risker. I en avhandling från Uppsala universitet hävdar Joanna Stjernschantz Forsberg att vi har en moralisk plikt att delta i den här typen av forskning.
Det finns utrymme att förbättra vårdkvaliteten inom abortvården utifrån ett patientperspektiv. Det visar Marlene Makenzius i en ny avhandling från Uppsala universitet. I sina studier har hon sett att var fjärde kvinna och hälften av de män som är involverade är inte helt nöjda med vården i samband med en abort. Aborten väckte existentiella tankar hos mer än hälften av kvinnorna.
Forskare vid Uppsala universitet har klonat en T-cellsreceptor som binder till ett antigen associerat med prostatacancer och bröstcancer. T-celler som på genetisk väg försetts med denna T-cellsreceptor har förmåga att specifikt döda prostata och bröstcancerceller. Studien publiceras denna vecka i PNAS.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att unga med ADHD har betydligt lägre kortisolvärden än barn utan denna diagnos. Dessa skillnader gentemot andra barn tycks öka med åldern.
Forskare vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och deras samarbetspartners har upptäckt en specifik genvariant som har en avgörande betydelse för om en häst kan gå i passgång och om den kan trava rent i hög fart. Studien publiceras idag i Nature.
Många barn som dör under nyföddhetsperioden skulle kunna överleva om den medicinska kunskap som finns idag var bättre spridd och använd i världen. En studie som genomförts i Quang Ninh-provinsen i norra Vietnam visar att man genom att bilda lokala grupper bestående av politiker och sjukvårdspersonal som stöttats av en faciliterare kunnat sänka dödligheten bland nyfödda med nära 50 procent.
Den medfödda ögonsjukdomen persisterande hyaloid leder till blödningar, näthinneavlossning och grumlig lins. Nu visar forskare vid Uppsala universitet i en modell för sjukdomen att den kan vara kopplad till ett för stort påslag av en tillväxtfaktor under fosterstadiet.
Personer med förhöjda värden av PCB:er och DDT i blodet löper ökad risk att få stroke. Det visar en studie från Uppsala universitet som idag publiceras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Interntional.
Användning av antipsykotiska läkemedel under graviditet ökar troligen risken för graviditetsdiabetes men ökar inte risken för att föda för stora barn, visar en ny studie av forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Studien är publicerad i julinumret av den ansedda internationella psykiatriska tidskriften Archives of General Psychiatry.
Många bakterier har dynamiska kromosomer där gener kan adderas eller förloras beroende på bakteriernas levnadsbetingelser och ekologi. Nya oväntade resultat från forskare vid Uppsala universitet tyder på att förlust av vissa typer av gener kan öka bakteriernas konkurrenskraft och överlevnadsförmåga. Resultaten har nyligen publicerats i den välrenommerade tidskriften PLoS Genetics.