Hur används talspråket av ungdomar i förorten för att skapa en gemensam identitet? Det är fokuset i monografin ”Att göra förort. Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund”. I avhandlingen, som är en talspråksstudie, har forskaren undersökt hur bland annat språket används av ungdomar i förorten för att forma en kollektiv identitet.
Störningar av ämnesomsättningen hos patienter med typ 2-diabetes och prediabetes är större än som tidigare varit känt, visar en studie från forskare vid Uppsala universitet. Störningarna skiljde sig åt mellan olika organ och stadium av sjukdomen. Studien är ett samarbete med bland annat Köpenhamns universitet och AstraZeneca och har publicerats i tidskriften Cell Reports Medicine.
Att använda tyngdtäcke kan öka nivåerna av hormonet melatonin med 30 procent. Det visar en ny mindre studie på unga vuxna utförd av forskare vid Uppsala universitet. Melatonin har i tidigare studier visat sig påverka sömnen positivt. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Sleep Research.
Det finns starka kopplingar mellan bakterier som lever i tarmen och nivåerna av små molekyler i blodet – så kallade metaboliter. Det visar en ny studie, (Uppsala universitet/Lunds universitet) som nu publiceras i tidskriften Nature Communications. Studien bygger på storskaliga detaljerade analyser av avförings- och blodprover från 8583 deltagare i Swedish CardioPulmonary bioImage Study, SCAPIS.
Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet tilldelas i år Johan Elf och Özden Baltekin. De belönas för utvecklingen av ett diagnostiskt snabbtest för antibiotikaresistens vid urinvägsinfektion – en innovation av stor betydelse för människors liv och hälsa.
Forskare vid Uppsala universitet har i en stor internationell studie identifierat dna-regioner som kan kopplas till fysisk aktivitet respektive skärmtid på fritiden. Fynden bekräftar att fysisk aktivitet har gynnsamma effekter på hälsan och antyder att en mer stillasittande livsstil kan bero på hur musklerna reagerar på träning.
Blodkoagulering och uppkomsten av blodproppar har betydelse för sjukdomen kavernöst angiom, CCM. Därför kan behandling med blodförtunnande läkemedel vara till nytta för patienter. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet.
Förlust av Y-kromosomen i mäns vita blodkroppar är kopplat till sjukdom och död, men något tydligt orsakssamband har tidigare inte varit känt. I en studie som publiceras i tidskriften Science visar forskare vid Uppsala universitet att förlust av Y-kromosomen i de vita blodkropparna leder till fibros i hjärtat, försämrad hjärtfunktion och ökad dödlighet vid hjärt-kärlsjukdom hos män.
En ny studie från Uppsala universitet visar att naturligt höga nivåer av östradiol, ett av de viktigaste östrogen-hormonerna, bidrar till utvecklingen av äggstockscancer och en viss typ av bröstcancer. Den nya kunskapen ger en ökad förståelse för hur kvinnors hormonmetabolism påverkar cancerrisk.
Hörselnedsättning drabbar miljarder människor, men krokodiler, som lever nästan lika länge, uppemot 70 år, behåller sin hörsel i gott skick hela livet. En anledning är att krokodilerna kan skapa nya hårceller och nu är en forskargrupp från Uppsala universitet på väg att hitta orsaken till det. Förhoppningen är att kunskapen från krokodilvärlden ska kunna hjälpa människor med hörselnedsättningar.
En ny studie från Uppsala universitet visar att p-piller och även hormonbehandling vid klimakteriet ökar risken för stroke. Den ökade risken är störst under det första året av behandlingen och minskar sedan. Studien, som nu publiceras i Stroke, bygger på data från över en kvarts miljon kvinnor ur databasen UK Biobank.
Historiska virusinfektioner kan spåras i ryggradsdjurens arvsmassa. Under miljontals år har dessa arvsmassor varit depåer för retrovirus som införlivat sin kod i könsceller och sedan nedärvts som endogena retrovirus (ERV). Forskare från Uppsala universitet presenterar nu nya rön om retroviral etablering i koalans arvsmassa. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.
Ett nytt coronavirus har identifierats av forskare vid Zoonosis Science Center, ZSC, vid Uppsala universitet. Deras studie, som är gjord på drygt 260 skogssorkar fångade runt Grimsö i Örebro län, visar att viruset är väl etablerat hos svenska skogssorkar. Resultatet publiceras i tidskriften Viruses.
En genvariant i det medfödda immunförsvaret påverkar risken för blodproppar i lungorna hos svårt sjuka covid-19-patienter. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet, som publiceras i Nature Immunology.
Över hälften av barnmorskorna ser positivt på att arbeta kontinuerligt med gravida kvinnor, och kunna följa samma kvinna under graviditeten, förlossningen och första tiden med barnet. Det visar en ny studie där över 2 000 barnmorskor har besvarat ett frågeformulär. Resultaten tyder på att viljan är tillräckligt stort för att kunna möta upp gravidas intresse av att vårdas av en känd barnmorska.
Även om vissa sällsynta varianter kan öka sjukdomsrisken markant för ett fåtal individer, beror den största delen av det genetiska bidraget till folksjukdomar på en kombination av många vanliga genetiska varianter med små effekter. Det visar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab i en ny omfattande studie som publiceras i tidskriften Nature Communications.
MS-patienter behandlade med rituximab får bättre effekt av covid-19-vaccin om halten av B-celler är högre. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften JAMA Network Open. Hos patienter med B-celler på 40/µL (mikroliter) eller mer, bildade 9 av 10 patienter en skyddande nivå av antikroppar, medan det var betydligt färre bland dem som hade lägre nivåer.
En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att unga vuxna som lider av sömnbrist uppfattar arga ansikten som mindre trovärdiga och hälsosamma. Neutrala och rädda ansiktsuttryck uppfattades av samma grupp som mindre attraktiva. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature and Science of Sleep.
Hjärntumörformen glioblastom består av flera olika undergrupper. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet. Grupperna skiljer sig åt genom att cancercellerna har olika egenskaper beroende på vilken celltyp som cancern har uppstått från. Enligt studien är det stor skillnad på överlevnad mellan patienterna i två av grupperna. Resultaten kan användas för att utveckla mer precisa behandling
Storskalig insamling av symptomdata kan användas för att kartlägga smittspridningen av covid-19 samt för att förutspå behovet av sjukhusvård en vecka senare. Det visar en studie från Lunds universitet och Uppsala universitet där man analyserat över tio miljoner dagliga rapporter insamlade med appen COVID Symptom Study Sweden, under pandemins första år. Resultaten publiceras i Nature Communications
