Idag finns en livlig debatt i EU om de politiska konsekvenserna av beroendet av rysk gas. En fråga som borde lyftas fram är huruvida det i framtiden kommer att finnas tillräckligt med gas överhuvudtaget för export till EU. Det menar fysikern Bengt Söderbergh som i sin avhandling utvärderat framtida nivåer för norsk och rysk gasexport. Avhandlingen försvaras den 19 februari vid Uppsala universitet.
Vilka konsekvenser får den ekonomiska krisen för Europa? I boken EU och den globala krisen – Europaperspektiv 2010, som lanseras vid ett seminarium på Norra Latin den 3 februari, presenteras aktuell forskning om hur EU hanterat den globala krisen och vilka konsekvenser krisen får för marknader, rättssystem, och unionens politiska system.
Hur kommer det sig att världens parlament fortfarande består till 80 procent av manliga representanter? Elin Bjarnegård vid Uppsala universitet har studerat mansdominerade politiska nätverk i Thailand. Hennes avhandling, som granskas den 15 januari, visar att den senaste tidens turbulens i thailändsk politik gör det ännu svårare för kvinnor att ta sig in på den politiska arenan.
1990-talet hade fler stora krig och fler dödade i strid och ensidigt våld än 00-talet. Det framgår av den senaste upplagan av den årliga rapporten från Uppsala universitets konfliktdataprogram States in Armed Conflict. Inte desto mindre finner forskarna en oroande tendens av ökande antal konflikter på senare år.
Att Barack Obama får Nobels fredspris är förvånande men ändå inte, menar uppsalaforskare.
Den svenska neutraliteten var inte huvudorsaken till att Sverige dröjde med att gå med i EU - istället var det viljan till ekonomiskt och politiskt självbestämmande som var avgörande. Det menar ekonomhistorikern Erik Magnusson som undersökt Sveriges beslut att inte ansöka om medlemskap under 1960- och 1970-talen och lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 september.
Vilka avtryck har de så kallade milleniemålen för att bekämpa fattigdom i världen gett i dokument och i praktiken? Denna vecka samlas några ledande forskare och praktiker inom mänskliga rättigheter för att diskutera en kommande bok om dessa frågor.
Den internationella miljörätten kring biologisk mångfald ifrågasätts nu i en avhandling vid Uppsala universitet. En oklar lagstiftning gör att den biologiska mångfalden stoppas in i en gammal rättsordning och då drabbas de samordnade insatserna, säger Aðalheiður Jóhannsdóttir.
Är EU tillräckligt integrerad för att kunna hantera de stora utmaningarna för framtiden? I boken Europaperspektiv 2009, som lanseras vid ett seminarium på Norra Latin den 4 februari, presenteras aktuell forskning om europeisk integration. Dagen avslutas med att tidigare statsminister Göran Persson ger sina reflektioner inför det svenska ordförandeskapet.
Årets presidentval i USA är det kanske mest uppmärksammade i modern tid. Den 30 oktober arrangeras en offentlig diskussion under rubriken "Vem vinner USA-valet - McCain eller Obama?" vid engelska institutionen.
Varför är vissa länder mer benägna att drabbas av politisk korruption? Viviana Stechina, som disputerade vid Uppsala universitet den 3 oktober, har undersökt varför korruptionen inom den politiska eliten var mer omfattande i Argentina än i Chile under 1990-talet. Hennes forskning visar bl a att större genomskinlighet inte nödvändigtvis leder till minskad korruption, tvärtom.
Användning av biologisk forskning i destruktivt syfte är ett hot som diskuteras intensivt inom säkerhetspolitiken, men knappast alls bland forskarna. Hur stort är hotet och vilket ansvar har forskarna för hur deras resultat används? Bland annat detta diskuteras vid ett mångvetenskapligt symposium den 9-10 juni.
Civilbefolkningen är ofta den direkta måltavlan för rebellgrupper i inbördeskrig - trots att det egentligen är regeringen de vill åt, och trots att rebellerna oftast är beroende av civilbefolkningens stöd. Det kan tyckas ologiskt, men faktum är att det finns rationella förklaringar till våldet. Lisa Hultman presenterar dem i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 31 maj.
För den svenska publiken är Sharon Stone mest känd för sina filmroller. Men när hon, tisdagen den 27 maj, kommer till Uppsala universitet är det hennes engagemang för freds- och konfliktfrågor som är i fokus. Innan ett öppet panelsamtal i universitetsaulan bjuds media in till en pressträff.
När krig tar slut förväntas tidigare bittra fiender leva tillsammans. Men känslorna ändras inte lika snabbt som ett fredsavtal skrivs under. Karen Brounéus har studerat människor i försoningsprocesser efter inbördeskrig. Hennes resultat är omvälvande och oroande - trakasserier och våld drabbar ofta de som vittnat efter konflikter. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 18 april.
Årets Fulbrightföreläsning den 23 april handlar om tillkomsten och effekterna av Gunnar Myrdals bok ”An American Dilemma” (1944), om förhållandet mellan svarta och vita i USA. Föreläser gör Walter A. Jackson, professor i historia vid North Carolina State University och gästprofessor vid Uppsala universitet.
Rein Taagepera, estnisk-amerikansk professor, författare och politiker, får årets skytteanska pris – det sista under avgående skytteanske professorn Leif Lewins ämbetsperiod. Taagepera belönas ”för sin djupborrande forskning om valsättets funktion i den representativa demokratin”. Pristagaren har särskilt studerat konsekvenserna av olika valmetoder.
Det sägs att alla tjänar på att världshandeln ökar, men är det tillräckligt för att den ska ses som rättvis? I en avhandling vid Uppsala universitet lanserar statsvetaren Jörgen Ödalen en ny idé som går ut på att vi, genom att ingå handelsavtal med andra länder, även tar på oss vissa plikter som rör hur ett rättvist utbyte av varor och tjänster ska gå till. Avhandlingen granskas den 27 mars.
Övergången till demokrati i Sydafrika har även påverkat relationerna mellan kommun och civilsamhälle. Den etniska boendesegregationen som skapades under apartheid lever kvar och påverkar hur lokala organisationer upplever att de kan påverka politiska beslut. Det visar en ny avhandling av Sara Monaco, som disputerade vid Uppsala universitet den 7 mars.
Statsvetaren Erik Åsard, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, har som förste svensk skrivit en bok om Hillary Clinton. Den handlar om hennes uppväxt, studenttid och om hennes politiska idéer. Boken avslutas med en analys av Clintons möjligheter att bli USA:s första kvinnliga president.