Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel

  • Tid för reflektion gav bättre måltider för de äldre

    Ett år av återkommande dietist-ledd handledning för personal på äldreboenden resulterade i en bättre måltidssituation för de äldre, bland annat avseende dukning, servering, ljudnivå och social interaktion mellan personal och brukare. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Hos vissa av de äldre som bodde på de aktuella äldreboendena påverkades minnesförmågan positivt.

  • Män med högre kognitiv förmåga bättre på att ta sin hjärtmedicin

    Efter en hjärtinfarkt är det viktigt att patienter tar läkemedel som sänker kolesterolnivåerna. En ny studie från forskare vid Uppsala och Umeå universitet publicerad i European Journal of Preventive Cardiology har funnit att generell kognitiv förmåga (intelligens) spelar roll för hur väl män tar sin ordinerade statin under både ett och två år efter hjärtinfarkten.

  • Snabb ökning av resistenta tarmbakterier bland förskolebarn i Uppsala

    I en ny avhandling visar Johan Kaarme, barnläkare vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, på en mer än sexfaldig ökning av så kallade ESBL-bildande tarmbakterier bland friska förskolebarn i Uppsala mellan 2010 och 2016, från knappt 3 procent till omkring 20 procent av barnen. På flera av de ingående förskolorna förefaller även resistensen spridas mellan barnen.

  • ​Ny typ av nanosensor identifierar DNA-byggstenar

    Forskare från Uppsala universitet och Brasilien har utvecklat en ny typ av nanosensor som kan detektera enstaka molekyler. Nanosensorn, som består av en kombination av två helt olika material, har kunnat användas bland annat för att identifiera olika byggstenar i DNA.

  • ​Mastcellers självmord bromsar inflammationer

    Genom att få mastceller att begå självmord, kan man bromsa deras skadliga verkningar. Det skulle kunna hjälpa patienter som lider av inflammatoriska sjukdomar som till exempel allergier och psoriasis. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften The British Journal of Dermatology.

  • Ursprungscellen påverkar hjärntumörers tillväxt och känslighet för behandling

    Patienter med cancerformen glioblastom har mycket dålig prognos eftersom det saknas effektiv behandling. I en studie som publiceras i tidskriften Cell Reports har forskare vid Uppsala universitet funnit ett samband mellan den celltyp som tumören uppkommit ifrån och tumörens tillväxt och känslighet mot cancerläkemedel.

  • ​Senare avnavling förhindrar blodbrist

    Att vänta ett par minuter med att klippa navelsträngen kan förhindra järnbrist hos barn upp till sex månaders ålder. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften JAMA Pediatrics och resultaten har stor betydelse i samhällen där det är vanligt att barn har blod- och järnbrist. Studien är gjord i Nepal.

  • Ny forskningsstudie öppnar upp nya möjligheter för behandling av hjärnsjukdomar

    Immunterapi är en behandling som visat sig vara effektiv mot flera svåra sjukdomar. Men för att behandla sjukdomar i hjärnan måste antikropparna först ta sig förbi den hindrande blod-hjärnbarriären. I en ny studie beskriver en forskargrupp vid Uppsala universitet hur de utvecklat en ny design av antikroppar som ökar upptaget av antikroppar i hjärnan nästan 100 gånger.

  • Hämning av proteinet EZH2 kan begränsa multipelt myelom

    I en ny studie som publiceras i tidskriften Oncotarget visar forskare från Uppsala universitet hur proteinet EZH2 medverkar i uppkomsten av cancerformen multipelt myelom, och att en hämning av EZH2 skulle kunna användas som en ny strategi för att behandla sjukdomen. Sjukdomen är idag obotlig och hittills har det varit svårt att utveckla bättre behandlingar.

  • Ökat samarbete mellan förskola och BVC för att upptäcka barn med psykisk ohälsa

    Det är bra att systematisera informationsutbytet mellan föräldrar, förskola och barnavårdscentral om man vill öka fokus på små barn med psykisk ohälsa. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, publicerad i PLOS One. Sjuksköterskor, förskollärare och föräldrar har tyckt att det systematiserade arbetssättet är bra, men strukturerade formulär är en kontroversiell fråga bland förskolepersonal.

