Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel

  • Lovande behandlingsmetod mot ändtarmscancer bekräftas i stor studie

    En ny behandlingsmetod för lokalt avancerad ändtarmscancer visar goda resultat genom att operation ibland kan undvikas helt. Dessutom minskar risken för återfall. Metoden har i en omfattande studie gjord vid Uppsala universitet och publicerad i eClinMedicine, bekräftats vara effektiv.

  • Hjärnmarkör i blodprov förutspår stroke

    Forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har visat att man med ett enkelt blodprov som återspeglar hjärnhälsa kan förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Upptäckten kan bidra till en mer individanpassad behandling för patienter med förmaksflimmer. Studien publicerades i tidskriften Circulation.

  • AI kan påskynda läkemedelsutveckling

    Artificiell intelligens, AI, kan hjälpa till att identifiera molekyler som skulle kunna fungera som nya läkemedel mot psykiska sjukdomar. Med hjälp av AI kan man förutsäga viktiga receptorers tredimensionella strukturer och därigenom påskynda utvecklingen av möjliga läkemedel. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras vetenskapligt i Science Advances.

  • Genetisk signatur ger information om prognos vid tjock- och ändtarmscancer

    Med hjälp av en unik samling genetiska och kliniska data för tjock- och ändtarmscancer har forskare vid Uppsala universitet identifierat nya genetiska förändringar och tagit fram ett nytt sätt att klassificera olika tumörvarianter, något som kan förbättra möjligheterna att utveckla individanpassad behandling. Det visar en studie som nyligen publicerats i tidskriften Nature.

  • Kronisk hosta kan vara ärftligt

    Kronisk hosta är bland de vanligaste sökorsakerna i sjukvården och den grupp som drabbas mest är medelålders kvinnor. Nya studier vid Uppsala universitet visar också att detta tillstånd tycks vara ett ärftligt fenomen. Studierna har publicerats i ERJ Open Research och PLOS ONE.

  • Undernäring hos sjuka och äldre behöver uppmärksammas mer

    Upp till hälften av alla patienter som är inlagda på sjukhus och andra vårdinrättningar är undernärda. Det får allvarliga konsekvenser för individen och skapar onödigt lidande, sämre livskvalitet och dödsfall. Att de här problemen lindras är en kunskap som inte uppmärksammas tillräckligt, skriver forskare från Uppsala universitet och Göteborgs universitet i den medicinska tidskriften NEJM

  • Lymfompatienter löper hög risk för infektioner efter diagnos

    Varje år drabbas omkring hundra personer av cancerformen mantelcellslymfon. En studie vid Uppsala universitet visar att dessa patienter är mer sårbara för andra sjukdomar och att infektionsrisken för den här typen av patienter därför noggrant bör utvärderas. Studien har publicerats i tidskriften HemaSphere.

  • Fel fokus vid behandling av utmattningssyndrom

    I en ny avhandling vid Uppsala universitet ifrågasätts det traditionella synsättet på utmattningssyndrom. Istället föreslås en ny modell som lägger mer fokus på meningsfullhet snarare än återhämtning.

  • Makrofager tar över cellfunktioner från blodkärlsceller för att förbättra läkning av skadad muskel

    Immunceller, såsom makrofager och neutrofiler, har unika egenskaper som gör att de snabbt kan ansamlas i stort antal i infekterad eller skadad vävnad. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att makrofager i skadad muskel kan ändra sin identitet och överta funktioner från pericyter för att återetablera blodflödet, och därmed möjliggöra läkning av skadan.

  • Nya mekanismer bakom antibiotikaresistens

    Två nya, hittills okända mekanismer i bakterier kan bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens. Genom att förändra antalet kopior av resistensgener i bakterierna ökar resistensen, och det mycket snabbt. Det finns en tredje redan känd liknande mekanism och enligt den här nya studien som publiceras i Nature Communications, kan de tre ske oberoende av varandra, och dessutom i samma bakteriecell.

  • Robotars känsel kan bli lika snabb som människans

    En handprotes som ger bäraren lika snabb känsel som en mänsklig hand kan bli möjlig tack vare forskning vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet, som publicerats i tidskriften Science. Tekniken skulle även kunna användas till att hjälpa strokepatienter att återfå förlorade funktioner.

  • Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny infarkt

    I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften NEJM.

  • Tidig upptäckt av språkstörningar hjälper barn till rätt insatser

    Nya screeningverktyg inom barnhälsovården är effektiva när det gäller att identifiera tidiga språk- och kommunikationssvårigheter hos barn. Det visar två studier baserade på över 6 000 barn som forskare vid Uppsala universitet genomfört i samarbete med Region Gotland.

  • Ny antibiotikaklass effektiv mot multiresistenta bakterier

    Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt en ny klass av antibiotika som är verksamt mot multiresistenta bakterier och har visat att den botar blodinfektioner hos möss. Den nya antibiotikaklassen beskrivs i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS. De offentligt finansierade initiativen ENABLE och ENABLE-2 var avgörande för upptäckten och utvecklingen.

  • Sorkfeber allt längre söderut

    Skogssorkar i Skåne bär på ett virus som kan orsaka sorkfeber hos människor. Fyndet är gjort mer än 50 mil söder om det senast kända utbredningsområdet och är släkt med virus från Finland och Karelen. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, gjord i sama

  • När ord gör dig sjuk

    I en ny bok utforskar experter inom olika områden effekterna av nocebo, alltså hur negativa förväntningar på sin hälsa kan göra en person sjuk. Det är första gången en bok har skrivits i ämnet. – Det är ett väldigt nytt forskningsområde på frammarsch, säger Charlotte Blease, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.

  • Ny upptäckt av hur antibiotikaresistens kan uppstå

    En ny studie visar hur heteroresistens, en övergående resistens som är vanlig hos många bakterier, kan fungera som ett förstadium till utveckling av antibiotikaresistens. Enligt forskarna vid Uppsala universitet är det första gången den här kopplingen påvisats. – Det här är ett viktigt fynd för att förstå hur bakterier blir resistenta mot antibiotika, säger professor Dan I. Andersson.

  • Lägre överlevnad för kvinnor än män med germinalcellstumörer

    Kvinnor som drabbas av den äggstockscancer som kallas germinalcellstumörer har sämre prognos än män med motsvarande tumörer, det vill säga testikelcancer. Efter fem år med sjukdomen levde 98 procent av männen men överlevnaden för kvinnor var bara 85 procent. Det visar en ny studie från Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset som publiceras vetenskapligt i Journal of Internal Medicine.

  • För lite sömn ökar risken för typ 2-diabetes

    Vuxna som sover bara tre till fem timmar per dygn löper högre risk att få typ 2-diabetes. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften Jama Open Network. Den visar också att det inte går att kompensera kronisk sömnbrist bara genom att äta hälsosamt.

  • Pharmetheus Mats Karlsson får Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris 2024

    Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris 2024 går till Mats Karlsson, som år 2001 blev världens första professor i farmakometri. De senaste tio åren har han jäms med forskningen varit med och grundat och utvecklat konsultföretaget Pharmetheus som framförallt arbetar med att designa och analysera kliniska prövningar. Målet är att försöka förbättra läkemedelsbehandling för patienter.

Visa mer