Betyder introduktionen av en ny främmande art alltid att det ursprungliga djurlivet blir lidande eller kan det skapas positiva effekter? I sin avhandling har Philipp Hirsch sett att introduktionen av vandringsmussla i svenska sjöar faktiskt bidragit till en större mångfald inom populationerna hos abborre och mört.
Miljögifter som dioxiner, PCB och bekämpningsmedel kan utgöra en risk för hjärtkärlsjukdom. För första gången har ett samband mellan ökande halter av långlivade organiska miljögifter i blodet och åderförkalkning kunnat visas. Studien, som gjorts av forskare vid Uppsala universitet, publiceras denna vecka i den ansedda miljötidskriften Environmental Health Perspectives.
Omega-3 fetter från fisk har tidigare tillskrivits antiinflammatoriska egenskaper. I en ny avhandling från Uppsala universitet fann man dock inte några belägg för att omega-3 tillskott kunde minska inflammationen hos personer med förhöjd risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Däremot visade resultaten att vegetabiliska omega-6 fetter minskade inflammation.
De riktlinjer som gäller i hela EU för vilken kvävebelastning olika ekosystem tål bör anpassas till lokala förhållanden i de olika länderna. Ny forskning visar nämligen att klimat och lokala förhållanden är viktigare för effekten av kvävenedfallet än själva mängden kväve.
Om sjöhästarnas närmsta släkting, kantnålarna, själva får välja så ska hemmet vara mer rent än täckt av slemmiga alger. Det visar ny forskning vid Uppsala universitet.
En avhandling vid Uppsala universitet visar att analyser av kartor och sjökort kan vara ett alternativ till tidskrävande och kostsamma fältmätningar. Civilingenjören Dan Lindgren visar bland annat att det går att beräkna förekomsten av olika sedimenttyper i kustområden med en noggrannhet som är tillräcklig för tillämpningar inom kustvattenförvaltning.
Sverige och övriga Östersjöstater står inför stora utmaningar när det gäller att minska utsläppen och förbättra miljön i sina kustvatten för att leva upp till överenskomna internationella åtaganden. Magnus Karlsson har i sin avhandling vidareutvecklat metoder för att förutsäga hur föroreningar transporteras och tas upp av ekosystem i kustzonen.
Alltför fokuserad avel leder till att en hel art kan få ett sämre skydd mot parasiter och bli mer utsatta för autoimmuna sjukdomar. Det beror på att genetiska faktorer som påverkar immunförsvaret förändras i hårt avlade arter. Det visar Karin Berggren Bremdal i sin avhandling som hon försvarar den 21 maj på Uppsala universitet.
Mossor står för en väsentlig del den av biologiska mångfalden i svenska skogar. Men intensivt skogsbruk har lett till mindre andel gamla skogar och färre lövträd och ett hårt liv för mossorna. Swantje Löbel visar i sin avhandling att det krävs en kombination av olika naturvårdsåtgärder för att kunna bevara hela artrikedomen.
Med sol och minskande snötäcke närmar sig trädgårdssäsongen med stormsteg. I år satsar de linneanska trädgårdarna extra mycket på att dela med sig av trädgårdspersonalens gedigna kunskaper. Redan kommande helg ges en kurs i beskärning av fruktträd och sedan fortsätter trädgårdsåret med ytterligare kurser och praktiska visningar.
Varför visar våra husdjur en så häpnadsväckande variation i färgteckning när vilda djur har en så enhetlig färg inom respektive art? Ny forskning från Uppsala universitet och SLU baserat på en analys av tamgris och vildsvin visar nu att detta främst beror på att människan under tusentals år bedrivit ett medvetet urval för att förändra husdjurens färg. Studien publiceras idag i PLoS Genetics.
De vackraste fågelhannarna lockar fler honor och lyckas därmed bäst i reproduktionen. Det är utgångspunkten för många studier om sexuell selektion hos fåglar. Men är det rimligt att utgå från att fåglarna ser detsamma som vi ser? Uppsalaforskare visar i en studie som publiceras i det senaste numret av tidskriften American Naturalist att vår mänskliga syn inte duger som instrument.
Pådrivna av biståndsgivarna har den ugandiska jordbrukssektorn genomgått en omfattande liberalisering de senaste 20 åren, vilket drabbade de många jordbrukskooperativen. Nu står det klart för alla att marknaden inte löser alla problem och därför vill man nu att bönderna återigen ska organisera sig i kooperativ. Den 19 januari försvarade Sara Flygare sin avhandling i ekonomisk historia vid Uppsala
Forskare vid Uppsala universitet och SLU har funnit en genetisk förklaring varför nyfödda grisar har sämre köldtolerans än andra nyfödda däggdjur. De har visat att genen som kodar för proteinet UCP1 inaktiverades för cirka 20 miljoner år sedan i den utvecklingslinje som grisen tillhör. Resultaten presenteras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften PLoS Genetics. Brunt fett har en
Lavskrikans klarar sig sämre i gallrad skog än i obrukad skog. Miljön är också kopplad till skillnader i beteende där socialt underordnade individer tvingas att ta större risker. Det visar Magdalena Nystrand i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 12 maj. Magdalena Nystrand Effects of Habitat Quality on Behavioural Decisions and Population Dynamics in the Siberian Jay I
En forskargrupp vid Uppsala universitet har i en ny studie visat att storleken på halsbandsflugsnapparens pannfläck både är viktigt för partnervalet och avspeglar hur bra immunförsvaret är på att bekämpa virus. Resultaten presenteras i en studie som presenteras på tidskriften Acta Zoologicas hemsida den 18 mars och i den tryckta upplagan under vecka 12. Evolutionsbiologer har länge försökt förk
Maria Jönsson har i sitt avhandlingsarbete utvecklat en ny metod för att mäta fiskars exponering för vissa miljögifter. Den är enklare, snabbare och kan mäta lägre halter av vissa ämnen än traditionella metoder som används för miljöövervakning.
Genom att studera kambriska fossil från Grönland har Christian Skovsted funnit stöd för att uppsprickningen av den förhistoriska superkontinenten Rodinia skedde senare än man tidigare trott.
Trädgårdsväxten Tidlösa har fått sitt släktträd utrett av Annika Vinnersten som snart lägger fram sin avhandling i systematisk botanik. Hon har också konstaterat att samtliga arter innehåller kolchicin, ett giftigt ämne som påverkar celldelningen och därför fått användning inom medicin och växtförädling.
Forskare vid Uppsala universitet och SLU rapporterar i senaste numret av Nature att de har identifierat en regulatorisk mutation i en gen för en känd tillväxtfaktor som gör att tamgrisen får mer muskler och ansätter mindre fett än vad vildsvinet gör. De flesta egenskaper, liksom vanliga sjukdomar som diabetes, har en multifaktoriell bakgrund vilket innebär att de påverkas av många olika gener