Det blodförtunnande läkemedlet Waran används för att minska risken för blodpropp. Det är mycket viktigt att läkemedlet doseras rätt men idag är det svårt att förutsäga vilken dos en patient behöver, särskilt hos barn. I en ny avhandling från Uppsala universitet har apotekaren Anna-Karin Hamberg skapat ett dataprogram för individanpassad Waranbehandling som kan användas både för vuxna och barn.
Patienter med kroniska besvär efter en whiplashskada har ofta ont i tuggmuskulaturen. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar tandläkaren Luciano Klobas att det kan vara anspänning av tuggmuskulaturen som följd av långvarig smärta och stress som ligger bakom smärtan i käkarna. Han har också sett att en stabiliserande bettskena kan lindra patienternas smärta.
Många överviktiga som lider av obstruktiva sömnapnéer skulle må bättre om de gick ner i vikt. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att skräddarsydd beteendemedicinsk behandling är effektiv för att hjälpa dessa patienter. Avhandlingen visar också att många sitter alldeles för mycket still och att behandlingar särskilt riktade mot stillasittande behöver utvecklas och utvärderas.
Kemikalier med hormonstörande egenskaper påverkar celler i livmodern som är viktiga för nybildningen av blodkärl. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. När endotelcellernas funktion störs kan kvinnor bland annat drabbas av missfall, havandeskapsförgiftning eller infertilitet.
Att IT-systemen i vården har stora användarbarhetsbrister är känt sedan länge. Frågan är hur problemen ska lösas. I en ny avhandling från Uppsala universitet presenterar Rebecka Janols principer för hur användning och acceptans av IT-system i vården kan förbättras. Hennes forskning visar att användbarhetsbrister finns men att detta bara förklarar en del av problematiken.
Ledande forskare från hela världen samlas nästa vecka i Uppsala för att diskutera de senaste resultaten inom forskningen som syftar till immunterapeutisk behandling mot degenerativa sjukdomar som exempelvis alzheimer och ALS.
De flesta enzymer verkar mycket specifikt, men det finns undantag. Så kallade avgiftningsenzymer har märkligt nog en förmåga att inaktivera ett tjogtal läkemedel samtidigt. Nu kan ett svensk-amerikanskt forskarteam visa mekanismen bakom detta mysterium. Studien publiceras i den ansedda biokemiska tidskriften Journal of Biological Chemistry.
Hur cellerna reglerar sin egen funktion genom att ”gasa och bromsa” är viktig grundkunskap när nya smarta mediciner ska utvecklas, eller växtceller förmås att producera mer bioenergi. I en studie som publiceras i den ansedda tidskriften Nature Communications den 14 maj visar forskare vid Uppsala och Umeå universitet en modell över hur cellernas styr- och reglersystem fungerar.
När personer från lokala politiska grupper, hälsovårdsorganisationer och kvinnoorganisationer arbetade tillsammans mot samma mål halverades dödligheten för nyfödda. Det visar en studie som idag publiceras i den ansedda tidskriften PLoS Medicine.
En ny gen som är inblandad i utvecklandet av sjukdomen atopisk dermatit (eksem) hos hund har beskrivits i ett forskningssamarbete vid Uppsala universitet och SLU. Genen bildar ett protein, plakophilin 2, som är viktigt för hudens bildande och dess barriärfunktion. Fyndet visar att förändringar i hudbarriären är en bidragande orsak till förhöjd risk att utveckla atopisk dermatit.
I Sverige föds varje år drygt 250 barn mer än 14 veckor för tidigt. Överlevnaden har ökat de senaste åren, men kunskapen om deras fortsatta utveckling har varit ofullständig. Idag publiceras en ny studie i den ansedda vetenskapliga tidskriften JAMA, som visar att tre av fyra extremt för tidigt födda barn var normalt utvecklade eller endast hade lätta funktionshinder vid 2½ års ålder.
I en artikel i nästa nummer av den vetenskapliga tidskriften Science Signaling presenterar forskare från Uppsala universitet nya rön om mekanismerna bakom bukspottskörtelns insulinfrisättning. Resultaten kan underlätta utvecklingen av nya läkemedel som förstärker insulinsekretionen hos diabetespatienter.
Vi har alla nytta av resultaten av stora europeiska hälsostudier, men det är inte alltid lätt för forskarna att samarbeta över landsgränser. Nu startar BBMRI-LPC, ett EU-projekt som under fyra år ska arbeta för att öka forskarnas tillgång till prover och data. Forskare vid Uppsala universitet har en nyckelroll i projektet.
Nya genvarianter som har samband med hjärtfrekvens har identifierats i en omfattande studie som involverar 268 forskare från 211 institutioner och sex stora forskningskonsortier runt om i världen. Studien publiceras denna vecka i tidskriften Nature Genetics.
Både hos sjuka och friska människor bildas nya vävnader och blodkärl. Under normala förhållanden kontrolleras uppbyggnaden strikt men blodkärl i till exempel tumörer fungerar ofta dåligt. Forskare vid Uppsala universitet har nu identifierat ett protein som styr blodkärlens utmognad till rör. Vid sjukdomar där proteinet saknas eller inte fungerar blir blodkärlsbildningen defekt.
Föräldrar till 3-5-åringar som får en kallelse till BVC för rutinkontroll kommer under de närmaste åren också att få ett erbjudande att vara med i en ny forskningsstudie som ska ge bättre kunskap om förskolebarns hälsa i Sverige. Det saknas nämligen idag.
Ett internationellt forskarlag lett av svenska forskare har identifierat sju nya genregioner med koppling till fetma. Forskarna kunde också visa att de ärftliga mekanismerna som orsakar extrem fetma till stor del är desamma som orsakar mildare former av övervikt och fetma.
Om de mutationer som har orsakat en tumör kan identifieras så kan dessa ge viktig information för till exempel diagnostik och prognos av sjukdomen. Tumörprover är dock särskilt svåra att analysera. I en artikel i tidskriften Genome Biology beskriver forskare vid Uppsala universitet hur det nya verktyget Patchwork kan användas för att ta fram relevant information ur en helgenomsekvensering.
Det finns ett samband mellan höga nivåer av PCB:er och hjärtats pumpförmåga. Studien är en i raden av resultat från forskargruppen vid Uppsala universitet som visar på hälsorisker med PCB:er, trots att de varit förbjudna sedan länge.
Ett avancerat chip med vars hjälp man snabbt och med extremt hög känslighet kan mäta 92 olika tumörproteiner från 92 olika patienter finns nu vid SciLifeLab i Uppsala. Den nya tekniken kommer att vara en viktig resurs för forskare och företag som utvecklar diagnostik för olika sjukdomar.