I övrigt friska män med allvarlig prostatacancer kan ha stor nytta av operation. Men många som fått en diagnos behöver inte opereras. Det är forskarnas slutsatser efter att under 29 år ha följt en stor grupp skandinaviska män med prostatacancer. Resultaten publiceras i The New England Journal of Medicine.
I samband med beslut att inte återuppliva patienter som får hjärtstillestånd uppkommer ofta etiska frågeställningar. Sjuksköterskor och läkares olika perspektiv står ibland i konflikt, och det kan leda till frustration. I en ny doktorsavhandling från Uppsala universitet har Mona Pettersson undersökt de kliniska och etiska perspektiven på ”Ej HLR-beslut” inom cancervården.
Brist på sjuksköterskor och kritik mot stressig arbetsmiljö är återkommande larm om situationen inom vården. Men många trivs jättebra på jobbet, något som sällan lyfts fram i debatten. I en ny studie, publiceras i tidskriften International Journal of Nursing Studies, har Carina Ahlstedt undersökt vilka faktorer som får sjuksköterskor att trivas och stanna på en arbetsplats.
Skottlossning, våld och droger är temat för U-FOLD:s höstseminarium 2018. Deltar gör bland andra Jale Poljarevius, chef vid Uppsalapolisen, Mia-Maria Magnusson, narkotikapolis och forskare, och Christian Frödén, chef för Gränspolisens ensamkommandegrupp. Välkomna! Onsdag 14 november, kl 10–12. Universitetshuset, Biskopsgatan 3, Uppsala: Sal X
Patienter ställer sig mycket positiva till att kunna läsa sin journal på nätet och de möjligheter som denna resurs ger. Det visar en omfattande nationell enkätstudie som letts från Uppsala universitet. Resultaten är speciellt intressanta mot bakgrund av den omfattande kritik som tjänsten fått från vårdpersonal, och den oro som förändringen mött vid införandet.
Kroppen använder smärta som varningssignal, men det är också en osynlig sjukdom. Årets Rudbeckdag den 19 oktober bjuder på föreläsningar av framstående forskare om olika aspekter av smärta. Dessutom föreläser Olof Rudbeck-pristagaren Ulf Pettersson, seniorprofessor i medicinsk genetik.
Cancerpatienter som söker information på internet om tidiga experimentella studier, riskerar att få dålig och ibland felaktig information – och det på officiella webbsidor som ska kunna informera om aktuella prövningar. Det här kan få konsekvenser för patienterna, visar en ny studie från Uppsala universitet.
Digitala patientjournaler ökar rädslan för att utsättas för hot och våld hos fyra av tio vårdanställda inom psykiatri och akutvård. Det visar en ny studie från Uppsala universitet. Däremot visar studien inget samband mellan förekomst av hot och våld och digitala patientjournaler (ett år efter införandet).
Det finns strukturella förändringar i arvsmassan som kan kopplas till Tourettes syndrom. Det visar en ny studie gjord av forskare från bland annat Uppsala universitet, där arvsmassan hos 802 familjer har analyserats. Förändringarna omfattar större områden i arvsmassan och är vanligare hos individer som har Tourettes syndrom än hos friska personer, och det oavsett om syndromet har ärvts eller inte.
Ska genetikforskare informera forskningsdeltagare om de upptäcker sjukdomsrisker hos deltagarna? Hur vet vi om komplex genetisk information är relevant för enskilda människor? Enligt Jennifer Viberg Johansson, aktuell med en ny avhandling i forsknings- och bioetik, behöver både etiker och genetiker förhålla sig till att nyttan inte är garanterad.
Tyska och svenska forskare visar i en ny studie hur man genom att snabbt växla mellan två olika antibiotika drastiskt kan öka deras förmåga att döda bakterier samt bromsa resistensutvecklingen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Varför går vissa utan att tveka på lina mellan domkyrkotornen eller åker ner för Niagarafallen i en tunna medan andra skyggar för tanken att gå av köpcentrets rulltrappor? I en ny studie har forskare funnit att en viss typ av celler i hippocampus spelar en nyckelroll.
Hur uppstår antibiotikaresistens? I en ny artikel i Journal of Biological Chemistry visar forskare från Uppsala universitet hur ett bakterieenzym kan lära sig att inaktivera olika antibiotikamolekyler genom att mutera.
Hur minne och inlärning fungerar är inte klarlagt, speciellt inte på nervkretsnivå. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med brasilianska kollegor upptäckt en specifik nervcell i hjärnan som har central betydelse för inlärning. Studien, som publiceras i den ansedda tidskriften Neuron, kan få betydelse för möjligheten att motverka minnesförlust vid Alzheimers sjukdom.
Trots att både Livsmedelsverket och Socialstyrelsen de senaste åren har kommit med nya riktlinjer för mat inom äldreomsorgen, är det långt ifrån alla kommuner som rättar sig efter dem. Det är olika förutsättningar och ambitionsnivå som styr satsningarna. Bäst lyckas de kommuner som har kostvetare anställda. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Vid diagnostik av ledgångsreumatism mäts vanligen antikroppar mot aminosyran citrullin. I en ny studie från Uppsala universitet visas att det framför allt är en bred mix av olika antikroppar i leden som kan kopplas till höggradig inflammation och ledskada. Fynden, som publiceras i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases, kan på sikt leda till förbättrad diagnostik.
Ansvarstagandet för det potentiella faderskapet börjar inte förrän mannen vet om att det ska komma ett barn, eller till och med först när barnet är fött. Det är en av slutsatserna i avhandlingen "To plan or not to plan. Gender perspectives on pregnancy planning, fertility awareness and preconception health and care" som fokuserar på mäns tid i livet innan barn blir till.
Årets toppmöte Uppsala Health Summit tar sig an de svåra frågorna om framtidens cancervård. Bland deltagarna finns många viktiga internationella aktörer från hälsoorganisationer, patientorganisationer, akademi, företag, ideella organisationer och beslutande organ.
Uppsala universitet intar en central roll i ett nytt internationellt samarbete som ska effektivisera utvecklingen av verktyg för avbildande diagnostik och vidare implementering i vården.
I en ny studie, där tusentals fästingar har plockats från flyttfåglar fångade i medelhavsregionen, har forskare från Uppsala universitet identifierat arvsmassa från blödarsjukeviruset alkhurma i fästingarten Hyalomma rufipes. Resultaten pekar på att flyttfåglar kan ta med sig viruset till nya geografiska områden. Risken att viruset sprids till Sverige är dock mycket liten.
