Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel

  • Halverad dödlighet bland infarktpatienter som deltar i hjärtskola

    Patienter som deltar i den ”Hjärtskola” som nästan alla patienter erbjuds efter en första hjärtinfarkt lever längre än patienterna som ej deltar. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet som idag publiceras i tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.

  • Kvinnors bukfetma starkare kopplad till diabetes och hjärt-kärlsjukdom

    En stor studie från Uppsala universitet, med över 325,000 deltagare, visar att bukfetma är en stor bidragande orsak till diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Studien visar också att bukfetma är en större riskfaktor för kvinnor än för män. Forskarna undersökte även hur vår genetik påverkar inlagringen av fett i buken och presenterar en ny, enklare metod för att mäta bukfetma.

  • Barns plats i stadsplaneringen högaktuellt tema på Uppsala Health Summit 2019

    Dagens förtätning av städer leder till minskat utrymme för lekplatser, skolgårdar och spontan lek, vilket påverkar barns hälsa och utveckling negativt. Trots att barnkonventionen blir lag i Sverige nästa år saknas ofta barnperspektivet i planeringen. Det internationella toppmötet Uppsala Health Summit den 8-9 oktober fokuserar på samhällsåtgärder som främjar barns rörelsefrihet och livslust.

  • Nytt WHO-reagens för autoantikroppar positivt för SLE-patienter

    I en ny studie, som publiceras i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases, presenteras ett WHO-referensreagens som tagits fram av ett internationellt team av forskare och kliniska laboratorier. Detta reagens kommer att underlätta justering av autoantikroppsanalyser vid SLE och därmed också diagnos och behandling av SLE-patienter.

  • Dödlighet i brustet kroppspulsåderbråck minskar i Sverige

    Risken att dö på grund av kroppspulsåderbråck går stadigt ned i Sverige. Det har en forskargrupp vid Uppsala universitet kunnat fastslå efter en omfattande genomgång av alla personer som drabbats av brusten kroppspulsåder i Sverige under 20 års tid. Resultaten visar att nya operationstekniker och införandet av screening ligger bakom den förbättrade överlevnaden.

  • Ny metod gör det lättare att identifiera rätt biomarkör

    Det finns ett ökande behov av biomarkörer för tidig diagnostik av sjukdomar och uppföljning av behandling. Så kallade exosomer är lovande för detta ändamål men det kan vara svårt att se vilka exosomer som kommer från vilka vävnader. I en ny studie presenterar forskare från Uppsala universitet och ett avknoppningsföretag en teknik för att effektivt identifiera ytproteiner på enskilda exosomer.

  • Nyupptäckta signalsamband kan bli viktiga för att behandla hjärntumörer

    Varje år får drygt 1 300 personer i Sverige diagnosen hjärntumör. Nu har ett internationellt samarbete bestående av forskare vid universitet i Wales, USA och Uppsala upptäckt målmolekyler som kan leda till nya behandlingsmetoder mot hjärntumörer. Resultaten presenteras idag i en artikel i tidskriften Cancer Discovery.

  • ​Många olika gener påverkar risken att utveckla astma, hösnuva och eksem

    I en ny studie från Uppsala universitet, SciLifeLab, har forskare funnit totalt 141 regioner (gener) i vår arvsmassa som förklarar en stor del av den genetiska risken bakom astma, hösnuva och eksem. Så många som 41 av de identifierade generna har inte tidigare kopplats till en ökad risk för dessa sjukdomar. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Human Molecular Genetics.

  • ​Bakterier kan producera protein från blockerade mRNA – med ett trick

    För att effektivt producera protein måste bakteriers ribosomer nå ett mRNAs startställe, men RNA-strukturer kan blockera detta. Ny forskning vid Uppsala universitet visar att ribosomer kan binda en region långt ifrån det korrekta startstället. Ribosomen "on standby" tvinnar sedan upp mRNAt för att effektivt påbörja avläsningen.

  • ​Nytt test förbättrar diagnostiken av äggstockscancer

    Majoriteten av de kvinnor som opereras på misstanke om äggstockscancer visar sig vara helt friska eller ha godartade äggstocksförändringar. Nu har forskare vid Uppsala universitet och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet utvecklat en metod där man med ett blodprov kan diagnosticera cancern utan att behöva operera för säkerhets skull. Deras studie publiceras i Communications Biology.

