Vilka möjligheter finns med att använda AI inom vården? Och vilka risker kan det innebära? Det är frågor som diskuteras under Olof Rudbeckdagen den 18 oktober. Dessutom föreläser årets Rudbeckpristagare Ulf Gyllensten om sin forskning inom gynekologisk cancer.
Ett enda behandlingstillfälle, som inkluderar datorspelet Tetris, kan minska symptom på posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det visar en ny studie som är gjord på hälso/sjukvårdspersonal som arbetade under Covid-19-pandemin. Studien är ledd av forskare vid Uppsala universitet, och publiceras i BMC Medicine. I studien deltog 164 personer och lindringen höll i sig efter 5 veckor och efter 6 månader.
Enligt en undersökning ledd av forskare vid Uppsala universitet har en betydande andel av de brittiska allmänläkarna integrerat generativa AI-verktyg som ChatGPT i sina kliniska arbetsflöden. Resultatet sätter ljuset på hur snabbt artificiell intelligens har fått en allt större betydelse för sjukvården – en utveckling som har potential att revolutionera patientvården, men som också väcker frågor.
Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en gel inspirerad av koslem för patienter som lider av diskbråck. Genom att tillsätta mucingel direkt efter en operation kan man skapa en skyddande barriär runt diskarna, som hindrar immunförsvaret från att angripa deras kärna. På så sätt hålls diskarna intakta och risken för ytterligare skador minskar.
Pälsdjur som föds upp inom djurindustrin kan både bära och sprida virus som kan smitta människor. I en ny studie, gjord av bland andra forskare vid Uppsala universitet, har forskarna identifierat 36 hittills okända virus. Studien publiceras i tidskriften Nature.
En ny behandlingsmetod för lokalt avancerad ändtarmscancer visar goda resultat genom att operation ibland kan undvikas helt. Dessutom minskar risken för återfall. Metoden har i en omfattande studie gjord vid Uppsala universitet och publicerad i eClinMedicine, bekräftats vara effektiv.
Forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har visat att man med ett enkelt blodprov som återspeglar hjärnhälsa kan förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Upptäckten kan bidra till en mer individanpassad behandling för patienter med förmaksflimmer. Studien publicerades i tidskriften Circulation.
Artificiell intelligens, AI, kan hjälpa till att identifiera molekyler som skulle kunna fungera som nya läkemedel mot psykiska sjukdomar. Med hjälp av AI kan man förutsäga viktiga receptorers tredimensionella strukturer och därigenom påskynda utvecklingen av möjliga läkemedel. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras vetenskapligt i Science Advances.
Med hjälp av en unik samling genetiska och kliniska data för tjock- och ändtarmscancer har forskare vid Uppsala universitet identifierat nya genetiska förändringar och tagit fram ett nytt sätt att klassificera olika tumörvarianter, något som kan förbättra möjligheterna att utveckla individanpassad behandling. Det visar en studie som nyligen publicerats i tidskriften Nature.
Kronisk hosta är bland de vanligaste sökorsakerna i sjukvården och den grupp som drabbas mest är medelålders kvinnor. Nya studier vid Uppsala universitet visar också att detta tillstånd tycks vara ett ärftligt fenomen. Studierna har publicerats i ERJ Open Research och PLOS ONE.
Upp till hälften av alla patienter som är inlagda på sjukhus och andra vårdinrättningar är undernärda. Det får allvarliga konsekvenser för individen och skapar onödigt lidande, sämre livskvalitet och dödsfall. Att de här problemen lindras är en kunskap som inte uppmärksammas tillräckligt, skriver forskare från Uppsala universitet och Göteborgs universitet i den medicinska tidskriften NEJM
Varje år drabbas omkring hundra personer av cancerformen mantelcellslymfon. En studie vid Uppsala universitet visar att dessa patienter är mer sårbara för andra sjukdomar och att infektionsrisken för den här typen av patienter därför noggrant bör utvärderas. Studien har publicerats i tidskriften HemaSphere.
I en ny avhandling vid Uppsala universitet ifrågasätts det traditionella synsättet på utmattningssyndrom. Istället föreslås en ny modell som lägger mer fokus på meningsfullhet snarare än återhämtning.
Immunceller, såsom makrofager och neutrofiler, har unika egenskaper som gör att de snabbt kan ansamlas i stort antal i infekterad eller skadad vävnad. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att makrofager i skadad muskel kan ändra sin identitet och överta funktioner från pericyter för att återetablera blodflödet, och därmed möjliggöra läkning av skadan.
Två nya, hittills okända mekanismer i bakterier kan bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens. Genom att förändra antalet kopior av resistensgener i bakterierna ökar resistensen, och det mycket snabbt. Det finns en tredje redan känd liknande mekanism och enligt den här nya studien som publiceras i Nature Communications, kan de tre ske oberoende av varandra, och dessutom i samma bakteriecell.
En handprotes som ger bäraren lika snabb känsel som en mänsklig hand kan bli möjlig tack vare forskning vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet, som publicerats i tidskriften Science. Tekniken skulle även kunna användas till att hjälpa strokepatienter att återfå förlorade funktioner.
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften NEJM.
Nya screeningverktyg inom barnhälsovården är effektiva när det gäller att identifiera tidiga språk- och kommunikationssvårigheter hos barn. Det visar två studier baserade på över 6 000 barn som forskare vid Uppsala universitet genomfört i samarbete med Region Gotland.
Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt en ny klass av antibiotika som är verksamt mot multiresistenta bakterier och har visat att den botar blodinfektioner hos möss. Den nya antibiotikaklassen beskrivs i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS. De offentligt finansierade initiativen ENABLE och ENABLE-2 var avgörande för upptäckten och utvecklingen.
Skogssorkar i Skåne bär på ett virus som kan orsaka sorkfeber hos människor. Fyndet är gjort mer än 50 mil söder om det senast kända utbredningsområdet och är släkt med virus från Finland och Karelen. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, gjord i sama