  • Nära samarbete i vårdnätverk bra för både patient och vårdgivare

    I Sverige, liksom i USA och flera andra länder, ökar andelen multisjuka äldre inom vården. En ny studie som idag publiceras i tidskriften Health Affairs visar att erfarenheter från USA kan vara ett viktigt inspel till en högaktuell vårdfråga i Sverige – inte minst i relation till den aktuella statliga utredningen ”Effektiv vård”.

  • Våld starkt kopplat till ohälsa hos unga kvinnor

    Utsatthet för våld är vanligt och är starkt kopplat till psykisk ohälsa hos unga kvinnor visar en undersökning vid ungdomsmottagningarna i Västernorrland. Studien omfattar 1 051 kvinnor mellan 15 och 22 år och ingår i en doktorsavhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 12 januari.

  • Blicken avslöjar skillnaden mellan social ångest och autism

    Personer med social ångest delar många symptom med dem som har autistiska drag. Genom att mäta ögonrörelser hos en grupp ungdomar som alla fått diagnosen social fobi kunde forskare vid Uppsala universitet i samarbete Karolinska institutet och barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm visa att autistiska drag och social ångest är kopplade till olika processer i hjärnan.

  • Antikroppar mot rabies funna i fladdermöss

    Forskare vid Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Zoonoscentrum (ZSC) vid Uppsala universitet visar i en ny studie att det fnns antikroppar i blodet hos vissa fladdermusarter, vilket tyder på att smittan skulle kunna finnas i Sverige.

  • Olika celler i samma hjärntumör kan vara olika känsliga för behandling

    Hjärntumörformen glioblastom är svår att behandla och har mycket dålig prognos. I en studie som idag publiceras i tidskriften Cell Reports visar forskare från Uppsala universitet att en sorts stamceller i tumören förekommer i olika stadier med olika känslighet mot strål- och cellgiftsbehandling. Resultaten kan ligga till grund för utveckling av nya behandlingsstrategier.

  • En gen bidrar till många sjukdomar

    Genetiska skillnader i genen FADS1 avgör risken att drabbas av en lång rad sjukdomar. Vår förmåga att tillverka fleromättade fetter som omega-3 och omega-6 skiljer sig åt och det påverkar risken för till exempel rubbningar i ämnesomsättningen, inflammatoriska sjukdomar och flera cancerformer. Forskare har klarlagt sambanden i detalj och deras arbete publiceras nu i Nucleic Acids Research.

  • Kirurgi eller ej – läkares beslut styrs av sjukvårdssystem och ersättningsmodell

    Kroppspulsåderbråck, eller abdominellt aortaaneurysm, är ett potentiellt livshotande tillstånd som behandlas med kirurgi. Genom ett unikt internationellt samarbetsprojekt har forskare analyserat hur denna sjukdom behandlas i elva olika länder på tre kontinenter och resultaten visar på överraskande skillnader i behandlingsbeslut.

  • Paradigmskifte i behandlingen av pulsåderbråck

    Allt fler patienter med mykotiska abdominella aortaaneurysm behandlas med endovaskulär kirurgi istället för öppen kirurgi. Det visar en ny studie genomförd av den kärlkirurgiska forskargruppen vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Forskarna drar slutsatsen att fler äldre patienter kan erbjudas kirurgisk behandling med den mer skonsamma tekniken och att fler liv därmed kan räddas.

  • Ursprungscellen hos barnhjärntumörer påverkar känslighet för behandling

    Barn som får den allvarliga hjärntumörformen malignt gliom har ofta mycket dålig prognos. Nya resultat från Uppsala universitet visar att hos möss påverkas sjukdomsförloppet och tumörcellernas aggressivitet av både ålder och i vilken sorts hjärncell som tumören uppstått. Ursprunget visade sig också ha stor betydelse för hur känsliga tumörcellerna är mot cancerläkemedel.

Visa mer