Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel

  • Sömnbrist gör att vi uppfattar andra annorlunda

    En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att unga vuxna som lider av sömnbrist uppfattar arga ansikten som mindre trovärdiga och hälsosamma. Neutrala och rädda ansiktsuttryck uppfattades av samma grupp som mindre attraktiva. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature and Science of Sleep.

  • Undergrupper av glioblastom kan kopplas till sjukdomsprognos

    Hjärntumörformen glioblastom består av flera olika undergrupper. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet. Grupperna skiljer sig åt genom att cancercellerna har olika egenskaper beroende på vilken celltyp som cancern har uppstått från. Enligt studien är det stor skillnad på överlevnad mellan patienterna i två av grupperna. Resultaten kan användas för att utveckla mer precisa behandling

  • Självrapporterade symptom viktiga i covidforskning

    Storskalig insamling av symptomdata kan användas för att kartlägga smittspridningen av covid-19 samt för att förutspå behovet av sjukhusvård en vecka senare. Det visar en studie från Lunds universitet och Uppsala universitet där man analyserat över tio miljoner dagliga rapporter insamlade med appen COVID Symptom Study Sweden, under pandemins första år. Resultaten publiceras i Nature Communications

  • Genetiska faktorer påverkar risken för proteslossning

    Att få en ledprotes i höft- eller knäled fungerar väl för de allra flesta patienter, men en del måste opereras om flera gånger eftersom protesen lossnat. I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet sett att det finns genetiska riskfaktorer som gör att vissa patienter löper högre risk att drabbas av proteslossning.

  • CAR-T-celler beväpnas för att bättre bekämpa cancer

    CAR-T-celler beväpnas för att bättre bekämpa cancerImmunterapi håller på att bli en framgångsrik metod för att behandla cancer. Forskare vid Uppsala universitet har nu utvecklat beväpnade CAR-T-celler som förstärker immunförsvaret mot cancerceller och som kan förbättra möjligheterna att behandla solida tumörer. Studien har publicerats i tidskriften Nature BioMedical Engineering.

  • Mobilapp lindrar posttraumatisk stress

    Stöd från en mobilapp kan lindra posttraumatisk stress och nedstämdhet. En ny vetenskaplig studie från Uppsala universitets Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, gjord på 179 patienter, visar att en särskild PTSD-app, PTSD Coach, hjälper vuxna personer med psykisk ohälsa efter traumatiska händelser.

  • Inflammation och nätliknande proteinstrukturer vid kavernöst angiom

    Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen.

  • Insulinproducerande betaceller framtagna från stamceller

    Ett samarbete mellan finska och svenska forskare banar väg för behandling med cellterapi vid diabetes. I en ny vetenskaplig artikel presenterar forskarna förbättrade metoder för att framställa insulinproducerande betaceller från stamceller. Det här väcker förhoppningar om att i framtiden kunna behandla typ 1-diabetes med stamceller.

  • Exponering för kemikalieblandningar under graviditet kopplas till försenad språkutveckling

    Dagens riskvärderingssystem för kemikalier räcker inte för att upptäcka påverkan av kemikalieblandningar. Det visar en ny studie, som nu publiceras i Science. Genom att sammankoppla befolkningsstudier med experiment i cell- och djurmodeller kunde forskarna stärka en misstänkt risk för barns språkutveckling och utveckla nya principer för riskvärdering.

  • Förfäder till legionella infekterade celler redan för två miljarder år sedan

    Förfäderna till legionellabakterier infekterade eukaryotaceller redan för 2 miljarder år sen. Detta skedde snabbt efter att eukaryoter började livsnära sig på bakterier. Det visar ny forskning från Uppsala universitet, som publiceras i Molecular Biology and Evolution, och som också blir ett inlägg i hönan eller ägget-diskussionen om huruvida det var mitokondrier eller fagocytos som kom först.

  • Lovande molekyl för läkemedel mot coronavirus

    Uppsalaforskare har lyckats ta fram en molekyl som hämmar förökning av coronavirus och har stor potential att utvecklas till läkemedel mot covid-19. Molekylen är effektiv både mot den nya varianten och tidigare kända coronavirus. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society.

