Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel

  • Smitta funnen i råttor i svenska storstäder

    ​För första gången sedan 1930-talet har forskare funnit svenska råttor infekterade med bakterien Leptospira interrogans serovar icterohaemorrhagiae, en smitta som kan överföras till människa och som i allvarliga fall orsakar Weils sjukdom. Resultaten publiceras nu vetenskapligt och en större studie omfattande fler råttor har inletts.

  • Framgången för HPV-vaccin beroende av stöd till skolsköterskor

    Skolsköterskor behöver få adekvata förutsättning och fortbildning när ett nytt vaccin ska implementeras. Deras roll är mycket viktig för framgången och en stor majoritet upplever att det statliga stödet inte använts som avsett. Detta konstateras i en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • Tidig kontakt med hundar kopplat till lägre risk för barnastma

    En grupp svenska forskare har studerat sambandet mellan tidig djurkontakt och senare astmasjukdom hos en miljon svenska barn. Frågan har tidigare undersökts men utan samstämmiga resultat. Den nya studien visar att barn som växer upp med hund har ungefär 15 procent lägre risk att drabbas av astma i skolåldern.

  • Risken för hjärtinfarkt halverad för Vasaloppsåkare

    Stora folksjukdomar kan förebyggas med motion. Det framgår av en ny avhandling som presenteras vid Uppsala universitet. Avhandlingens författare Ulf Hållmarker har i många år varit tävlingsläkare för Vasaloppet och har i sina studier sett att fysiskt aktiva personer med sund livsstil har ungefär hälften så hög risk, jämfört med övriga befolkningen, att få en första hjärtinfarkt eller stroke.

  • ​Kostens många ansikten på Rudbeckdagen

    Vad är sant och falskt när det gäller gluten, hjärnans belöningssystem och hälsosam nordisk mat? På årets Olof Rudbeckdag är temat Kostens många ansikten. Professorer och forskare berättar mer om vad de vet om livsmedel och Olof Rudbeckpriset delas ut, i år till professor Otto Cars, som bland annat har grundat ReAct. Fredag 16 oktober 9-15.45 i Uppsala.

  • Konferensrapport visar vägen i antibiotikaresistensfrågan

    Under sommarens internationella toppmöte om antibiotikaresistens, Uppsala Health Summit, var målet att ta ett konkret steg framåt för att möta hälsoutmaningen. Nu presenteras slutsatserna i en rapport som ger aktörerna en rad konkreta uppmaningar.

  • Dålig tandhälsa associerad med kardiovaskulär sjukdom

    Tandlossning är associerad med kardiovaskulär ohälsa och sämre prognos hos patienter med känd kranskärlssjukdom. Det visar den hittills största studien på området - presenterad i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet imorgon den 9 oktober.

  • Ny metod att förutsäga ökad risk för icke ärftlig bröstcancer

    Att tidigt kunna upptäcka cancer, eller till och med förutse vilka människor som har större risk att drabbas, skulle avsevärt förbättra möjligheterna att behandla sjukdomen. I en internationell studie som letts från Uppsala universitet har forskarna upptäckt att till synes friska bröstceller innehåller genetiska förändringar som kan kopplas till en ökad risk för icke ärftlig bröstcancer.

  • ​Integration – på väg in i det svenska samhället

    Vad är svenskhet och hur överförs den? Vilken förmåga har lärarna i skolan att möta föräldrar och elever med olika kulturell bakgrund? Hur tar Sverige hand om ensamkommande flickor och deras integration? Dessa frågor och fler kommer att tas upp under konferensen Forskning pågår där forskare möter yrkesverksamma inom till exempel skola och hälsovård.

  • Barnmorskans roll viktig i mötet med ny kultur

    Somaliskfödda kvinnors möte med kvinnohälsovården i Sverige är en positiv erfarenhet samtidigt som det kan skapar osäkerhet när budskapen skiljer sig från det man lärt sig. Men mötet kan vara en viktig länk in i det nya samhället om stödet är det rätta, visar barnmorskan Ulrica Byrskog i sin avhandling som hon lägger fram den 1 oktober.

  • Forskare identifierar skillnader mellan tumörer beroende på medfödd genetisk bakgrund

    Forskare från Uppsala universitet och Broad Institute, USA, har identifierat likheter och skillnader mellan vad som händer i samma slags tumör när den uppstår i olika hundraser. Resultatet, som publicerats i tidskriften Genome Research, tros kunna leda till en bättre förståelse för hur olika människors medfödda genetiska bakgrund styr förändringarna i en lymfomtumör.

  • Rwanda: snabbt sjunkande barnadödlighet, minskande sociala klyftor

    Efter folkmordet i mitten av 1990-talet har Rwanda genomfört en lång rad reformer, som samverkat till att förbättra barns hälsa och överlevnad. I sin avhandling beskriver Aimable Musafili från Uppsala universitet och University of Rwanda en imponerande sänkning av barnadödligheten i Rwanda och minskande sociala skillnader i barns överlevnad.

  • Nytt egentest visar risken för allvarlig ärftlig sjukdom

    Familjär hyperkolesterolemi (FH) är en ärftlig sjukdom som leder till högt kolesterol och risk för tidig hjärtinfarkt eller stroke. Många som har sjukdomen vet inte om det. Imorgon, på internationella FH-dagen, lanseras ett vetenskapligt utvecklat webbaserat egendiagnostiskt test för personer som misstänker att de har FH.

  • Ny smart forskningsrobot kan snabba på cancerforskning

    En ny smart forskningsrobot kan snabba på forskningen kring cancerbehandlingar. Roboten som själv planerar och utför experiment med många substanser, har utvecklats under ledning av Mats Gustafsson, professor i medicinsk bioinformatik vid Uppsala universitet. En artikel i ämnet publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports (Nature).

  • Olika typer av äldreboenden remitterar olika ofta till akuten

    Att åka till akuten vid försämringar i hälsotillståndet är ibland nödvändigt för äldre som bor på äldreboenden. Men ett akutbesök kan också innebära risker för exempelvis ökad förvirring och det är viktigt att undvika onödiga remitteringar till akuten. I en ny avhandling har organisatoriska faktorer relaterade till remitteringar av äldre personer från äldreboenden till akuten undersökts.

  • ​Cancersjuka barn vill veta mer om sin sjukdom

    Cancersjuka barn vill ha ärlig information om sin sjukdom. Om de får det, mår både barnet, syskon och föräldrar bättre under sjukdomstiden. Och det är ofta barnen som tar initiativ till att prata om döden och om sjukdomen. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • En tredjedel av cancerdrabbade tonåringar rapporterar ångest 10 år senare

    Utvecklingen av livskvalitet och ångest- och nedstämdhetssymtom bland personer som diagnosticerats med cancer under tonåren följer inte ett rakt spår. En del utvecklar ångest- och depressionssymtom även lång tid efter avslutad behandling. En unik studie från Uppsala universitet som följt tonåringar som drabbats av cancer visar att en tredjedel rapporterar ångest 10 år efter diagnos.

  • Årets Hjärnäpple till två medicinare

    Hjärnäpplet, Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, tilldelas i år professorerna Lars Wallentin och Stefan James för deras insatser inom Uppsala Clinical Research.

Visa mer