Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel

  • Ny kunskap kan leda till bättre behandlingar av glioblastom

    Blodkärlen i hjärntumörformen glioblastom har ofta dålig funktion, vilket bidrar till att tumörerna är elakartade och svårbehandlade. I en ny studie ledd från Uppsala universitet har forskarna funnit ett samband mellan tillväxtfaktorn pleiotrophin, dåligt fungerande blodkärl och sämre överlevnad hos patienterna.

  • Blodprov avslöjar din verkliga ålder

    Ett vanligt blodprov kan avslöja din biologiska ålder – hur gammal din kropp egentligen är. Det visar ny forskning från Uppsala universitet, som publiceras i open access-tidskriften Scientific Reports (Nature) i dag. Med den här kunskapen kan det vara lättare att motivera medicinska behandlingar eller få en patient att ändra livsstil och samtidigt kunna följa effekten av behandlingen.

  • Posttraumatiskt stressyndrom speglar en obalans mellan hjärnans signalsystem

    Att vara med om en traumatisk händelse kan orsaka livslånga ångestbesvär kallat posttraumatiskt stressyndrom. Nu visar forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet att personer med posttraumatiskt stressyndrom har en obalans mellan två av hjärnans signalsystem, serotonin och substans P. Ju större obalans, desto allvarligare symptom uppvisar patienterna.

  • Hälsa, politik och kultur i Afrika i centrum för ny satsning

    Uppsala universitet startar en ny utbildnings- och forskningsmiljö,"Health, Politics and Culture in Africa", om förhållanden på afrikanska kontinenten. Denna vecka arrangeras två öppna evenemang: Ett studentseminarium på Västgöra nation och en halvdag med föreläsningar i Universitetshuset.

  • Smitta funnen i råttor i svenska storstäder

    ​För första gången sedan 1930-talet har forskare funnit svenska råttor infekterade med bakterien Leptospira interrogans serovar icterohaemorrhagiae, en smitta som kan överföras till människa och som i allvarliga fall orsakar Weils sjukdom. Resultaten publiceras nu vetenskapligt och en större studie omfattande fler råttor har inletts.

  • Framgången för HPV-vaccin beroende av stöd till skolsköterskor

    Skolsköterskor behöver få adekvata förutsättning och fortbildning när ett nytt vaccin ska implementeras. Deras roll är mycket viktig för framgången och en stor majoritet upplever att det statliga stödet inte använts som avsett. Detta konstateras i en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • Tidig kontakt med hundar kopplat till lägre risk för barnastma

    En grupp svenska forskare har studerat sambandet mellan tidig djurkontakt och senare astmasjukdom hos en miljon svenska barn. Frågan har tidigare undersökts men utan samstämmiga resultat. Den nya studien visar att barn som växer upp med hund har ungefär 15 procent lägre risk att drabbas av astma i skolåldern.

  • Risken för hjärtinfarkt halverad för Vasaloppsåkare

    Stora folksjukdomar kan förebyggas med motion. Det framgår av en ny avhandling som presenteras vid Uppsala universitet. Avhandlingens författare Ulf Hållmarker har i många år varit tävlingsläkare för Vasaloppet och har i sina studier sett att fysiskt aktiva personer med sund livsstil har ungefär hälften så hög risk, jämfört med övriga befolkningen, att få en första hjärtinfarkt eller stroke.

  • ​Kostens många ansikten på Rudbeckdagen

    Vad är sant och falskt när det gäller gluten, hjärnans belöningssystem och hälsosam nordisk mat? På årets Olof Rudbeckdag är temat Kostens många ansikten. Professorer och forskare berättar mer om vad de vet om livsmedel och Olof Rudbeckpriset delas ut, i år till professor Otto Cars, som bland annat har grundat ReAct. Fredag 16 oktober 9-15.45 i Uppsala.

  • Konferensrapport visar vägen i antibiotikaresistensfrågan

    Under sommarens internationella toppmöte om antibiotikaresistens, Uppsala Health Summit, var målet att ta ett konkret steg framåt för att möta hälsoutmaningen. Nu presenteras slutsatserna i en rapport som ger aktörerna en rad konkreta uppmaningar.

  • Dålig tandhälsa associerad med kardiovaskulär sjukdom

    Tandlossning är associerad med kardiovaskulär ohälsa och sämre prognos hos patienter med känd kranskärlssjukdom. Det visar den hittills största studien på området - presenterad i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet imorgon den 9 oktober.

  • Ny metod att förutsäga ökad risk för icke ärftlig bröstcancer

    Att tidigt kunna upptäcka cancer, eller till och med förutse vilka människor som har större risk att drabbas, skulle avsevärt förbättra möjligheterna att behandla sjukdomen. I en internationell studie som letts från Uppsala universitet har forskarna upptäckt att till synes friska bröstceller innehåller genetiska förändringar som kan kopplas till en ökad risk för icke ärftlig bröstcancer.

  • ​Integration – på väg in i det svenska samhället

    Vad är svenskhet och hur överförs den? Vilken förmåga har lärarna i skolan att möta föräldrar och elever med olika kulturell bakgrund? Hur tar Sverige hand om ensamkommande flickor och deras integration? Dessa frågor och fler kommer att tas upp under konferensen Forskning pågår där forskare möter yrkesverksamma inom till exempel skola och hälsovård.

  • Barnmorskans roll viktig i mötet med ny kultur

    Somaliskfödda kvinnors möte med kvinnohälsovården i Sverige är en positiv erfarenhet samtidigt som det kan skapar osäkerhet när budskapen skiljer sig från det man lärt sig. Men mötet kan vara en viktig länk in i det nya samhället om stödet är det rätta, visar barnmorskan Ulrica Byrskog i sin avhandling som hon lägger fram den 1 oktober.

  • Forskare identifierar skillnader mellan tumörer beroende på medfödd genetisk bakgrund

    Forskare från Uppsala universitet och Broad Institute, USA, har identifierat likheter och skillnader mellan vad som händer i samma slags tumör när den uppstår i olika hundraser. Resultatet, som publicerats i tidskriften Genome Research, tros kunna leda till en bättre förståelse för hur olika människors medfödda genetiska bakgrund styr förändringarna i en lymfomtumör.

  • Rwanda: snabbt sjunkande barnadödlighet, minskande sociala klyftor

    Efter folkmordet i mitten av 1990-talet har Rwanda genomfört en lång rad reformer, som samverkat till att förbättra barns hälsa och överlevnad. I sin avhandling beskriver Aimable Musafili från Uppsala universitet och University of Rwanda en imponerande sänkning av barnadödligheten i Rwanda och minskande sociala skillnader i barns överlevnad.

Visa mer