Går det att uppnå jämställdhet i akademin? Vad innebär det i så fall och hur ska det gå till? Och vad är det som gör jämställdhetsarbete möjligt? Dessa frågor har Fredrik Bondestam ägnat sig åt i snart tio års tid. Framför allt har verksamheten vid Uppsala universitet stått i fokus. Fredrik Bondestam En önskan att skriva abjektet Abstract Fredrik Bondestam har arbetat med jämställdhetsfrågo
Mödrahälsovården ska tidigt upptäcka och motverka medicinska och psykosociala risker mot moderns och barnets hälsa. Våld mot gravida kvinnor är en sådan risk och det är också erfarenhet av våld tidigare i livet. I Uppsala län har frågor om våld införts som en del av vården för gravida kvinnor. Arbetet är viktigt, visar en avhandling av barnmorskan Kristina Stenson. Samtliga barnmorskemottag
Kvinnliga läkare går en längre, snårigare väg för att uppnå samma resultat i karriären som sina manliga kollegor. Ändå lyckas kvinnliga läkare etablera en jämställdhet i en manligt normerad kultur. Det visar Ann Fridner, psykolog och genusforskare, i sin avhandling. Ann Fridner Karriärvägar och karriärmönster bland disputerade läkare och medicinare ISBN 91-554-5906-4 Abstract -
Vad är ''genus''? Hur skiljer sig begreppet från ''kön'' och vad är ''biologiskt kön''? Dessa begrepp vållar ofta heta diskussioner. Centrum för genusvetenskap tar nu initiativet att lyfta upp den till ytan. Inför Internationella kvinnodagen arrangerar Centrum för genusfvetenskap vid Uppsala universitet ett antal föredrag samt en seminarieserie i tre delar med fokus på definitionen av kön och
Natursynen i fysikläromedel från slutet av 90-talet strider mot skolans värdegrund som bland annat inkluderar omsorg om naturen. Dessutom vänder sig läromedlen framför allt till pojkar. Margareta Svennbeck har under sitt avhandlingsarbete på Institutionen för lärarutbildning undersökt hur läromedlen förhåller sig till natur och genus.
Gynekologins professionalisering gick hand i hand med bukhålekirurgins utveckling och utövades av män. När kvinnliga läkare tog sig in i yrket välkomnades de av patienterna, men mötte stort motstånd från sina manliga kollegor. Ulrika Nilsson har i sin avhandling studerat den svenska gynekologins utveckling i Sverige ur ett könsperspektiv.
Män är "läkare", medan kvinnor är "kvinnliga läkare" och exceptionella men samtidigt bristfälliga kvinnor. Kristina Eriksson visar i sin avhandling hur kulturella föreställningar om kön bidrar till att kvinnor och män också i dagens jämställda Sverige möter olika villkor och möjligheter i samhälls-, arbets- och familjeliv.