Upp till hälften av alla patienter som är inlagda på sjukhus och andra vårdinrättningar är undernärda. Det får allvarliga konsekvenser för individen och skapar onödigt lidande, sämre livskvalitet och dödsfall. Att de här problemen lindras är en kunskap som inte uppmärksammas tillräckligt, skriver forskare från Uppsala universitet och Göteborgs universitet i den medicinska tidskriften NEJM
Varje år drabbas omkring hundra personer av cancerformen mantelcellslymfon. En studie vid Uppsala universitet visar att dessa patienter är mer sårbara för andra sjukdomar och att infektionsrisken för den här typen av patienter därför noggrant bör utvärderas. Studien har publicerats i tidskriften HemaSphere.
I en ny avhandling vid Uppsala universitet ifrågasätts det traditionella synsättet på utmattningssyndrom. Istället föreslås en ny modell som lägger mer fokus på meningsfullhet snarare än återhämtning.
Immunceller, såsom makrofager och neutrofiler, har unika egenskaper som gör att de snabbt kan ansamlas i stort antal i infekterad eller skadad vävnad. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att makrofager i skadad muskel kan ändra sin identitet och överta funktioner från pericyter för att återetablera blodflödet, och därmed möjliggöra läkning av skadan.
Två nya, hittills okända mekanismer i bakterier kan bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens. Genom att förändra antalet kopior av resistensgener i bakterierna ökar resistensen, och det mycket snabbt. Det finns en tredje redan känd liknande mekanism och enligt den här nya studien som publiceras i Nature Communications, kan de tre ske oberoende av varandra, och dessutom i samma bakteriecell.
En handprotes som ger bäraren lika snabb känsel som en mänsklig hand kan bli möjlig tack vare forskning vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet, som publicerats i tidskriften Science. Tekniken skulle även kunna användas till att hjälpa strokepatienter att återfå förlorade funktioner.
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften NEJM.
Nya screeningverktyg inom barnhälsovården är effektiva när det gäller att identifiera tidiga språk- och kommunikationssvårigheter hos barn. Det visar två studier baserade på över 6 000 barn som forskare vid Uppsala universitet genomfört i samarbete med Region Gotland.
Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt en ny klass av antibiotika som är verksamt mot multiresistenta bakterier och har visat att den botar blodinfektioner hos möss. Den nya antibiotikaklassen beskrivs i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS. De offentligt finansierade initiativen ENABLE och ENABLE-2 var avgörande för upptäckten och utvecklingen.
Skogssorkar i Skåne bär på ett virus som kan orsaka sorkfeber hos människor. Fyndet är gjort mer än 50 mil söder om det senast kända utbredningsområdet och är släkt med virus från Finland och Karelen. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, gjord i sama
I en ny bok utforskar experter inom olika områden effekterna av nocebo, alltså hur negativa förväntningar på sin hälsa kan göra en person sjuk. Det är första gången en bok har skrivits i ämnet. – Det är ett väldigt nytt forskningsområde på frammarsch, säger Charlotte Blease, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.
En ny studie visar hur heteroresistens, en övergående resistens som är vanlig hos många bakterier, kan fungera som ett förstadium till utveckling av antibiotikaresistens. Enligt forskarna vid Uppsala universitet är det första gången den här kopplingen påvisats. – Det här är ett viktigt fynd för att förstå hur bakterier blir resistenta mot antibiotika, säger professor Dan I. Andersson.
Kvinnor som drabbas av den äggstockscancer som kallas germinalcellstumörer har sämre prognos än män med motsvarande tumörer, det vill säga testikelcancer. Efter fem år med sjukdomen levde 98 procent av männen men överlevnaden för kvinnor var bara 85 procent. Det visar en ny studie från Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset som publiceras vetenskapligt i Journal of Internal Medicine.
Vuxna som sover bara tre till fem timmar per dygn löper högre risk att få typ 2-diabetes. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften Jama Open Network. Den visar också att det inte går att kompensera kronisk sömnbrist bara genom att äta hälsosamt.
Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris 2024 går till Mats Karlsson, som år 2001 blev världens första professor i farmakometri. De senaste tio åren har han jäms med forskningen varit med och grundat och utvecklat konsultföretaget Pharmetheus som framförallt arbetar med att designa och analysera kliniska prövningar. Målet är att försöka förbättra läkemedelsbehandling för patienter.
Att döden är blå eller ett flygande djur är de vanligaste sätten att illustrera döden i svenska barnböcker. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som omfattar analyser av 62 böcker. Bara sex av tio böcker använder ordet ”död” och det kan vara problematiskt.
Personer som någon gång i livet haft herpesvirus löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med de som aldrig varit infekterade. En ny studie från Uppsala universitet bekräftar tidigare forskning som gjorts kring om herpes kan vara en möjlig riskfaktor för demens. Viktiga slutsatser är att man bör utreda möjligheten att utveckla nya vacciner.
Med hjälp av resultatet från ett vanligt blodprov och ett webbverktyg kan man ta reda på om man löper ökad risk att få en hjärtinfarkt inom ett halvår. Verktyget har tagits fram av en forskargrupp vid Uppsala universitet. - Vi ville utveckla metoder för att man i sjukvården ska kunna hitta personer som snart kommer att få sin första hjärtinfarkt, säger professor Johan Sundström.
Gymnasieelever sökte i mindre utsträckning hjälp för psykisk ohälsa när de fick studera hemma under pandemin. En liknande minskning för högstadieelever som fortsatte gå i skolan gick inte att se. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet och Stockholms universitet, som bygger på data som omfattar alla Sveriges högstadie- och gymnasieelever under 2015-2021 .
Den viktigaste stödpersonen för att kvinnor ska lyckas med sin ambition att amma är den nyblivna mammans partner. Partnern behöver också inkluderas genom mer stöttning från vårdpersonalen. För ensamstående mammor får man hitta alternativa lösningar. – Ensamstående är en sårbar grupp och behöver stöttning på annat sätt, säger forskaren Ingrid Blixt.