Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel

  • P-piller och hormonbehandling ökar risken för stroke

    En ny studie från Uppsala universitet visar att p-piller och även hormonbehandling vid klimakteriet ökar risken för stroke. Den ökade risken är störst under det första året av behandlingen och minskar sedan. Studien, som nu publiceras i Stroke, bygger på data från över en kvarts miljon kvinnor ur databasen UK Biobank.

  • Nya nedärvda retrovirus identifierade i koalans arvsmassa

    Historiska virusinfektioner kan spåras i ryggradsdjurens arvsmassa. Under miljontals år har dessa arvsmassor varit depåer för retrovirus som införlivat sin kod i könsceller och sedan nedärvts som endogena retrovirus (ERV). Forskare från Uppsala universitet presenterar nu nya rön om retroviral etablering i koalans arvsmassa. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.

  • Nyupptäckt coronavirus vanligt hos skogssorkar

    Ett nytt coronavirus har identifierats av forskare vid Zoonosis Science Center, ZSC, vid Uppsala universitet. Deras studie, som är gjord på drygt 260 skogssorkar fångade runt Grimsö i Örebro län, visar att viruset är väl etablerat hos svenska skogssorkar. Resultatet publiceras i tidskriften Viruses.

  • Genvariant påverkar risken för blodproppar hos covidpatienter

    En genvariant i det medfödda immunförsvaret påverkar risken för blodproppar i lungorna hos svårt sjuka covid-19-patienter. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet, som publiceras i Nature Immunology.

  • Barnmorskor vill ha kontinuitet för gravida

    Över hälften av barnmorskorna ser positivt på att arbeta kontinuerligt med gravida kvinnor, och kunna följa samma kvinna under graviditeten, förlossningen och första tiden med barnet. Det visar en ny studie där över 2 000 barnmorskor har besvarat ett frågeformulär. Resultaten tyder på att viljan är tillräckligt stort för att kunna möta upp gravidas intresse av att vårdas av en känd barnmorska.

  • Sällsynta genetiska varianter inte huvudsakliga orsaken till folksjukdomar

    Även om vissa sällsynta varianter kan öka sjukdomsrisken markant för ett fåtal individer, beror den största delen av det genetiska bidraget till folksjukdomar på en kombination av många vanliga genetiska varianter med små effekter. Det visar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab i en ny omfattande studie som publiceras i tidskriften Nature Communications.

  • Bättre vaccineffekt vid fler B-celler hos MS-patienter

    MS-patienter behandlade med rituximab får bättre effekt av covid-19-vaccin om halten av B-celler är högre. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften JAMA Network Open. Hos patienter med B-celler på 40/µL (mikroliter) eller mer, bildade 9 av 10 patienter en skyddande nivå av antikroppar, medan det var betydligt färre bland dem som hade lägre nivåer.

  • Sömnbrist gör att vi uppfattar andra annorlunda

    En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att unga vuxna som lider av sömnbrist uppfattar arga ansikten som mindre trovärdiga och hälsosamma. Neutrala och rädda ansiktsuttryck uppfattades av samma grupp som mindre attraktiva. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature and Science of Sleep.

  • Undergrupper av glioblastom kan kopplas till sjukdomsprognos

    Hjärntumörformen glioblastom består av flera olika undergrupper. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet. Grupperna skiljer sig åt genom att cancercellerna har olika egenskaper beroende på vilken celltyp som cancern har uppstått från. Enligt studien är det stor skillnad på överlevnad mellan patienterna i två av grupperna. Resultaten kan användas för att utveckla mer precisa behandling

  • Självrapporterade symptom viktiga i covidforskning

    Storskalig insamling av symptomdata kan användas för att kartlägga smittspridningen av covid-19 samt för att förutspå behovet av sjukhusvård en vecka senare. Det visar en studie från Lunds universitet och Uppsala universitet där man analyserat över tio miljoner dagliga rapporter insamlade med appen COVID Symptom Study Sweden, under pandemins första år. Resultaten publiceras i Nature Communications

  • Genetiska faktorer påverkar risken för proteslossning

    Att få en ledprotes i höft- eller knäled fungerar väl för de allra flesta patienter, men en del måste opereras om flera gånger eftersom protesen lossnat. I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet sett att det finns genetiska riskfaktorer som gör att vissa patienter löper högre risk att drabbas av proteslossning.

  • CAR-T-celler beväpnas för att bättre bekämpa cancer

    CAR-T-celler beväpnas för att bättre bekämpa cancerImmunterapi håller på att bli en framgångsrik metod för att behandla cancer. Forskare vid Uppsala universitet har nu utvecklat beväpnade CAR-T-celler som förstärker immunförsvaret mot cancerceller och som kan förbättra möjligheterna att behandla solida tumörer. Studien har publicerats i tidskriften Nature BioMedical Engineering.

  • Mobilapp lindrar posttraumatisk stress

    Stöd från en mobilapp kan lindra posttraumatisk stress och nedstämdhet. En ny vetenskaplig studie från Uppsala universitets Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, gjord på 179 patienter, visar att en särskild PTSD-app, PTSD Coach, hjälper vuxna personer med psykisk ohälsa efter traumatiska händelser.

  • Inflammation och nätliknande proteinstrukturer vid kavernöst angiom

    Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen.

  • Insulinproducerande betaceller framtagna från stamceller

    Ett samarbete mellan finska och svenska forskare banar väg för behandling med cellterapi vid diabetes. I en ny vetenskaplig artikel presenterar forskarna förbättrade metoder för att framställa insulinproducerande betaceller från stamceller. Det här väcker förhoppningar om att i framtiden kunna behandla typ 1-diabetes med stamceller.

  • Exponering för kemikalieblandningar under graviditet kopplas till försenad språkutveckling

    Dagens riskvärderingssystem för kemikalier räcker inte för att upptäcka påverkan av kemikalieblandningar. Det visar en ny studie, som nu publiceras i Science. Genom att sammankoppla befolkningsstudier med experiment i cell- och djurmodeller kunde forskarna stärka en misstänkt risk för barns språkutveckling och utveckla nya principer för riskvärdering.

  • Förfäder till legionella infekterade celler redan för två miljarder år sedan

    Förfäderna till legionellabakterier infekterade eukaryotaceller redan för 2 miljarder år sen. Detta skedde snabbt efter att eukaryoter började livsnära sig på bakterier. Det visar ny forskning från Uppsala universitet, som publiceras i Molecular Biology and Evolution, och som också blir ett inlägg i hönan eller ägget-diskussionen om huruvida det var mitokondrier eller fagocytos som kom först.

  • Lovande molekyl för läkemedel mot coronavirus

    Uppsalaforskare har lyckats ta fram en molekyl som hämmar förökning av coronavirus och har stor potential att utvecklas till läkemedel mot covid-19. Molekylen är effektiv både mot den nya varianten och tidigare kända coronavirus. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society.

  • Ojämlik kunskap om hjärt- och kärlsjukdomar

    Trots att många vet om vad som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt, är det inte alla som ser sina egna riskfaktorer. Det visar en ny studie gjord på 432 svenskar i åldrarna 40-70 år, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Preventive Medicine Reports.

  • ”En gåva till kommande generationer”

    Uppsala universitets tvärvetenskapliga forskningsprogram Unga kvinnors psykiska hälsa har fått ta emot en privat donation på 10 miljoner kronor. Pengarna ska bland annat gå till att bygga upp en långsiktig studie av minst 5 000 kvinnor som ska följas från 15 års ålder och livet ut. Målet är att kunna svara på bland annat vad som bidrar till, och vad som skyddar mot, psykisk ohälsa.

Visa mer