Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel

  • Ny avhandling om hälso- och sjukvårdspersonalens religions- och samvetsfrihet

    Vilken laglig rätt har sjukvårdspersonal att vägra utföra sådan vård som man menar strider mot sin religion eller tro? Det har Kavot Zillén undersökt i sin avhandling i rättsvetenskap där hon analyserar skyddet för religionsfrihet i regeringsformen men även diskrimineringslagens och Europakonventionens bestämmelser om religiös diskriminering.

  • Proteome arrays ger nya insikter i autoimmuna sjukdomar

    Forskare vid Uppsala Universitet och Karolinska Institutet visar i ett internationellt samarbete hur ny teknik, proteome arrays, framgångsrikt kan användas för att karaktärisera autoimmuna sjukdomar och identifiera nya diagnostiska markörer. Fynden publiceras nu i tidskriften Scientific Reports.

  • Klartecken för klinisk prövning av helt ny cancerbehandling

    Läkemedelsverket och den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har nu gett klartecken för en klinisk prövning för en helt ny behandling med hjälp av ett onkolytiskt virus, för patienter med neuroendokrin cancer. Viruset har kunnat tas fram tack vare donationer från tusentals personer runtom i världen.

  • Förenklad abortvård kan stärka indiska kvinnors egenmakt

    Oberoende av samhällsstatus, utbildning, ålder så kan kvinnor ta hand om sin reproduktion - om man bara ger dem rätten att bestämma över sina egna kroppar. Den slutsatsen drar Mandira Paul i sin nya avhandling som snart försvaras vid Uppsala universitet. I sina studier har hon undersökt hur man, i resurssnåla kontext, kan förenkla vården kring reproduktiv hälsa och ge kvinnor mer egenmakt.

  • ​Hur påverkas enskilda celler av läkemedel?

    Uppsalaforskare har utvecklat en metod som kan visa hur enskilda celler påverkas av behandling med läkemedel. Hittills har det bara varit möjligt att undersöka effekter på proteiner och RNA-molekyler hos grupper av celler, men nu går detta att göra cell för cell. En vetenskaplig artikel om metoden publicerades nu i tidskriften Cell Reports.

  • Ny metod för bättre behandling av bröstcancer

    En ny metod för att bestämma typ av bröstcancerbehandling har i en ny studie visat sig lika tillförlitlig som standardmetoden, samtidigt som patienten slipper kirurgiskt ingrepp för vävnadsprover. Resultaten tyder också på att metoden kan leda till mer korrekt behandling.

  • ​Sällsynt förstadiecell till humana mastceller hittad

    För första gången har man hittat mastcellsprogenitorer i blod hos människor. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publicerats i tidskriften Blood. Tidigare har man bara sett dem hos möss. Det här fyndet kommer att kunna vara till hjälp när det gäller att förstå och hitta ny behandling av mastcellsrelaterade sjukdomar, till exempel astma eller atopiskt eksem.

  • ​Ökad förståelse för tidiga sjukdomsmekanismer vid ledgångsreumatism

    I en ny avhandling från Uppsala universitet - Function and Regulation of B-cell Subsets in Experimental Autoimmune Arthritis - har forskare studerat vilken roll de vita blodkroppar som kallas B-lymfocyter har, när en person drabbas av autoimmun artrit, även kallat ledgångsreumatism. I studien har man tittat på vad som händer i kroppen långt innan sjukdomen bryter ut.

  • Föräldrar vill att barnen känner till donationen

    Föräldrar som får barn med hjälp av donerade ägg eller spermier vill berätta för barnen om hur de kom till. Att hemlighålla behandlingen kan skada relationerna i familjen, tror föräldrarna. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet: ”The child’s best interest – Perspectives of gamete recipients and donors”.

  • Ny kunskap kan leda till bättre behandlingar av glioblastom

    Blodkärlen i hjärntumörformen glioblastom har ofta dålig funktion, vilket bidrar till att tumörerna är elakartade och svårbehandlade. I en ny studie ledd från Uppsala universitet har forskarna funnit ett samband mellan tillväxtfaktorn pleiotrophin, dåligt fungerande blodkärl och sämre överlevnad hos patienterna.

  • Blodprov avslöjar din verkliga ålder

    Ett vanligt blodprov kan avslöja din biologiska ålder – hur gammal din kropp egentligen är. Det visar ny forskning från Uppsala universitet, som publiceras i open access-tidskriften Scientific Reports (Nature) i dag. Med den här kunskapen kan det vara lättare att motivera medicinska behandlingar eller få en patient att ändra livsstil och samtidigt kunna följa effekten av behandlingen.

  • Posttraumatiskt stressyndrom speglar en obalans mellan hjärnans signalsystem

    Att vara med om en traumatisk händelse kan orsaka livslånga ångestbesvär kallat posttraumatiskt stressyndrom. Nu visar forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet att personer med posttraumatiskt stressyndrom har en obalans mellan två av hjärnans signalsystem, serotonin och substans P. Ju större obalans, desto allvarligare symptom uppvisar patienterna.

  • Hälsa, politik och kultur i Afrika i centrum för ny satsning

    Uppsala universitet startar en ny utbildnings- och forskningsmiljö,"Health, Politics and Culture in Africa", om förhållanden på afrikanska kontinenten. Denna vecka arrangeras två öppna evenemang: Ett studentseminarium på Västgöra nation och en halvdag med föreläsningar i Universitetshuset.

  • Smitta funnen i råttor i svenska storstäder

    ​För första gången sedan 1930-talet har forskare funnit svenska råttor infekterade med bakterien Leptospira interrogans serovar icterohaemorrhagiae, en smitta som kan överföras till människa och som i allvarliga fall orsakar Weils sjukdom. Resultaten publiceras nu vetenskapligt och en större studie omfattande fler råttor har inletts.

  • Framgången för HPV-vaccin beroende av stöd till skolsköterskor

    Skolsköterskor behöver få adekvata förutsättning och fortbildning när ett nytt vaccin ska implementeras. Deras roll är mycket viktig för framgången och en stor majoritet upplever att det statliga stödet inte använts som avsett. Detta konstateras i en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • Tidig kontakt med hundar kopplat till lägre risk för barnastma

    En grupp svenska forskare har studerat sambandet mellan tidig djurkontakt och senare astmasjukdom hos en miljon svenska barn. Frågan har tidigare undersökts men utan samstämmiga resultat. Den nya studien visar att barn som växer upp med hund har ungefär 15 procent lägre risk att drabbas av astma i skolåldern.

Visa mer