I Sverige föds varje år drygt 250 barn mer än 14 veckor för tidigt. Överlevnaden har ökat de senaste åren, men kunskapen om deras fortsatta utveckling har varit ofullständig. Idag publiceras en ny studie i den ansedda vetenskapliga tidskriften JAMA, som visar att tre av fyra extremt för tidigt födda barn var normalt utvecklade eller endast hade lätta funktionshinder vid 2½ års ålder.
I en artikel i nästa nummer av den vetenskapliga tidskriften Science Signaling presenterar forskare från Uppsala universitet nya rön om mekanismerna bakom bukspottskörtelns insulinfrisättning. Resultaten kan underlätta utvecklingen av nya läkemedel som förstärker insulinsekretionen hos diabetespatienter.
Vi har alla nytta av resultaten av stora europeiska hälsostudier, men det är inte alltid lätt för forskarna att samarbeta över landsgränser. Nu startar BBMRI-LPC, ett EU-projekt som under fyra år ska arbeta för att öka forskarnas tillgång till prover och data. Forskare vid Uppsala universitet har en nyckelroll i projektet.
Nya genvarianter som har samband med hjärtfrekvens har identifierats i en omfattande studie som involverar 268 forskare från 211 institutioner och sex stora forskningskonsortier runt om i världen. Studien publiceras denna vecka i tidskriften Nature Genetics.
Både hos sjuka och friska människor bildas nya vävnader och blodkärl. Under normala förhållanden kontrolleras uppbyggnaden strikt men blodkärl i till exempel tumörer fungerar ofta dåligt. Forskare vid Uppsala universitet har nu identifierat ett protein som styr blodkärlens utmognad till rör. Vid sjukdomar där proteinet saknas eller inte fungerar blir blodkärlsbildningen defekt.
Föräldrar till 3-5-åringar som får en kallelse till BVC för rutinkontroll kommer under de närmaste åren också att få ett erbjudande att vara med i en ny forskningsstudie som ska ge bättre kunskap om förskolebarns hälsa i Sverige. Det saknas nämligen idag.
Ett internationellt forskarlag lett av svenska forskare har identifierat sju nya genregioner med koppling till fetma. Forskarna kunde också visa att de ärftliga mekanismerna som orsakar extrem fetma till stor del är desamma som orsakar mildare former av övervikt och fetma.
Om de mutationer som har orsakat en tumör kan identifieras så kan dessa ge viktig information för till exempel diagnostik och prognos av sjukdomen. Tumörprover är dock särskilt svåra att analysera. I en artikel i tidskriften Genome Biology beskriver forskare vid Uppsala universitet hur det nya verktyget Patchwork kan användas för att ta fram relevant information ur en helgenomsekvensering.
Det finns ett samband mellan höga nivåer av PCB:er och hjärtats pumpförmåga. Studien är en i raden av resultat från forskargruppen vid Uppsala universitet som visar på hälsorisker med PCB:er, trots att de varit förbjudna sedan länge.
Ett avancerat chip med vars hjälp man snabbt och med extremt hög känslighet kan mäta 92 olika tumörproteiner från 92 olika patienter finns nu vid SciLifeLab i Uppsala. Den nya tekniken kommer att vara en viktig resurs för forskare och företag som utvecklar diagnostik för olika sjukdomar.
Nya forskningsrön från Uppsala universitet visar att det finns tydliga skillnader i behandlingsresultat inom KOL-vården. Studien publiceras nu i den ansedda tidskriften Journal of Internal Medicin och ger viktig information till hälso- och sjukvården.
Vad har vi lärt oss av erfarenheterna att lägga ut äldrevård på entreprenad och vad säger den senaste forskningen om intimitet och de nära relationernas betydelse för livskvaliteten på äldre dar? Vid den tvärvetenskapliga fortbildningskonferensen Forskning pågår tas åldrande upp ur en mängd olika aspekter.
Många läkemedelsalternativ och höga läkemedelskostnader gör att det finns ett behov att försöka få läkarna att skriva ut rätt läkemedel vid rätt tillfällen och till lägst kostnad. Distriktsläkaren Keld Vægter har i sin avhandling, som lades fram vid Uppsala universitet den 1 mars, undersökt olika metoder för att skapa rationell läkemedelsförskrivning.
Forskare från Uppsala universitet och Leiden University Medical Center har i världens hittills största masspektrometriska proteomikstudie kartlagt hur genetiska varianter påverkar proteininnehållet i blodplasma. Metoden kan både kvantifiera och sekvensbestämma människans proteinprofil – till stor nytta inom forskningen om sjukdomar.
År 2015 är det dags att redovisa hur det gått i kampen för FN:s milleniemål. Men redan nu har arbetet att utforma agendan inom global hälsa efter 2015 påbörjats. I en artikel i nästa nummer av WHO Bulletin visar forskare från Uppsala universitet hur klyftorna ökat inom mödra- och barnhälsovården i Vietnam, ett tydligt exempel på hur utsatta grupper inte får del av den ekonomiska utvecklingen.
Den medicinska och tekniska utvecklingen går snabbt. Den möjliggör bättre hälsa och längre liv, men skapar också nya ekonomiska utmaningar och etiska dilemman. Uppsala satsar nu på att etablera en mötesplats för kvalificerad dialog om dessa frågor: Uppsala Health Summit.
En ny avhandling från Uppsala universitet visar att personer som efter hjärtoperation, fick sjukgymnastik och gjorde flera andningsövningar varje timme syresatte blodet bättre och fick därmed en bättre lungfunktion.
Ett internationellt möte där det handlar mer om att lyssna än att berätta för andra: Den 3-4 juni 2014 bjuds en grupp inflytelserika beslutsfattare och opinionsbildare inom hälsoområdet, representanter för akademi och industri in för att ta ett gemensamt steg mot bättre hälsa i världen.
Forskare vid Uppsala och Stockholms universitet har utvecklat en ny metod för att mäta bindningsreaktioner i levande celler utan att utsätta dem för yttre störning. Resultaten hjälper forskare att förstå hur biokemin i en levande cell skiljer sig från det man kan mäta i provrör.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att om du vet om hur många kalorier din mat innehåller så påverkar detta hur mycket du äter. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga nättidskriften Obesity.