  • Ojämlik kunskap om hjärt- och kärlsjukdomar

    Trots att många vet om vad som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt, är det inte alla som ser sina egna riskfaktorer. Det visar en ny studie gjord på 432 svenskar i åldrarna 40-70 år, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Preventive Medicine Reports.

  • ”En gåva till kommande generationer”

    Uppsala universitets tvärvetenskapliga forskningsprogram Unga kvinnors psykiska hälsa har fått ta emot en privat donation på 10 miljoner kronor. Pengarna ska bland annat gå till att bygga upp en långsiktig studie av minst 5 000 kvinnor som ska följas från 15 års ålder och livet ut. Målet är att kunna svara på bland annat vad som bidrar till, och vad som skyddar mot, psykisk ohälsa.

  • Hård träning efter kortare sömn ökade nivåerna av hjärtskademarkör

    I en ny studie fick deltagare utföra ett intensivt träningspass efter både normal sömn och efter tre nätter med förkortad sömn. Efter natten med mindre sömn steg nivåerna av hjärtskademarkören troponin något mer, jämfört med efter när deltagarna tränat i utvilat tillstånd. Studien är en mindre pilotstudie och det går ännu inte att avgöra ifall detta innebär något för hjärtats hälsa.

  • Syrgasbehovet hos covidpatienter kan vara lägre än man tidigare trott

    En ny studie som letts av forskare vid Uppsala universitet visar att syrgasbehovet hos varje enskild allvarligt sjuk covid-19-patient kan vara lägre än vad man trott. Studien gjordes i Sörmland under pandemins första våg 2020 och såväl resultaten som forskarnas metod kan vara till nytta för framtida vård och resursplanering.

  • Zebrafiskar och AI kan ersätta vissa musförsök i cancerforskning

    Forskare vid Uppsala universitet har med hjälp av AI kunnat ta fram en ny metod för att studera cancer i hjärnan. Metoden bygger på att tumörceller från patienter transplanteras in i fiskyngel som sedan observeras med en AI. Metoden, som beskrivs i vetenskapstidskriften Neuro-Oncology, kan delvis ersätta nuvarande musmodeller för att studera tumörtillväxt och behandling.

  • Liten hjälpinsats kan ge stor effekt för barn till deprimerade mammor

    Barn till mammor som mår psykiskt dåligt riskerar att halkar efter i sin kognitiva utveckling. Det visar flera nya studier som gjorts bland syriska flyktingfamiljer i Turkiet, bland spädbarnsfamiljer i Sverige och i Bhutan. Men redan små förändringar kan bryta sambandet och få barnen återgår till sin normala utvecklingsnivå. Samma behov finns i alla tre grupperna och länderna.

  • Jakt på proteinet TGM1 ledde till sjukdomsfynd

    Genom att utgå från proteinet TGM1 och aktivt söka bland patienter med olika autoimmuna hudsjukdomar, har forskare lyckats utskilja en särskild sjukdom som kan kopplas till autoimmunitet mot TGM1. Den här baklängesmetoden visar ett nytt sätt att identifiera autoantigen som markörer för allvarliga sjukdomar. Genom att låta dem visa vägen till sjukdomen, kan diagnosticering och behandling underlätt

  • Biomarkörer som skyddar mot sjukdomsutveckling

    En studie från Uppsala universitet visar att flera olika proteiner i vårt blod som tidigare kopplats till olika inflammatoriska sjukdomar faktiskt kan skydda friska individer från att utveckla sjukdom. Detta tros bero på att proteinerna i dessa fall motverkar vävnadsskador, en proaktiv funktion som delvis skiljer sig från den roll som proteinerna spelar vid kronisk eller akut inflammation.

  • Ny studie visar gener kopplade till hörselnedsättning

    Öronläkare och genetiker vid Uppsala universitet har i en ny studie lyckats visa att skillnader i risken för åldersrelaterat hörselbortfall till viss del beror på genetiska faktorer som påverkar strukturer och funktioner i människans inneröra. Studien publicerades nyligen i BMC Medicine.

Visa mer