  • Ny avhandling om hur psykisk ohälsa bedöms

    I en ny avhandling i sociologi undersöker Maricel Knechtel hur läkare inom primärvården och handläggare vid Försäkringskassan bedömer personer med psykisk ohälsa.

  • ​Första europeiska biobanken för forskning kring bröstmjölk och läkemedel

    Ett nytt europeiskt forskningsprojekt ska fylla kunskapsluckor kring läkemedelsbehandling av gravida och ammande kvinnor. Som en del av det kommer Uppsala biobank att lagra insamlad bröstmjölk och blodprover från gravida och ammande kvinnor som använder olika läkemedel. Läkemedelsplattformen UDOPP vid SciLifeLab kommer att utveckla metoderna och tekniken för att analysera läkemedelsrester.

  • Nya gener från ingenting

    En viktig fråga inom evolutionsbiologin är hur nya gener uppstår och utvecklas. I en ny studie visar svenska forskare hur nya gener och funktioner som är fördelaktiga för bakterier kan sållas fram från ett slumpmässigt urval DNA-sekvenser. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften mBio.

  • ​E-journaler bättre för patienter än förutspått

    Patienter är mer positiva till e-journaler än vad läkarkåren var innan de nätbaserade patientjournalerna infördes. En forskargrupp vid Uppsala universitet har under åren före och efter införandet av e-journalen Journalen i Region Uppland 2012 följt både läkarnas och patienternas upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att oron som läkarna kände tidigare är delvis obefogad idag.

  • Ny kunskap om spädbarn och autism

    Människor använder flera beteenden för att dela med sig av sina upplevelser, som när ett barn följer sin förälders blick och upptäcker ett flygplan på himlen. En ny studie visar att spädbarn som senare diagnostiseras med autism mer sällan tar egna initiativ till att dela sin egen upplevelse. Det här stödjer hypotesen att barn med autism har reducerad social motivation redan när de är spädbarn.

  • Blockering av cellernas proteinfabriker kan minska spridning av cancermetastaser

    Nästan nittio procent av alla dödsfall i cancer beror på att tumören har spridit sig. En studie från Uppsala universitet visar att en process som gör att cellerna kan sprida sig underlättas av nybildning av ribosomer, de komponenter i cellen där proteiner produceras. Resultaten öppnar för ett nytt sätt att behandla avancerad cancer. Studien publiceras i tidskriften Nature Communications.

  • Svenska och sydafrikanska universitet i samarbete kring Agenda 2030-utmaningar

    Representanter för svenska och sydafrikanska universitet samlas den 6-10 maj för nätverket Sasufs forsknings-och innovationsvecka i Stellenbosch, Sydafrika. Syftet är samarbete kring Agenda 2030-utmaningarna. Förra året arrangerades en första succéartad träff och sedan dess har intresset från forskare, lärosäten och finansiärer i båda länderna växt explosionsartat.

  • Samband mellan höga PCB-nivåer i blodet och för tidig död

    Det finns ett samband mellan höga nivåer av PCB:er i blodet och för tidig död. Det visar en tvärvetenskaplig studie, baserad på 1 000 slumpmässigt utvalda 70-åringar i Uppsala, som idag publiceras i tidskriften JAMA Network Open.
    Studien är en i raden av studier från ett nu drygt tioårigt tvärvetenskapligt samarbete mellan professorerna Lars Lind och Monica Lind vid Uppsala universitet och Akad

  • Nyupptäckt mekanism kan leda till förbättrad blodsockerkontroll

    Många diabetespatienter har inte bara problem med sitt insulin utan även med frisättningen av hormonet glukagon. Forskare vid Uppsala universitet har nu upptäckt en reglermekanism som i förlängningen kan leda till nya möjligheter att förbättra blodsockerkontrollen hos dessa patienter. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia.

  • ​Tjejlopp gör skillnad för kvinnor

    Att delta i tjejlopp är betydelsefullt för kvinnor och lyfter deltagarnas självförtroende. Kvinnorna siktar på att prestera så bra som möjligt och det är det fysiska utförandet och att använda kroppen funktionellt som är det viktigaste, trots arrangörernas ofta stereotypa inramning av folkfest och något att unna sig. Det visar ny forskning från Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.

Visa mer