Tidig upptäckt och snabba åtgärder är av största vikt för att förhindra att barn och unga med ätstörning och viktnedgång utvecklar kroniska ätstörningar med de ökade risker som följer med dessa. Agneta Rosling, överläkare och barn- och ungdomsspecialist, visar i sin avhandling att tillfrisknandet kan påskyndas med rätt behandling utan att sjukhusvistelse blir nödvändig.
Forskare från Uppsala universitet och Akademiska barnsjukhuset i Uppsala presenterar en omfattande studie av epigenetisk DNA-metylering i benmärgsprover från 764 barn med akut leukemi. Studiens resultat, som publiceras av den välrenommerade tidskriften Genome Biology, kan bidra till bättre diagnostik och behandling av akut lymfatisk leukemi (ALL) hos barn.
I en ny avhandling undersöks förekomsten av skador orsakade av hjärt-lungräddning. Resultaten innebär ingen förändrad syn på själva hjärt-lungräddningen. Den räddar liv. Däremot ger studierna viktig information till vården för bästa omhändertagande av överlevande patienter.
Tidigare har man trott att de två olika testmetoderna signalerat om samma typ av astma. Men en ny studie, som letts av forskare vid Uppsala universitet, visar att metoderna egentligen signalerar för två olika inflammationsprocesser. Genom att börja använda testen i kombination finns det större möjligheter att ge patienten med astma precis rätt behandling.
Att suga ut blodproppar ur hjärtats kranskärl vid akut hjärtinfarkt räddar inte fler liv jämfört med att endast behandla med ballongvidgning. Det visar en ny unik skandinavisk studie, som presenteras idag vid Europeiska hjärtläkarkonferensen i Amsterdam. Resultaten publiceras samtidigt i tidskriften New England Journal of Medicine.
En ny mutation i en kalciumkanal i tumöromvandlade celler i binjuren har identifierats i en studie som involverar forskare från Uppsala universitet och Yale universitet. De nya rönen har nyligen publicerats i tidskriften Nature Genetics.
Allt fler får höftledsimplantat inopererade och implantaten behöver hålla allt längre. Uppsala universitet är ett av 13 europeiska lärosäten som tillsammans fått 13 miljoner euro i forskningsanslag från EU för att utveckla mer nötningsbeständiga och ”kroppssnälla” beläggningar för ledimplantat.
En ny studie visar att samtliga undersökta barn med Crohns sjukdom hade ett vanligt förekommande virus - enterovirus - i tarmen. Detta samband har inte tidigare påvisats för denna kroniska inflammatoriska tarmsjukdom. Resultaten publiceras idag i det senaste numret av den internationella tidskriften Clinical and Translational Gastroenterology.
Ett internationellt forskarlag lett av svenska forskare har använt en ny metod för att undersöka övervikt och fetma som en orsak till hjärt-kärlsjukdom. Tidigare har man sett starka samband, men det har inte varit klart om det har varit fetman i sig som har varit orsaken eller om graden av fetma bara varit en markör för en annan bakomliggande orsak.
Uppsala universitet har fått en donation på 14 miljoner kronor av entreprenören Vince Hamilton till forskningen om en ny virusbehandling mot neuroendokrina tumörer. Därmed påbörjas planeringen av världens första studie på människor med ett genetiskt modifierat virus som specifikt angriper neuroendokrina tumörer.
Det blodförtunnande läkemedlet Waran används för att minska risken för blodpropp. Det är mycket viktigt att läkemedlet doseras rätt men idag är det svårt att förutsäga vilken dos en patient behöver, särskilt hos barn. I en ny avhandling från Uppsala universitet har apotekaren Anna-Karin Hamberg skapat ett dataprogram för individanpassad Waranbehandling som kan användas både för vuxna och barn.
Patienter med kroniska besvär efter en whiplashskada har ofta ont i tuggmuskulaturen. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar tandläkaren Luciano Klobas att det kan vara anspänning av tuggmuskulaturen som följd av långvarig smärta och stress som ligger bakom smärtan i käkarna. Han har också sett att en stabiliserande bettskena kan lindra patienternas smärta.
Många överviktiga som lider av obstruktiva sömnapnéer skulle må bättre om de gick ner i vikt. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att skräddarsydd beteendemedicinsk behandling är effektiv för att hjälpa dessa patienter. Avhandlingen visar också att många sitter alldeles för mycket still och att behandlingar särskilt riktade mot stillasittande behöver utvecklas och utvärderas.
Kemikalier med hormonstörande egenskaper påverkar celler i livmodern som är viktiga för nybildningen av blodkärl. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. När endotelcellernas funktion störs kan kvinnor bland annat drabbas av missfall, havandeskapsförgiftning eller infertilitet.
Att IT-systemen i vården har stora användarbarhetsbrister är känt sedan länge. Frågan är hur problemen ska lösas. I en ny avhandling från Uppsala universitet presenterar Rebecka Janols principer för hur användning och acceptans av IT-system i vården kan förbättras. Hennes forskning visar att användbarhetsbrister finns men att detta bara förklarar en del av problematiken.
Ledande forskare från hela världen samlas nästa vecka i Uppsala för att diskutera de senaste resultaten inom forskningen som syftar till immunterapeutisk behandling mot degenerativa sjukdomar som exempelvis alzheimer och ALS.
De flesta enzymer verkar mycket specifikt, men det finns undantag. Så kallade avgiftningsenzymer har märkligt nog en förmåga att inaktivera ett tjogtal läkemedel samtidigt. Nu kan ett svensk-amerikanskt forskarteam visa mekanismen bakom detta mysterium. Studien publiceras i den ansedda biokemiska tidskriften Journal of Biological Chemistry.
Hur cellerna reglerar sin egen funktion genom att ”gasa och bromsa” är viktig grundkunskap när nya smarta mediciner ska utvecklas, eller växtceller förmås att producera mer bioenergi. I en studie som publiceras i den ansedda tidskriften Nature Communications den 14 maj visar forskare vid Uppsala och Umeå universitet en modell över hur cellernas styr- och reglersystem fungerar.
När personer från lokala politiska grupper, hälsovårdsorganisationer och kvinnoorganisationer arbetade tillsammans mot samma mål halverades dödligheten för nyfödda. Det visar en studie som idag publiceras i den ansedda tidskriften PLoS Medicine.
En ny gen som är inblandad i utvecklandet av sjukdomen atopisk dermatit (eksem) hos hund har beskrivits i ett forskningssamarbete vid Uppsala universitet och SLU. Genen bildar ett protein, plakophilin 2, som är viktigt för hudens bildande och dess barriärfunktion. Fyndet visar att förändringar i hudbarriären är en bidragande orsak till förhöjd risk att utveckla atopisk dermatit.