Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel

  • Distansundervisning ledde till minskad vård för psykisk ohälsa

    Gymnasieelever sökte i mindre utsträckning hjälp för psykisk ohälsa när de fick studera hemma under pandemin. En liknande minskning för högstadieelever som fortsatte gå i skolan gick inte att se. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet och Stockholms universitet, som bygger på data som omfattar alla Sveriges högstadie- och gymnasieelever under 2015-2021 .

  • Viktigt att båda föräldrarna involveras i amningen

    Den viktigaste stödpersonen för att kvinnor ska lyckas med sin ambition att amma är den nyblivna mammans partner. Partnern behöver också inkluderas genom mer stöttning från vårdpersonalen. För ensamstående mammor får man hitta alternativa lösningar. – Ensamstående är en sårbar grupp och behöver stöttning på annat sätt, säger forskaren Ingrid Blixt.

  • Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

    Antalet infektioner av det fästingburna TBE-viruset som inte upptäcks av vården är mycket högre än vad som tidigare antagits. Det här visar en ny studie vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala där svenska blodgivare undersökts. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Eurosurveillance som är kopplad till EU:s smittskyddsmyndighet.

  • Nytt instrument för precisionsmedicin vid hjärt-kärlsjukdom

    Ett instrument som gör det möjligt att samtidigt och mycket exakt mäta 21 biomarkörer för hjärt-kärlsjukdom i ett enkelt blodprov, har utvecklats av forskare vid Uppsala universitet. Målsättningen är att denna typ av verktyg ska leda till bättre prognoser av hjärt-kärlkomplikationer och mer individanpassad behandling för patienterna. Det blir också enklare att följa effekterna av behandlingen.

  • Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

    Forskare har identifierat en ny nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Genom upptäckten kan de också för första gången visa att subtalamus, en struktur i hjärnan som kontrollerar viljestyrda rörelser, även kan spela en roll i utvecklande av depression. Resultaten kan leda till bättre behandling vid Parkinsons sjukdom.

  • Viss canceruppgång efter Tjernobylolyckan

    I en långtidsstudie, som nu publiceras i Environmental Epidemiology, visar forskarna med nya mer specifika beräkningsmetoder på samband mellan stråldos och vissa typer av cancer, kopplade till kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. det nya med studien är att forskarna utvecklat och använt ett dosberäkningsprogram för att kunna beräkna stråldoserna till kroppens olika organ från mark och livsmedel.

  • ”Dom skriker och jag skriker tillbaka”

    må barn kan berätta ingående om sina känslor och hur de har det hemma. De är också bra på att läsa av sina föräldrar och deras känslor, både genom att beskriva deras beteenden, ansiktsuttryck och röstlägen. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publicerats i Journal of Child and Family Studies.

  • Generna påverkar risken för blodpropp vid p-piller-användning

    Kvinnor med en hög genetisk sårbarhet för blodpropp löper sex gånger högre risk att drabbas av det under de två första åren de använder p-piller, visar en ny studie från Uppsala universitet. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Obstetrics and Gynecology.

  • Uppsala Health Summit 2023 - Chemical Pollution and One Health

    Miljöföroreningar ligger bakom minst nio miljoner dödsfall i världen varje år och bidrar till stora kroniska hälsoproblem hos människor och djur samt skapar allvarliga störningar i miljön. Under toppmötet Uppsala Health Summit den 24-25 oktober samlas internationell expertis från olika samhällssektorer för att diskutera lösningar som kan förhindra framtida utsläpp och som kan påskynda insatser.

  • Rudbeckdagen 2023: lärdomar från Covid-19-pandemin

    Vilka lärdomar från Covid-19-pandemin har samhället dragit? Under årets Olof Rudbeckdag kan du ta del av erfarenheter från pandemin, aktuell forskning om viruset och dess konsekvenser, bland annat "Svårt sjuk i Covid-19 – skildringar från patient och personal vid Akademiska sjukhuset", samt smitta, smittspridning, vacciners tillgång och verkan Öppet för allmänheten.

