Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel

  • Ohälsokostnader stora för samhällets miljögifter

    Att minska mängden miljögifter i samhället skulle kunna minska samhällskostnaderna för sjukdomar som diabetes avsevärt. Det är slutsatsen i en studie där man beräknat kostnaderna för den andel sjukdomsfall som enligt tidigare studier kan förklaras av just miljögifter.

  • Generna påverkar när vi får barn och hur många

    Hur många barn man får och vid vilken ålder är inte helt och hållet ett fritt val. Den individuella genuppsättningen spelar också roll. Det visar en ny stor studie, som letts av bland annat Uppsala universitet och som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics.

  • Tredimensionella cellkulturer öppnar nya möjligheter för läkemedelsutveckling

    Att förstå hur celler i en tumör reagerar på läkemedelsbehandling är viktigt för att kunna utveckla så effektiva läkemedel som möjligt. I nätupplagan av tidskriften Cell Chemical Biology rapporterar forskare från Uppsala universitet om en ny metod för att studera hur vilande cancerceller reagerar på läkemedelsbehandling.

  • Blodprov skulle kunna avslöja cancer

    Genom att förstora upp molekyler i blodet 1500 gånger och sedan färga in dem med fluorescerande färg skulle det kunna bli lättare att i blodprov hitta dels tecken på cancer och dels se om medicineringen mot cancern hjälper. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • Framtidens cancerbehandling på Rudbeckdagen 2016

    Antalet cancerfall riskerar att dubblas på 25 år och trots betydande framsteg står vetenskapen inför allt större utmaningar. Vid årets Olof Rudbeckdag presenterar ett urval av landets främsta cancerforskare sitt arbete vid den absoluta forskningsfronten.

  • Lyssna på patienten

    Patientperspektivet är viktigt i all medicinsk forskning, särskilt när det gäller utveckling av läkemedel. Nu startar PREFER: ett forskningsprojekt som ska utvärdera när och hur patienters preferenser kring risk och nytta bör ingå i beslut omkring läkemedel och andra medicinska produkter.

  • Rundmask mer användbar än forskare tidigare trott

    Eftersom rundmasken Caenorhabditis elegans används som modellorganism inom forskning är denna millimeterstora mask väldigt väl utforskad. En forskargrupp vid Uppsala universitet har nu visat att denna mask är ett ännu mer komplett modellsystem än man tidigare trott, till exempel för studier av funktioner som är viktiga under tidig embryonalutveckling. Studien publiceras i Scientific Reports.

  • Livskvaliteten lika trots olika behandling

    Patienter med hjärntumör som har behandlats med strålning har lika god livskvalitet som patienter som har fått cellgiftsbehandling. Det visar en ny internationell studie där Uppsala universitet har medverkat och som publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Oncology.

  • Bra motorik förbättrar inlärningen

    Spädbarn med bra motorik är bättre på att lösa uppgifter som kräver bra tankeförmåga. Det visar en ny studie gjord vid Uppsala universitets Barn- och Babylab och som snart publiceras online i den vetenskapliga tidskriften Psychological Science. Det här kan vara ett argument för att satsa mer på idrott i grundskolan och aktiv lek inom förskolan.

  • Artificiell intelligens avslöjar mekanism bakom hjärntumör

    Forskare från Uppsala universitet har använt en datormodell för att studera hur hjärntumörer uppkommer. Studien som idag publiceras i tidskriften EBioMedicine illustrerar hur forskare i framtiden kommer att kunna utgå från storskaliga data för att hitta nya sjukdomsmekanismer och identifiera nya målmolekyler för behandling.

  • Minnet av en hjärtinfarkt lagras i våra gener

    Att både arv och miljö påverkar vår risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom är väl känt. I en ny studie från Uppsala universitet visar forskarna nu att minnet av en hjärtinfarkt kan lagras i våra gener genom epigenetiska förändringar. Resultaten har publicerats i tidskriften Human Molecular Genetics.

  • Uppsala Health Summit 11-12 oktober: Pre-conference report

    Inför toppmötet Uppsala Health Summit om barnfetma, som äger rum 11 -12 oktober, har en rapport tagits fram som sätter fokus på de skilda utmaningarna, allt från sockerskatt till hur man anpassar insatser för migranter och engagerar näringslivet. Rapporten produceras för att förbereda de cirka 200 delegaterna för konkreta diskussioner.

  • Lagringstid lika viktig som ålder

    Hur länge ett blodprov som används för medicinsk forskning har legat lagrat i en biobank kan påverka provresultaten lika mycket som blodgivarens ålder gör. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften EBioMedicine. Hittills har forskning tagit hänsyn till ålder, kön och hälsofaktorer för blodlämnaren, men lagringstiden är alltså lika viktig.

  • Kriminalteknisk DNA-analys kontrollerar odlade cellers ursprung

    Cellinjer är odlade celler som ofta används för medicinsk forskning. Nya resultat från Uppsala universitet visar att sådana celler inte alltid är de man tror. Med genetiska analyser har forskarna visat att en väl använd cellinje som etablerades i Uppsala för nästan femtio år sedan har ett annat ursprung än den patient som den uppges komma ifrån.

  • Minnesaktivering innan exponering minskar rädsla vid spindelfobi

    Ångest och rädslor är vanliga problem som drabbar många och en vanlig behandling är exponeringsterapi. Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie, publicerad i Current Biology, visat hur man genom att störa återskapandet av ett rädslominnen kan förbättra effekten av exponering och få personer med spindelfobi att bli mindre rädda.

  • Fleromättat fett i kroppsfett kopplat till lägre dödlighet

    I en studie från Uppsala universitet, publicerad i den amerikanska tidskriften JAMA Cardiology, kopplas fettsyran linolsyra (omega-6) i kroppens underhudsfett till lägre dödlighet hos äldre män som följts under 15 år.

  • Mycket ljus under dagen motverkar skärmljusets påverkan på nattsömnen

    ​Användandet av elektroniska apparater som skickar ut blått ljus (som smartphones och läsplattor) under kvällstid har i tidigare forskning visat sig vara associerat med sömnproblem. Resultaten från en ny studie från Uppsala universitet tyder på att exponering för ljus under dagen kan motverka de negativa effekter som kan uppkomma som en konsekvens av elektronisk ljusexponering under kvällstid.

Visa mer