I en ny studie som idag publiceras i tidskriften Plos One visar forskare vid Uppsala universitet att den skadliga effekten av rökning förvärras om personen har höga halter av PCB i blodet. Detta tyder på att miljögifter samverkar med andra riskfaktorer för olika sjukdomar – ett område som inte är tillräckligt utforskat enligt forskarna.
Det är allmänt känt att den förväntade livslängden är kortare för män än för kvinnor. En ny studie som letts av forskare vid Uppsala universitet visar på ett samband mellan förlust av Y-kromosomen i blodceller och både en kortare livslängd och högre dödlighet från cancer i andra organ.
Sedan det första spadtaget togs i maj 2012 har en unik forskningsmiljö skapats för SciLifeLabs verksamhet i en ny tillbyggnad vid Biomedicinskt Centrum. Nu är det inflyttat och klart och idag invigdes de nya lokalerna under festliga former i närvaro av bland andra utbildningsminister Jan Björklund och de världskända forskarna Craig Venter och Janet Thornton.
I en världsomfattande studie har forskare studerat om inflammationshämning kan förebygga sjukdomstillstånd som har sin grund i åderförkalkning. Hos i övrigt välbehandlade patienter med kronisk kranskärlssjukdom hade behandlingen inga säkra effekter på dödlighet och sjuklighet i hjärt-kärlsjukdom.
De flesta känner till att antioxidanter är bra för hälsan. Men forskningsresultaten på området har varit motsägelsefulla. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Rikard Åsgård att antioxidanten betakaroten ger positiva effekter för de flesta medan den vid höga nivåer av oxidativ stress slår om och bidrar till ökad oxidativ stress och DNA skada.
När tumörer växer till behövs nya blodkärl som kan förse tumörcellerna med syre och näring. En forskargrupp vid Uppsala universitet har upptäckt en ny form av cellkommunikation som gör att blodkärlsbildningen avstannar och tumörtillväxten försenas. Resultaten kan förklara varför friska personer under lång tid kan ha små vilande tumörer som inte växer till utan blodkärlsnybildning.
Skolsköterskan har en mycket viktig roll i det skolbaserade vaccinationsprogrammet mot HPV som startade 2012. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att det är från just skolsköterskan som både föräldrar och elever vill få information.
Den ökande antibiotikaresistensens konsekvenser är kostsamma, både i människoliv och i pengar. Inom EU har kostnaderna uppskattats till cirka 1,5 miljarder euro per år. Uppsala universitet blir nu en ledande part i ett gigantiskt projekt finansierat av Innovative Medicines Initiative (IMI) där akademi, läkemedels- och bioteknikindustri tillsammans ska få fart på utvecklingen av nya antibiotika.
I en ny avhandling om diabetes från Uppsala universitet visar allmänläkaren Stefan Jansson att personer med diabetes har fått förbättrad överlevnad under den 30 års-period han studerat. Han har också visat att risken för hjärt-kärlkomplikationer inte minskar genom screening för diabetes.
Att rökning innebär stora hälsorisker är numera allmänt accepterat. Nya forskningresultat från Uppsala universitet och Uppsala Clinical Research Center visar att rökning förändrar flera gener som kan kopplas till hälsoproblem hos rökare, till exempel ökad risk för cancer och diabetes.
Perfluorerade ämnen är miljögifter som finns i till exempel vattenavstötande textilier och brandsläckningsskum. En forskargrupp ledd från Uppsala universitet har i en ny studie sett kopplingar mellan höga nivåer av perfluorerade ämnen i blodet och diabetes. Resultaten publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia.
Lesbiska par som bildar familj genom assisterad befruktning med donerade spermier är nöjdare med sin relation och uppvisar mindre föräldrastress än heterosexuella par som genomgått IVF-behandling. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Hur bakterier snabbt anpassar sig till en förändrad yttre miljö med fortsatt hög tillväxt är en av forskningens stora utmaningar inom molekylär mikrobiologi. Det har inte minst betydelse för förståelsen av antibiotikaresistens. I en studie från Uppsala universitet presenteras nu en modell över hur bakterier genom smart reglering av sitt genuttryck snabbt kan anpassa sig till förändringar i miljön.
Inom modern sjukvård är det inte ovanligt med behandlingar där biomaterial, alternativt celler och vävnader används. Problemet är att patientens naturliga immunförsvar ofta reagerar och försvårar behandlingen. I ett stort EU-finansierat projekt lett från Uppsala universitet ska nu akademin och företag tillsammans lära sig att efterlikna naturens eget sätt att reglera systemet.
Vid implantatoperationer är infektioner ett stort problem. I en ny avhandling visar doktoranden Mirjam Lilja att modifiering av implantatytor med hjälp av bioaktiva skikt som dessutom har antibakteriella egenskaper kan vara ett sätt att minska infektionsrisken.
Retrovirus kan korsa artbarriärer och infektera nya värdorganismer, men kunskapen om deras evolutionära historia är begränsad. Eftersom retorvirus kan ge upphov till svåra sjukdomar är det angeläget att få veta mer om dem. Genom att kartlägga endogena retrovirus kan forskare vid Uppsala universitet nu ge en unik inblick i de evolutionära samspelen mellan retrovirus och deras värdorganismer.
Medicinering med Waran för att förebygga blodpropp är vanligt, men kräver en hel del arbete med att ställa in dosen. I en ny internationell studie som publiceras i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine visar forskaren Mia Wadelius med kollegor i Uppsala, Enköping och England att en snabb genanalys vid behandlingsstart leder till att rätt dos av Waran kan uppnås snabbare.
I en ny avhandling har Josefin Bäckström vid Uppsala universitet undersökt hur anhöriga till brännskadade personer mår. Studierna visar bland annat att kommunikation mellan vårdgivare och närstående kan förbättras och att bemötandet i så stor utsträckning som möjligt bör anpassas efter individens personliga omständigheter.
Vävnadsprocesser vid långvarig smärta som kronisk tennisarmbåge kan visualiseras med bilddiagnostisk metod. Det visar resultat från forskare vid Uppsala universitet som nu publiceras i PLOS ONE. Forskaren Magnus Peterson presenterar en ny användning av positron-emissions-tomografi (PET) och en markör för signalreceptorn NK1 för att visualisera en fysiologisk process associerad till smärtan.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara en bra metod för att hjälpa personer med hyperacusis att bli mindre känsliga för ljud. Det visar en ny doktorsavhandling från Uppsala universitet.