Varför är vissa länder mer benägna att drabbas av politisk korruption? Viviana Stechina, som disputerade vid Uppsala universitet den 3 oktober, har undersökt varför korruptionen inom den politiska eliten var mer omfattande i Argentina än i Chile under 1990-talet. Hennes forskning visar bl a att större genomskinlighet inte nödvändigtvis leder till minskad korruption, tvärtom.
Användning av biologisk forskning i destruktivt syfte är ett hot som diskuteras intensivt inom säkerhetspolitiken, men knappast alls bland forskarna. Hur stort är hotet och vilket ansvar har forskarna för hur deras resultat används? Bland annat detta diskuteras vid ett mångvetenskapligt symposium den 9-10 juni.
Civilbefolkningen är ofta den direkta måltavlan för rebellgrupper i inbördeskrig - trots att det egentligen är regeringen de vill åt, och trots att rebellerna oftast är beroende av civilbefolkningens stöd. Det kan tyckas ologiskt, men faktum är att det finns rationella förklaringar till våldet. Lisa Hultman presenterar dem i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 31 maj.
För den svenska publiken är Sharon Stone mest känd för sina filmroller. Men när hon, tisdagen den 27 maj, kommer till Uppsala universitet är det hennes engagemang för freds- och konfliktfrågor som är i fokus. Innan ett öppet panelsamtal i universitetsaulan bjuds media in till en pressträff.
När krig tar slut förväntas tidigare bittra fiender leva tillsammans. Men känslorna ändras inte lika snabbt som ett fredsavtal skrivs under. Karen Brounéus har studerat människor i försoningsprocesser efter inbördeskrig. Hennes resultat är omvälvande och oroande - trakasserier och våld drabbar ofta de som vittnat efter konflikter. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 18 april.
Årets Fulbrightföreläsning den 23 april handlar om tillkomsten och effekterna av Gunnar Myrdals bok ”An American Dilemma” (1944), om förhållandet mellan svarta och vita i USA. Föreläser gör Walter A. Jackson, professor i historia vid North Carolina State University och gästprofessor vid Uppsala universitet.
Rein Taagepera, estnisk-amerikansk professor, författare och politiker, får årets skytteanska pris – det sista under avgående skytteanske professorn Leif Lewins ämbetsperiod. Taagepera belönas ”för sin djupborrande forskning om valsättets funktion i den representativa demokratin”. Pristagaren har särskilt studerat konsekvenserna av olika valmetoder.
Det sägs att alla tjänar på att världshandeln ökar, men är det tillräckligt för att den ska ses som rättvis? I en avhandling vid Uppsala universitet lanserar statsvetaren Jörgen Ödalen en ny idé som går ut på att vi, genom att ingå handelsavtal med andra länder, även tar på oss vissa plikter som rör hur ett rättvist utbyte av varor och tjänster ska gå till. Avhandlingen granskas den 27 mars.
Övergången till demokrati i Sydafrika har även påverkat relationerna mellan kommun och civilsamhälle. Den etniska boendesegregationen som skapades under apartheid lever kvar och påverkar hur lokala organisationer upplever att de kan påverka politiska beslut. Det visar en ny avhandling av Sara Monaco, som disputerade vid Uppsala universitet den 7 mars.
Statsvetaren Erik Åsard, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, har som förste svensk skrivit en bok om Hillary Clinton. Den handlar om hennes uppväxt, studenttid och om hennes politiska idéer. Boken avslutas med en analys av Clintons möjligheter att bli USA:s första kvinnliga president.
Med effektivare övervakning ökar sannolikheten för framgång visar en studie av samtliga FN:s 27 vapenembargon sedan det kalla krigets slut. Den har gjorts av fredsforskarna Daniel Strandow och Peter Wallensteen vid Uppsala universitet tillsammans med kolleger vid SIPRI, Stockholms internationella fredsforskningsinstitutet och läggs idag fram i FN-högkvarterat i New York.
Varför lyckas vissa beväpnade rebellgrupper omvandla sig till fungerande politiska partier medan andra inte gör det? Mimmi Söderberg Kovacs, som disputerade vid Uppsala universitet den 6 oktober, visar i sin avhandling att enighet inom gruppen, lokalbefolkningens stöd och internationella aktörers agerande spelar en viktig roll ifall omvandlingen ska lyckas.
Kina står inför en rad utmaningar för att klara sin energiförsörjning under kommande år. Den lösning de väljer påverkar såväl klimat, som världsekonomi. Kinesiska forskare söker nu samarbete med energiforskare från Uppsala universitet. Den 14 september äger ett första vetenskapligt möte rum på Ångströmlaboratoriet.