Under toppmötet Uppsala Health Summit om antibiotikaresistens, som inleds nästa vecka, ger Dr. Manica Balasegaram från internationella Läkare utan gränser den 1 juni en öppen föreläsning på temat. För journalister är det även möjligt att ta del av konferensens plenarföreläsningar 2-3 juni.
Inför toppmötet Uppsala Health Summit om antibiotikaresistens, som äger rum 2-3 juni, har nu en rapport tagits fram som sätter fokus på några av de mest brännande utmaningarna. Målet är man under mötet ska lyckas förflytta diskussionen från ”vad” till ”hur” och ”vem”.
Kriget i Ukraina och Rysslands upprustning har aktualiserat frågor som var centrala i Sveriges säkerhetspolitiska diskussioner på 1940-talet. Bör Sverige gå med i NATO? Hur kan små staters regeringar motstå kraftigt tryck från militärt starkare stormakter? På dagen 70 år efter VE-day (segerdagen i Europa), försvarars en ny avhandling från Uppsala universitet på detta ämne.
Varför tycks vissa länder utvecklas i rasande takt, medan andra knappt utvecklas alls? Denna fråga står i centrum i diskussioner om den så kallade fattigdomsfällan. Genom att använda matematik på stora tillgängliga datamaterial kan forskare nu presentera helt nya insikter och peka på vilka länder som kan förväntas utvecklas snabbare än andra. Studien publiceras idag i tidskriften Big Data.
Den 22-24 oktober träffas rektorer, ministrar och andra representanter från 55 universitet i 14 olika länder i nätverket Baltic University Programme i Visby, på Uppsala universitet Campus Gotland. Nätverket är ett av de största universitetsnätverken i världen och fokus ligger denna gång bland annat på samarbete kring undervisning och forskning med ett hållbarhetsperspektiv.
Nobels fredspris tilldelas i år Kailash Satyarthi och Malala Yousafzai för deras kamp mot förtrycket av barn och yngre och för alla barns rätt till utbildning. Fredsforskare vid Uppsala universitet gillar valet.
Städer har genom att erbjuda den infrastruktur som kopplar samman globala flöden och finansiella system ökat sin politiska makt vid sidan av nationalstaterna. I vissa fall bredrivs egen utrikespolitik på flera områden. Bostads- och urbanforskaren Kristin Ljungkvist har i sin avhandling studerat effekterna av denna utveckling och menar att det finns risker att vara uppmärksam på.
Begreppet mänskliga rättigheter uppfattas inte sällan som en del av västerländsk kolonialism och väcker därför kritik från bland annat muslimskt håll. I en ny bok har professor Elena Namli fördjupat sig i begreppet.
I samband med lanseringen av boken "Regional Organizations and Peacemaking - Challengers to the UN?" arrangeras en paneldiskussion om den pågående konflikten i Ukraina - en av Europas mest betydelsefulla geopolitiska händelser efter kalla krigets slut.
Energifrågan och specifikt gashandeln har påverkat konflikten och utvecklingen i Ukraina och Ryssland mer än vad som är allmänt känt. Detta enligt forskaren Stefan Hedlund vid Centrum för Rysslandsstudier, Uppsala universitet, som i dagarna kommit ut med en bok som går rakt in i kärnan av detta högaktuella ämne.
125 forskare, beslutsfattare, lärare och utbildare möts den 3 juni på Uppsala universitet för att debattera och ta fram rekommendationer för lärande och utbildning för hållbar utveckling i Sverige och internationellt.
Årets innehavare av Fulbrightprofessuren i USA-studier vid Uppsala universitet, Steven Schier, har i sin forskning bland annat studerat det amerikanska presidentämbetet. I sin föreläsning kommer han att jämföra Obama och Reinfeldt som politiker.
Vid årets Europaperspektiv-seminarium ger tio ledande svenska forskare sin syn på EU:s roll i världspolitiken. EU:s relation till Ryssland, klimathotet, biståndspolitiken och människohandeln är några av de frågor som diskuteras. Det äger rum den 5 feb på Norra Latins konferenscenter, Stockholm.
Våldtäkt i krig kan inte ses isolerat, utan måste ses i sitt samanhang, såväl lokalt som globalt. Det är en av de slutsatser som dras i en ny avhandling om situationen i östra delen av Demokratiska republiken Kongo.
Kommunister misslyckades med att skapa ett sovjetiskt idealsamhälle. Men idén lever kvar – från den nationalistiska idén ”Ryssland för ryssar” till en dröm om att återställa Sovjetunionens gränser. Vilka framtidsvisioner existerar i dagens Ryssland och vilka krafter formar dem? Den 19 och 20 september samlas en grupp ledande Rysslandsforskare för att diskutera bland annat denna fråga.
Förra året minskade antalet konflikter i världen markant, samtidigt som antalet dödsoffer i dessa konflikter ökade dramatiskt, mycket på grund av situationen i Syrien. Det har forskare vid Uppsalas konfliktdataprogram (UCDP) konstaterat. Resultatet har nyligen publicerats i tidskriften Journal of Peace Research och presenterades idag vid ett seminarium i Almedalen.
Förra året stod Azerbajdzjan i det mediala ljuset med anledning av melodifestivalen, men hur ser utvecklingen ut idag? Sedan början av detta år ökar antalet protester i landet och en yngre generation demokratiska aktivister växer fram. Under ett panelsamtal den 21 maj diskuteras Azerbajdzjans situation och fortsatta utveckling.
Händelser i Ungern och Rumänien under senare tid har väckt frågan om och vad EU bör göra för att värna den demokratiska friheten i medlemsstaterna. Den 20 maj diskuteras detta under ledning av professor Jan-Werner Mueller från Princeton University vid en föreläsning som arrangeras av Uppsala Forum för Demokrati, Fred och Rättvisa vid Uppsala universitet.
På senare år har endast ett fåtal nya uppgifter rörande den svenske diplomaten Raoul Wallenbergs öde framkommit ur f.d. sovjetiska arkiv. På torsdag den 9 maj samlas därför internationell expertis till ett seminarium i syfte att diskutera de alltjämt obesvarade frågorna kring hans öde.
Kvinnors deltagande i en hållbar värld är temat när Tarja Halonen, Finlands president 2000-2012, håller årets Dag Hammarskjöldföreläsning i universitetsaulan den 6 maj.