  • P-piller kan skydda mot ledgångsreumatism

    P-piller kan minska risken för ledgångsreumatism medan hormonbehandling vid klimakteriet tvärtom kan öka den senare i livet. I en ny studie på över 200 000 brittiska kvinnor har forskare vid Uppsala universitet upptäckt ett samband mellan användning av könshormoner och risken för att utveckla ledgångsreumatism. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Rheumatology.

  • Hjärnäpplet till Inger Persson

    Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet tilldelas i år statistikern Inger Persson. Hon belönas för utvecklingen av en matematisk algoritm som med tillgång till intensivvårdspatienters journaler, snabbt kan förutspå vilka som riskerar utveckla blodförgiftning, sepsis.

  • Män med spridd prostatacancer lever längre med hjälp av nya mediciner

    Överlevnaden för män med spridd prostatacancer har ökat med i snitt ett halvår. Och det sammanfaller med att så kallad dubbelbehandling successivt införts sedan 2016. Det här visar en registerstudie av alla svenska män som fick diagnosen mellan åren 2008 och 2020. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften JAMA Network open.

  • Ny mekanism bakom cancercellers tillväxt kartlagd

    Proteinet EZH2 kan, i samverkar med en specifik RNA-molekyl, stänga av gener som är viktiga för tumörtillväxten vid blodcancerformen multipelt myelom. Det visar en ny kartläggning som gjorts av forskare vid Uppsala universitet och som beskriver mekanismerna bakom cancercellernas tillväxt. Den här vetskapen kan på sikt bidra till nya behandlingsformer för multipelt myelom.

  • Svåra beslut gav ojämlik vaccinationsgrad

    Ny studie: Det var stor skillnad i hur snabbt olika grupper vaccinerade sig mot covid-19. Bland personer med högst kognitiv förmåga hade 80 procent vaccinerat sig inom 50 dagar. Bland de med lägst kognitiv förmåga tog det 180 dagar för att uppnå samma vaccinationsgrad. Region Uppsala nådde 80 procent vaccinationsgrad inom 40 dagar i båda grupperna, på grund av annan metod.

  • Ny spatial omics-metod skapad

    Forskare har skapat en ny spatial omics-metod, genom att kombinera avbildande masspektrometri och spatial transkriptomik. Metoden kan – i samma biologiska vävnadssnitt – avbilda både lågmolekylära metaboliter (tex hjärnans signalsubstanser) och RNA-transkript, utan att kompromissa med kvalitet eller noggrannhet. Studien publiceras i Nature Biotechnology.

  • Artist-in-residence – Anna Odell

    Konstnären Anna Odell blir första artist-in-residence hos Centrum för medicinsk humaniora, med start 1 september. Som en del av centrets forskningsmiljö kommer hon arbeta med ett eget konstprojekt med titeln ”Psyket”. Hon tror starkt på interdisciplinära samarbeten och ser fram emot möjligheten att göra ett konstnärligt arbete i dialog med forskare från flera olika områden.

  • Fler förstadieceller till mastceller vid pollensäsong

    Frekvensen av förstadieceller till mastceller i blodcirkulationen är högre hos astmapatienter under björkpollensäsongen än utanför. Förstadiecellerna är intressant som biomarkör vid astma, och studien tyder på att allergenexponering stimulerar benmärgen till att temporärt frisätta mer förstadieceller till mastceller till blodet.

  • Ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn

    Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn. De kunde också visa att mutationerna som man lyckades sålla fram med hjälp av metoden påverkar hur cancerceller svarar på cancerläkemedel. Fynden öppnar upp för bättre diagnostik och mer individanpassad behandling för barn som drabbats av hjärntumör. Studien publiceras i PNAS.

  • Tarmbakterier kopplade till åderförkalkning

    I en stor svensk studie har forskare upptäckt samband mellan ökade nivåer av vissa tarmbakterier och plack i kranskärlen, som i sin tur kan leda till hjärtinfarkt. Studien är gjord på 8973 personer i åldern 50–65 år, som är deltagare i SCAPIS. Forskningen är ledd från Uppsala universitet och Lunds universitet och resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Circulation.

Visa mer