125 forskare, beslutsfattare, lärare och utbildare möts den 3 juni på Uppsala universitet för att debattera och ta fram rekommendationer för lärande och utbildning för hållbar utveckling i Sverige och internationellt.
Årets innehavare av Fulbrightprofessuren i USA-studier vid Uppsala universitet, Steven Schier, har i sin forskning bland annat studerat det amerikanska presidentämbetet. I sin föreläsning kommer han att jämföra Obama och Reinfeldt som politiker.
Vid årets Europaperspektiv-seminarium ger tio ledande svenska forskare sin syn på EU:s roll i världspolitiken. EU:s relation till Ryssland, klimathotet, biståndspolitiken och människohandeln är några av de frågor som diskuteras. Det äger rum den 5 feb på Norra Latins konferenscenter, Stockholm.
Våldtäkt i krig kan inte ses isolerat, utan måste ses i sitt samanhang, såväl lokalt som globalt. Det är en av de slutsatser som dras i en ny avhandling om situationen i östra delen av Demokratiska republiken Kongo.
Kommunister misslyckades med att skapa ett sovjetiskt idealsamhälle. Men idén lever kvar – från den nationalistiska idén ”Ryssland för ryssar” till en dröm om att återställa Sovjetunionens gränser. Vilka framtidsvisioner existerar i dagens Ryssland och vilka krafter formar dem? Den 19 och 20 september samlas en grupp ledande Rysslandsforskare för att diskutera bland annat denna fråga.
Förra året minskade antalet konflikter i världen markant, samtidigt som antalet dödsoffer i dessa konflikter ökade dramatiskt, mycket på grund av situationen i Syrien. Det har forskare vid Uppsalas konfliktdataprogram (UCDP) konstaterat. Resultatet har nyligen publicerats i tidskriften Journal of Peace Research och presenterades idag vid ett seminarium i Almedalen.
Förra året stod Azerbajdzjan i det mediala ljuset med anledning av melodifestivalen, men hur ser utvecklingen ut idag? Sedan början av detta år ökar antalet protester i landet och en yngre generation demokratiska aktivister växer fram. Under ett panelsamtal den 21 maj diskuteras Azerbajdzjans situation och fortsatta utveckling.
Händelser i Ungern och Rumänien under senare tid har väckt frågan om och vad EU bör göra för att värna den demokratiska friheten i medlemsstaterna. Den 20 maj diskuteras detta under ledning av professor Jan-Werner Mueller från Princeton University vid en föreläsning som arrangeras av Uppsala Forum för Demokrati, Fred och Rättvisa vid Uppsala universitet.
På senare år har endast ett fåtal nya uppgifter rörande den svenske diplomaten Raoul Wallenbergs öde framkommit ur f.d. sovjetiska arkiv. På torsdag den 9 maj samlas därför internationell expertis till ett seminarium i syfte att diskutera de alltjämt obesvarade frågorna kring hans öde.
Kvinnors deltagande i en hållbar värld är temat när Tarja Halonen, Finlands president 2000-2012, håller årets Dag Hammarskjöldföreläsning i universitetsaulan den 6 maj.
År 2015 är det dags att redovisa hur det gått i kampen för FN:s milleniemål. Men redan nu har arbetet att utforma agendan inom global hälsa efter 2015 påbörjats. I en artikel i nästa nummer av WHO Bulletin visar forskare från Uppsala universitet hur klyftorna ökat inom mödra- och barnhälsovården i Vietnam, ett tydligt exempel på hur utsatta grupper inte får del av den ekonomiska utvecklingen.
Många som betvivlar möjligheten till global demokrati har för bråttom. Demokratisering tar tid. I sin nya bok 2 119. The Year Global Democracy Will Be Realized diskuterar statsvetaren Leif Lewin tidsperspektivet.
I en ny avhandling från Uppsala universitet analyserar religionshistorikern Per-Erik Nilsson de politiska debatter som omgärdat lagarna om bärandet av islamska sjalar som instiftades i Frankrike 2004 och 2010. Han visar bland annat hur politikers fokus på sekularism och den muslimska kvinnans klädeslplagg öppnat upp för en illiberal politik och aggressiv nynationalism.
Förra året ökade antalet konflikter i världen markant. Det har forskare vid Uppsala konfliktdataprogram (UCDP) konstaterat. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Journal of Peace Research. FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon utgår i sin rapport om medling i internationella konflikter som presenteras för generalförsamlingen idag från uppgifterna från UCDP.
Konsekvenserna av undernäring hos mödrar och barn är särskilt stora i Sydasien. I veckans nummer av den medicinska tidskriften JAMA visar forskare från Uppsala universitet i samarbete med kollegor från Bangladesh och USA att det går att sänka dödligheten hos dessa barn genom kosttillskott till modern.
Kina har under de senaste åren på område efter område intagit en position som världens näst mäktigaste nation efter USA. Hur ser Kinas långsiktiga mål ut, och går vi mot slutet av den amerikanska eran? Den 25-26 maj samlas internationella forskare i Uppsala för att diskutera relationerna mellan de två länderna.
Filmen ”KONY 2012” har gjort Joseph Kony känd över hela världen, som ledare för Herrens motståndsarmé under inbördeskriget i Uganda. Men vem är han egentligen? Och vilka andra aktörer har ett finger med i spelet? Det är temat för en öppen föreläsning av Sverker Finnström, docent i kulturantropologi.
Under de senaste åren har fredsforskare observerat en oroande trend där extern inblandning i interna konflikter – med intensifiering av konflikten som följd – blivit allt vanligare. Detta beskrivs av forskare vid Uppsala Konfliktdataprogram (UCDP) i den senaste rapporten om stater i väpnad konflikt, States in Armed Conflict 2010.
Återintegreringsprogram för rebeller och soldater är en del av det omfattande fredsarbete som pågår i Liberia. I sin avhandling har statsvetaren Johanna Söderström sett hur dessa program påverkar deltagarnas fortsatta relation till politik efter kriget. Signaler som förmedlas via programmens utformning kan antingen stärka eller gradvis rasera den demokratiska utvecklingen i landet.
Det finns en utbredd föreställning om staten som universell företeelse som ser likadan ut överallt. Underutvecklade länder antas vara på väg mot ett stadium som liknar den moderna västerländska statem. Johan Engvall menar i sin avhandling om Kirgizistan att detta inte kan tas för givet. I Kirgizistan har penningkorruption blivit en dominerande norm för fördelningen av ”kollektiva” nyttigheter.